Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att identifiera hur nivÄn av empowerment utvecklats i en organisation som utsatts för högre krav av effektivitet, hur det förÀndrat ledarskapet och de anstÀlldas situation, som en ansats till att bidra till den organisationsteoretiska forskningen. Metod: Metodvalet byggde pÄ undersökningens syfte att undersöka nivÄn av empowerment inom ett företag som genomgÄtt en stor organisatorisk förÀndring. Metoden som anvÀndes för att tillgodose syftet var kvalitativ. Den kvalitativa studien genomfördes med en hermeneutisk utgÄngspunkt, dÀr den enskilde individen fick beskriva sin upplevelse och erfarenhet av empowerment, för att ge svar pÄ hur empowerment pÄverkats i en organisation som gÄtt frÄn monopol till konkurrens. Uppsats har en deduktiv ansats, dÄ befintliga teorier som behandlar empowerment legat som grund för utformandet av intervjuunderlaget, som sedan kopplats ihop med det empiriska materialet, utifrÄn detta har sedan slutsatserna dragits.

MÄnga av de komponenter som Àr nödvÀndiga i ett nationellt beskattningssystem erkÀnns av EG-domstolen som tvingande hÀnsyn till allmÀnintresset, Àven om de bakomliggande vÀrdena inte kommer till uttryck pÄ exakt samma vis i EG-rÀtten som i den nationella rÀtten. De nationella allmÀnintressen som inte erkÀnns av domstolen kan sammankopplas med godtagbara förklaringar till varför ett sÄdant erkÀnnande inte Àr lÀmpligt eller nödvÀndigt. Domstolen förefaller pÄ sÄ vis hÄlla en jÀmvikt mellan gemenskapens bÀsta och de enskilda medlemsstaternas bÀsta.EG-domstolens erkÀnnande av dessa allmÀnintressen sker dock inte helt utan förbehÄll. Medlemsstaternas yrkande pÄ rÀttfÀrdigande avslÄs mer som regel Àn undantag. Det tydligaste exemplet Àr behovet av ett konsekvent beskattningssystem.

Om man skall bevara rundgÄngen pÄ byggprogrammet eller om man kan göra om den lite bÀttre till elevens bÀsta eller om det Àr bra som det Àr?.

Bakgrund: HjÀrtinfarkt Àr den vanligaste dödsorsaken bland kvinnor i vÀrlden. MÀn och kvinnor har i regel inte sammasymtom, kvinnor fÄr oftast ont i höger skuldra, kÀnner illamÄende samt Ätstramning vid kÀkarna. Eftersom hjÀrtat Àr starkt förknippat med livet upplever mÄnga kvinnor olika kÀnslomÀssiga upplevelser. Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser av vardagslivet efter hjÀrtinfarkt. Metod: En allmÀn litteraturstudie som grundades pÄ kvalitativa vetenskapliga artiklar gjordes.

Den första januari 2005 började International Accounting Standard Boards rekommendationer om IFRS 2 - aktierelaterade ersÀttningar att tillÀmpas av svenska börsnoterade företag, vilket innebar att företagen blev tvungna att kostnadsföra utstÀllda optionsprogram till sina anstÀllda. Före införandet fanns det ingen rekommendation för svenska företag om hur redovisningen av dessa incitament skulle kostnadsföras. I samband med införandet av standarden funderades det dÀrför kring hur resultatet för berörda företag skulle pÄverkas av att en kostnad för optionsprogrammen belastade resultatet.Syftet med uppsatsen Àr att visa i vilken utstrÀckning som kostnadsföringen av optionsprogram har pÄverkat börsnoterade företags resultat i och med IFRS 2 införande. Vi vill visa detta genom att frÀmst studera hur nyckeltalen vinsten per aktie och rÀntabiliteten pÄ totalt kapital har berörts av införandet av standarden om aktierelaterade ersÀttningar. Vidare har vi Àven stÀllt kostnaden i relation till Ärets resultat och omsÀttning för att belysa storleken pÄ kostnaden.

KöpesamhÀllet har under det senaste Ärhundradet genomgÄtt stora förÀndringar vilket ocksÄ Äterspeglas i köprÀtten. 1905 Ärs köplag var strÀng mot sÀljaren i dennes ansvar och bevisbörda nÄgot som kanske var förstÄeligt mot bakgrund av att lagen Àven reglerade konsumentköp. 1976 kom ett förslag till en ny köplag som syftade till att mildra sÀljarens bevisbörda, nÄgot som redan skett i övriga nordiska lÀnder. Den nya köplagen skulle istÀllet för den Àldre köplagens omöjlighetslÀra bygga pÄ force majeure. Under denna tid var Àven en FN-konvention angÄende internationella köp under utarbetande.

Denna studies syfte har varit att undersöka hur relationerna mellan skolans olika agenter (lÀ-rare, elever m.m.) och mellan skolans olika diskurser (Àmnesdiskurser m.m.), och deras inne-hÄllande makt- och kontrollprinciper, kan beskrivas i en specifik skolas diskursiv praktik. Samtidigt har studien dragit parallell till hur de ovanstÄende relationerna symboliserar relat-ionerna mellan de olika samhÀllsgrupperna. Den har gjort ett försök att förstÄ hur skolans praktik bidrar till reproduktionen av den specifika ideologi som stÄr för upprÀtthÄllandet av dessa relationer. Studien har dessutom gjort en koppling till uppdragets demokratiska dimens-ioner, dimensioner om likvÀrdig utbildning och dess intentioner av individens finnande av sin egenart, som tar sig till uttryck genom styrdokumentets texter, i relation till skolans funktion som, enligt en del forskning (jmf. Bourdieau, Bernstein m.fl.) gÄr ut pÄ att reproducera sam-hÀllsvillkoren.

I den hÀr uppsatsen behandlas om svensk rÀtt strider mot EU-rÀtten vid kommunala fastighetsöverlÄtelser. I första delen av uppsatsen görs en översiktlig utredning av EU:s omfattande reglering kring statligt stöd och hur brett EU:s statsstödsregler tolkas. Sverige saknar i princip materiella regler kring statsstöd och rÀttsomrÄdet har fÄtt lite uppmÀrksamhet i svensk doktrin.I den andra delen av uppsatsen undersöks de allmÀnna materiella rÀttsreglerna kring kommunalrÀtten som kan göras aktuella vid en kommunal fastighetsöverlÄtelse. Den delen Àr inriktad pÄ en översikt av kommunalrÀtten och hur de offentligrÀttsliga delarna tillÀmpas nÀr en kommun agerar som ett privatrÀttsligt subjekt.En kommunal fastighetsöverlÄtelse fÄr nÀmligen enligt huvudregeln inte innebÀra att den medför ett statligt stöd till en kommuns avtalspart och heller inte enskilt kommunalt stöd i strid med kommunallagen. EU:s statsstödsbestÀmmelser reglerar Ä ena sidan ett förbud mot de flesta offentliga stödÄtgÀrder som pÄverkar handeln mellan medlemslÀnderna.

Den globala lastbilskoncernen Scania stÄr inför en spÀnnande framtid, inte minst dÄ marknaden bokstavligen skriker efter tunga fordon som kan hantera de aldrig sinande behoven av logistikflöden. Det Scania nu gör Àr att rusta för framtiden i form av att dimensionera produktionslinorna för vÀsentligt ökade volymer samtidigt som den svenska verksamheten huvudsakligen koncentreras till företagets bas i SödertÀlje. Rustningen genomför Scania bland annat utifrÄn den logistiska trend som nu rÄder i industrin, nÀmligen att bemöta den ökande produktionstakten genom att göra linans positioner sÄ korta som möjligt för att minimera gÄngstrÀckorna för montörerna. Detta examensarbete handlar om hur Scanias axelverksamhet bör agera för att möta den internlogistiska trenden med kortare positioner, vilket företaget tror sig lösa genom att förse och presentera material vid linan pÄ ett mer yteffektivt sÀtt. Scania har dÀrför utarbetat sex materialtillförselmetoder som de Àmnar anvÀnda i den nya axelverksamheten som startas upp under 2008.

Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att identifiera hur nivÄn av empowerment utvecklats i en organisation som utsatts för högre krav av effektivitet, hur det förÀndrat ledarskapet och de anstÀlldas situation, som en ansats till att bidra till den organisationsteoretiska forskningen. Metod: Metodvalet byggde pÄ undersökningens syfte att undersöka nivÄn av empowerment inom ett företag som genomgÄtt en stor organisatorisk förÀndring. Metoden som anvÀndes för att tillgodose syftet var kvalitativ. Den kvalitativa studien genomfördes med en hermeneutisk utgÄngspunkt, dÀr den enskilde individen fick beskriva sin upplevelse och erfarenhet av empowerment, för att ge svar pÄ hur empowerment pÄverkats i en organisation som gÄtt frÄn monopol till konkurrens. Uppsats har en deduktiv ansats, dÄ befintliga teorier som behandlar empowerment legat som grund för utformandet av intervjuunderlaget, som sedan kopplats ihop med det empiriska materialet, utifrÄn detta har sedan slutsatserna dragits. Slutsatser: Slutsatserna som dragits av författarna till denna studie, Àr att empowerment nivÄn i en organisation som gÄtt frÄn monopol till konkurrens höjs. Dessutom verkar en organisation, som gÄtt frÄn monopol till en konkurrensutsatt situation, utvecklas likt en empowermentkultur, för att kunna anpassas till marknadens krav.

FörtÀtningar kan bÄde gynna staden, dess invÄnare och hÄllbarheten men Àven hota dessa vÀrden. Enligt plan- och bygglagen (PBL 2010:900) ska hÀnsyn tas till bÄde allmÀnna och enskilda intressen men enligt 2 kap. 2 § PBL ska företrÀde ges Ät sÄdan anvÀndning som frÄn allmÀn synpunkt medför en god hushÄllning. Trots detta hÀnder det att enskilda intressen gynnas framför allmÀnna intressen, exempelvis nÀr förtÀtningar sker i offentliga parker utan att allmÀnheten kompenseras. Syftet med arbetet Àr att undersöka hur stÀder kan förtÀtas utan att allmÀnintresset missgynnas.

MÀnniskors vÀlbefinnande pÄverkas till stor del av relationer, frÀmst de nÀra relationerna och av de miljöer de vistas i. För barn innebÀr det att relationen till förÀldrar, förskolepersonal och vÀnner samt hem- och förskolemiljön Àr det som frÀmst pÄverkar deras vÀlbefinnande, eftersom den största delen av deras liv vanligtvis utspelar sig bland dessa personer och miljöer. Det har visat sig att svenska barns psykiska vÀlbefinnande har försÀmrats och att det till en viss del kan bero pÄ att barn inte fÄr den tid de behöver frÄn sina förÀldrar. I tidigare undersökningar har vi funnit att bÄde barn och förÀldrar önskar mer tid tillsammans. Samtidigt börjar i regel svenska barn i förskolan redan mellan ett och tvÄ Ärs Älder, en Älder som enligt anknytningsteorin Àr kÀnslig i utvecklingssynpunkt.

I den hÀr uppsatsen behandlas om svensk rÀtt strider mot EU-rÀtten vid kommunala fastighetsöverlÄtelser. I första delen av uppsatsen görs en översiktlig utredning av EU:s omfattande reglering kring statligt stöd och hur brett EU:s statsstödsregler tolkas. Sverige saknar i princip materiella regler kring statsstöd och rÀttsomrÄdet har fÄtt lite uppmÀrksamhet i svensk doktrin.I den andra delen av uppsatsen undersöks de allmÀnna materiella rÀttsreglerna kring kommunalrÀtten som kan göras aktuella vid en kommunal fastighetsöverlÄtelse. Den delen Àr inriktad pÄ en översikt av kommunalrÀtten och hur de offentligrÀttsliga delarna tillÀmpas nÀr en kommun agerar som ett privatrÀttsligt subjekt.En kommunal fastighetsöverlÄtelse fÄr nÀmligen enligt huvudregeln inte innebÀra att den medför ett statligt stöd till en kommuns avtalspart och heller inte enskilt kommunalt stöd i strid med kommunallagen. EU:s statsstödsbestÀmmelser reglerar Ä ena sidan ett förbud mot de flesta offentliga stödÄtgÀrder som pÄverkar handeln mellan medlemslÀnderna.

VÀxtligheten pÄ dagens kyrkogÄrdar har i regel knappt en 100?200-Ärig historia. Det var i slutet av 1800-talet som kyrkogÄrden efterhand fick det utseende som vi förknippar med en gammal kyrkogÄrd, med höga kyrkogÄrdstrÀd och en kyrkogÄrdsmur.Det trÀdsortiment som har anvÀnts i trÀdkransen som inramar kyrkogÄrden eller trÀdrader lÀngs gÄngar, har varit begrÀnsat beroende pÄ traditioner och trÀdens lÀmplighet. Man valde ofta arter utifrÄn de lokala förutsÀttningarna, sÄsom alm, lind, lönn och björk. Under en lÀngre tid har sjukdomar pÄ en del trÀdarter brett ut sig och hotar trÀdbestÄnden pÄ vÄra kyrkogÄrdar.

VÀstfastigheter Àr en av VÀstsveriges största fastighetsförvaltare och förser VÀstra Götalandsregionen med lokaler samt fastighetsförvaltning. VÀstra Götalandsregionen har som lÄngsiktigt miljömÄl att halvera sin energianvÀndning i egna lokaler till Är 2030 jÀmfört med Är 1995. Ett led i att nÄ detta mÄl har varit att genomföra energikartlÀggningar pÄ sjukhusbyggnader för att lokalisera energieffektiviserande ÄtgÀrder som kan genomföras för att reducera energianvÀndningen. Beskrivning av de energieffektiviserande ÄtgÀrder som föreslagits samt berÀknad kostnad och energibesparing för dessa har dokumenterats i en databas. Energibesparingen för de energieffektiviserande ÄtgÀrderna i databasen har bland annat berÀknats med simuleringsprogrammet IDA ICE.Syftet med detta examensarbete var dels att studera, strukturera och analysera det material som finns i databasen.