I stridens hetta
Fysisk planeringSpatial planning - local planningSpatial planning - regional planningRiksintressenFörsvarsmaktenVindkraftFysisk riksplanering
Den fysiska riksplaneringen infördes på 1970-talet för att lösa ökande
miljöproblem och markanvändningskonflikter mellan olika intressen ?
exploaterande såväl som bevarande, till exempel industrilokalisering och
naturvård. Riktlinjerna för denna riksplanering fördes in den nya
naturresurslagen 1987, och därefter oförändrat in i miljöbalken 1998 där
riktlinjerna i form av ett riksintressesystem återfinns idag. Detta betyder att
beslut tagna om markanvändningskonflikter på 1970- och 1980-talet, med denna
tids värderingar, fortfarande idag tillåts reglera en stor del av svensk mark-
och vattenanvändning. Detta har inte skett helt okritiskt: ända sedan starten
har kritik riktats mot systemets otydlighet, dysfunktion och juridiska
osäkerhet ? samma kritik som riktas mot det idag. Ett av dessa riksintressen är
områden som behövs för totalförsvaret. När ovanstående beslut togs pågick det
kalla kriget, och försvaret av Sverige var av yttersta vikt. Behövde
Försvarsmakten ett område för sin verksamhet gavs de företräde vid en eventuell
konflikt med andra, oförenliga riksintressen.
Utöver hela samhället, har Försvarsmaktens organisation sedan dess förändrats i
grunden. Från att under kalla kriget, med en omfattande mängd värnpliktiga,
syftat till att skydda Sverige mot en invasion, är det främsta syftet idag att
med en betydligt mindre mängd anställda soldater hjälpa till i internationella
och nationella kriser, krig eller naturkatastrofer. Att försvara Sverige är
inte längre i huvudfokus. Detta till trots har riksintresse för totalförsvaret
fortfarande företräde gentemot all annan riksintressant markanvändning.
Denna uppsats problematiserar detta. I en utredning av riksintressesystemet,
presenterad av regeringen 2013, nämns bara riksintresse för totalförsvaret
kort: "särskild hänsyn" ska tas till detta riksintresse. Vad betyder detta? Ska
det granskas särskilt, eller ska det utelämnas ur granskningen? Med denna
uppsats argumenterar jag för att detta är en för oproblematisk syn på detta
riksintresse, och att det borde underställas samma granskning som övriga
riksintressen.
Genom en fallstudie av en konflikt mellan ett vindkraftsprojekt och flera
riksintressen för totalförsvaret i Hanöbukten, Sölvesborgs kommun, framkommer
det att Försvarsmakten i hävdandet av sina riksintressen tillämpar ett högst
centralistiskt, expertmässigt och onö-digt krångligt tillvägagångssätt.
Vindkraftsföretaget, kommunen, länsstyrelsen, Mark- och miljödomstolen ? ingen
kan uttala sig om huruvida vindkraftsprojektet skulle skada riks-intressena för
totalförsvaret. Det kan enbart Försvarsmakten. De menar att det skulle det. Att
de sedan inte argumenterar för detta förrän efter att Mark- och miljödomstolen
skickar upp ärendet till regeringen för slutgiltigt beslut, väcker flera frågor
kring företrädet för riksintresse för totalförsvaret, kring
riksintressesystemets funktion och om någon idag överhuvudtaget minns
intentionerna med systemet.