Grisproduktionen på Gotland
möjligheter och hinder för expanderad produktion
Studiens syfte är att identifiera åtgärder, som de gotländska lantbrukarna kan vidta för att överbygga hindren och utnyttja möjligheterna för en ökad produktionsvolym av grisar på ön. De hinder och möjligheter, som omfattas av studien, är av varjehanda slag ? kostnads- och intäktsposter, företagsledning i bred bemärkelse (vilken är överordnad de olika ekonomiska nyckeltalen) samt olika ?mjuka? variabler av psykologisk och social karaktär (vilka är överordnade företagsledningsförmågan).
Studien bygger på tre teorier, nämligen nätverksteori, teorier om företagsledning samt teorier om regional utveckling. Med dessa teorier som grund formuleras ett antal hypoteser, från vilka frågor härleds till den intervjuguide som används vid intervjuerna.
Det empiriska materialet samlades in i tre omgångar. Först reste jag runt till 19 av Gotlands 114 grisproducenter. De 19 som valdes ut är de, som mest påverkar Gotlands totala slaktvolym av grisar. De personliga intervjuerna gjordes dels för att erhålla en generell bild av hur det är att vara gotländsk grisproducent, dels för att samla in deras bokslut. När dessa bokslut sammanställts av min kontaktperson, Stefan Nypelius hos LRF Konsult i Visby, kunde jag utläsa vilka av Gotlands grisproducenter som är de mest lönsamma. Hos fem av dessa 19 grisgårdar gjorde jag sedan per telefon kvalitativa intervjuer för att undersöka om mina teoretiska hypoteser stämmer överens med verkligheten.
Av intervjuerna framgår att det som avgör om en grisproducent har ett lönsamt lantbruksföretag inte enbart är externa faktorer, som inte är påverkbara för den enskilde lantbrukaren. Det finns en rad mentala förklaringar till att vissa lantbrukare är mer lönsamma än andra. Det finns även mentala barriärer mellan de olika lantbrukarna, till exempel värderingar som omöjliggör samarbete mellan gårdarna. Dessa hinder drar ned lönsamheten hos de gotländska grisproducenterna.
Många av kommentarerna från de intervjuade handlar om att det är svårt att vara öppen. De flesta lantbrukarna upplever att det är svårt att berätta om sin produktion och sitt företags lönsamhet. Det finns även en rad kommentarer som tyder på att jantelagen är stark bland Gotlands lantbrukare.
Studien innehåller en rad ?mjuka? variabler hos de intervjuade lantbrukarna. Exempel på detta är sociala faktorer, hur de resonerar när större investeringar skall göras eller hur de förhåller sig till att samarbeta med andra lantbrukare. Andra variabler kan vara grisproducentens inställning till det egna lantbruksföretaget eller vilken inställning han har till externa hinder.
Om Gotlands grisproducenter skall kunna förbättra sin produktion ska de ha inställningen att de måste ändra sin produktion. Det går inte att leva på gamla meriter, utan den gotländske grisproducenten måste hela tiden utveckla nya idéer och ta till sig andras kunskap. Att vara nöjd med den produktion man har är farligt i den föränderliga värld som dagens grisproducent lever i.