Reservvattenförsörjning i Stockholms län
en hållbarhetsanalys
Backup waterDrinking waterSustainability analysisStockholm CountyReservvattenDricksvattenHållbarhetsanalysStockholms län
Befolkningen i Stockholms län väntas öka med omkring 445 000 personer från år 2010 till år 2030. Det ställer krav på många samhällsfunktioner, däribland dricksvattenförsörjningen. Idag försörjs mer än 90 % av länets invånare med vatten från Mälaren. Vattenförsörjningen kommer behöva anpassas efter befolkningsutvecklingen, både för att producera tillräckliga dricksvattenvolymer och för en driftsäker leverans. Vid problem med den reguljära dricksvattenförsörjningen kan vattenleveranserna säkerställas genom tillgång till reservvatten-täkter. Redan idag (2014) är reservvattenförsörjningen i länet bristfällig och behöver utvecklas för att möta även det framtida vattenbehovet. Hur stora volymer reservvatten som behöver säkerställas, och till vilka områden, beror på vilka scenarier för driftsavbrott som ska kunna hanteras. Länets vattenresurser är geografiskt ojämnt fördelade och reservvatten-behovet är större i vissa delar av länet än i andra. Det innebär att för ett effektivt utnyttjande av de tillgängliga vattenresurserna krävs samordning mellan länets dricksvattenaktörer. Därför bör alternativ till hur reservvattenförsörjningen kan förbättras tas fram och utvärderas på regional nivå. Syftet med examensarbetet var att studera scenarier och alternativ för reservvattenförsörjning i Stockholms län, framför allt genom en hållbarhetsanalys. Alternativen togs fram baserat på resultaten av tidigare studier av länets vattentillgångar. Fyra scenarier för avbrott i den reguljära vattenförsörjningen valdes ut. Med hänsyn till dessa och utifrån en uppskattning av vattenbehovet år 2030 identifierades två alternativ för reservvattenförsörjning, A och B, som kunde klara att ersätta hela vattenbehovet. Alternativen studerades med en hållbarhetsanalys, där de jämfördes med avseende på hållbarhetskriterier inom sex huvudkategorier: Hälsa och hygien, Miljö, Ekonomi, Sociokultur, Teknisk funktionalitet samt Grad av oberoende. Alternativen skiljde sig principiellt åt genom att systemalternativ A utnyttjade andra vattenresurser än Mälaren, medan systemalternativ B var fullständigt beroende av Mälaren. Resultatet av hållbarhetsanalysen var att systemalternativ B är mer hållbart än system-alternativ A. Det beror framför allt på att systemalternativ B presterade bättre med avseende på de ekonomiska och miljömässiga kriterierna. Dock förutsattes i hållbarhetsanalysen att reservvattenlösningarna inte behövde vara oberoende av den ordinarie dricksvattentäkten (Mälaren). Om krav hade funnits på att reservvattenförsörjningen ska vara fullständigt oberoende av den reguljära vattentäkten skulle systemalternativ B inte uppfylla kravet. Om hållbarhetskategorin Grad av oberoende inte skulle ingått i analysen hade systemalternativ B blivit överlägset mer hållbart än systemalternativ A. Utifrån analysen kan konstateras att eventuella krav på reservvattenförsörjningens oberoende av den reguljära täkten behöver diskuteras i länet. Det är också intressant att diskutera om fördelarna med avseende på övriga hållbarhetsaspekter (förutom Grad av oberoende) överväger tillräckligt mycket hos system-alternativ B för att bortse från beroendet av Mälaren, även om det är olika delar av Mälaren som utnyttjas.