Social hÄllbarhet. Vad Àr det och hur kan man i fysisk planering pÄ kommunal nivÄ arbeta för att uppnÄ större social hÄllbarhet? Dessa frÄgor kommer att undersökas i denna uppsats med hjÀlp av en intervju och en dokumentstudie inriktad pÄ BorÄs tÀtort.Social hÄllbarhet Àr ett komplext begrepp som i regel hamnat i skymundan i de sammanhang dÀr hÄllbar utveckling behandlas, till fördel för ekonomiska och ekologiska aspekter. En bidragande faktor till detta förhÄllande Àr att social hÄllbarhet som begrepp Àr förÀnderligt i sin innebörd, vilket medför att det Àr svÄrt att definiera. FrÄgan som fysiska planerare behöver stÀlla sig Àr hur fysisk planering kan förhÄlla sig till detta begrepp.

Bakgrund: Varningsklockor ringer frÄn alla hÄll och kanter att vÀlfÀrdssystemen stÄr inför en utmaning. Det uppstÄr en svÄrlöst ekvation dÄ det finns ett gap mellan utbud och efterfrÄgan, samtidigt som vÀlfÀrdssystemens vÀrderingar mÄste upprÀtthÄllas. Denna problematik brukar benÀmnas ?det lÄngsiktiga finansieringsproblemet?. Detta problem kan definieras som ett problem dÀr efterfrÄgan pÄ vÀlfÀrdstjÀnster överstiger utbudet.

Internationell handel Àr snarare en regel Àn undantag i dagens globala samhÀlle, och en del av denna handel genomförs dagligen genom landsöverskridande kredittransaktioner. Som konsekvens av detta har standardavtal utvecklats pÄ kreditrÀttens omrÄde, med syfte att kunna anvÀndas av parter oavsett land. Dessa standardavtal Àr författade pÄ engelska och utgÄr ifrÄn anglosaxisk rÀtt.Emedan kreditavtal, utformade enligt anglosaxisk standardavtalsmodell, Àr mycket omfattande Àr uppsatsens syfte att utreda i vilken mÄn dessa avtal kan förkortas och göras mer lÀtthanterliga. Syftet Àr Àven att ge parter som anvÀnder sig av kreditavtal, utformade efter nÀmnd standardavtalsmodell, en anvisning om hur utvalda delar i dessa avtal överensstÀmmer med svensk lag. Med ett förenklat avtal skulle berörda parter vinna tid och dÀrmed göra ekonomisk vinning.

I dagslÀget finns tydligt regelverk som anger hur byggnader skall uppföras, dock saknas hjÀlpmedel för att kraven skall anses tillgodosedda pÄ stora och komplexa byggnader som finns inom industrin, skall dimensioneras för att tillfredsstÀllande brandskydd ska uppnÄs. Detta resulterar i att analytisk dimensionering (dimensionering baserad pÄ utrÀkningar till skillnad mot förenklad dimensionering vilken i princip följer de allmÀnna rÄden) som regel mÄste anvÀndas Àven vid mindre byggnationer. Syftet med examensarbetet Àr att pÄvisa eventuella oklarheter i det existerande regelverket (Boverkets byggregler, BBR) 1 för brandskydd av industribyggnader i Sverige, dÀr reglerna för förenklad dimensionering inte Àr anpassade för byggnader med industriell verksamhet. MÄlet Àr att om möjligt komma fram till hur man skall resonera vid dimensionering av brandskyddet i dessa byggnader utifrÄn en diskussion om rÄdande lagstiftning och de skillnader som pÄvisats mellan Sveriges och andra lÀnders regelverk. Arbetet bestÄr av en litteraturstudie av de regelverk som finns för brandskydd i Sverige, dÀr de avsnitt som Àr problematiska för industribyggnader lyfts fram.

Den hÀr studien berör nÄgra av de miljöpsykologiska grunderna i Alnarps RehabiliteringstrÀdgÄrds uppbyggnad. Den ger förslag pÄ hur karaktÀren rofylld kan förstÀrkas och hur sÀsongen kan förlÀngas i den restorativa delen av vÀlkomsttrÀdgÄrden med vÀxter som tilltalar flera av vÄra sinnen. Deltagarna som kommer till trÀdgÄrden har i regel stressrelaterade Äkommor sÄsom utmattningssyndrom och har varit sjukskrivna en lÀngre tid. De Àr ofta mycket kÀnsliga pÄ grund av fysisk och psykisk utmattning. Studier visar att deltagarna har behov av en kravlös miljö dÀr de kan fÄ vara ostörda.

Under de veckor vi var ute pÄ VFU vÀcktes en rad frÄgor hos oss. PÄ vÄra skolor hade eleverna utrustats med personliga datorer eller surfplattor. Vi upplevde bÄda att detta pÄverkade undervisningen pÄ flera sÀtt, och började dÀrför intressera oss för att undersöka fenomenet med individuella IT-verktyg. Redan i ett tidigt stadium insÄg vi att synen pÄ IT-verktygen och deras anvÀndningsomrÄden varierade kraftigt. DÀr av vÀxte tanken fram om att undersöka elevers och lÀrares uppfattning om dessa verktyg, i en fallstudie av tvÄ skolor.Den hÀr uppsatsen ser skolledningarna pÄ de bÄda skolorna som huvudaktörer vad gÀller införandet av IT-verktygen, men vill trots det lÀgga fokus pÄ elever och lÀrares uppfattningar av dessa.

Bakgrunden till examensarbetet Àr att det inom kÀrnkraftsbranschen finns myndighetskrav och krav frÄn den internationella atomkraftsmyndigheten (IAEA), pÄ att verksamhet vid kÀrntekniska anlÀggningar skall styras och utvecklas med stöd av ett kvalitetssystem. Ringhals AB, nordens största kÀrnkraftsverk, har utvecklat ett ledningssystem dÀr hÀnsyn tagits till olika kvalitets- och miljöledningsstandarder. PÄ Ringhals AB har det inte utförts nÄgon ingÄende jÀmförelse mellan det framtagna ledningssystemet och IAEA:s riktlinjer. Ett behov finns sÄledes att en sÄdan jÀmförelse utförs för att undersöka hur vÀl det egna ledningssystemet stÀmmer överens med IAEA:s föreskrifter. Examensarbetet syftar till att identifiera och analysera eventuella skillnader mellan Ringhals AB:s ledningssystem (RVS) och IAEA:s föreskrifter.

Syftet med uppsatsen Àr att studera den rÀttsliga regleringen av omprövning av taxeringsbeslut och att pÄvisa sÀrdrag som omprövning enligt taxeringslagen (1990:324) har i jÀmförelse med omprövning enligt allmÀn förvaltningsrÀtt. Omprövningsinstitut inom allmÀn förvaltningsrÀtt Àr delvis reglerad i förvaltningslagen (1986:223), delvis i praxis. Förvaltningslagen Àr emellertid en ramlag. Finns det en avvikande bestÀmmelse i en speciallag fÄr förvaltningslagen ge vika. DÄ taxering Àr specialreglerad i taxeringslagen innebÀr detta att taxeringslagens bestÀmmelser har företrÀde framför en motsvarande regel i förvaltningslagen.Den nya taxeringslagen trÀdde i kraft den 30 juni 1990.

I Sverige anvÀnds nollvisionen som strategi för att forma ett sÀkert vÀgtransportsystem. Nollvisionen innebÀr att mÀnniskor inte ska dödas eller skadas i vÀgtrafiken dÄ det anses oacceptabelt att vÀgtrafiken krÀver mÀnniskoliv. För att förhindra olyckor vidtas ÄtgÀrder, men hÀnsyn mÄste tas till att mÀnniskor gör misstag varför ocksÄ nollvisionen accepterar olyckor men inte sÄdana som leder till allvarliga personskador eller död.Trafikplatser med överliggande cirkulationsplats har kommit att bli ett allt vanligare inslag i den byggda miljön dÄ de i regel Àr mindre utrymmeskrÀvande Àn traditionella trafikplatser sÄsom ruter-, klöver- och trumpetkorsningar. Avsaknaden av analyser huruvida trafikplatser med överliggande cirkulation pÄverkar trafiksÀkerheten Àr pÄtaglig. De förekommer vanligen i tÀtortsmiljö med höga trafikflöden vilket gör att en felaktig utformning skulle kunna fÄ stora konsekvenser.

Den stora mÀngden golfare har gjort att trycket att komma ut pÄ banorna ökat de senaste Ären, vilket inneburit att man ger sig ut strax efter men Àven under nederbörd. Blöta banor Àr inget som vare sig golfare eller banan i sig uppskattar. För att rÄda bot pÄ detta Àr en fullt fungerande och rÀtt dimensionerad drÀnering av yttersta vikt. Jag har genomfört min undersökning med litteraturstudier och intervjuer med banchefer och ibland andra inblandade i byggnationen. Intervjuerna skulle ge svar pÄ frÄgorna; Hur var det tÀnkt?, Hur gjorde man? och Vad blev resultatet? FörfrÄgningsunderlagen vid om-, till- eller nybyggnationer Àr överlag hyfsade.

AbstractThis essay has as its purpose to discuss the current legal regulation of the concept of humanitarian intervention. The inconsistencies in the debate over the legal status of this concept, and the legal uncertainty it brings to the acts of states and the lives of their nationals is a motivating factor for the writing of this essay. However, it has been clear from the outset that the concept of humanitarian intervention is intricately connected to political and moral ideas and values. Thus, the attitude taken towards this doctrine will be highly dependent on the perspectives of the state, government or single author representing it.Following this starting point, the aim of this essay is not to present a single answer as to whether humanitarian intervention is, or is not, legal, but to research, compare and analyze the different arguments put forward in this subject in international law today. Hopefully, this will provide the reader of this essay with some insight into the sources of international law of today and how the principles of state sovereignty, non-intervention, the prohibition of force and the protection of human rights relate to the concept of humanitarian intervention.A frank overview of the UN Charter does not support use of force except in the case of self-defence or without a Security Council mandate.

Under de veckor vi var ute pÄ VFU vÀcktes en rad frÄgor hos oss. PÄ vÄra skolor hade eleverna utrustats med personliga datorer eller surfplattor. Vi upplevde bÄda att detta pÄverkade undervisningen pÄ flera sÀtt, och började dÀrför intressera oss för att undersöka fenomenet med individuella IT-verktyg. Redan i ett tidigt stadium insÄg vi att synen pÄ IT-verktygen och deras anvÀndningsomrÄden varierade kraftigt. DÀr av vÀxte tanken fram om att undersöka elevers och lÀrares uppfattning om dessa verktyg, i en fallstudie av tvÄ skolor.Den hÀr uppsatsen ser skolledningarna pÄ de bÄda skolorna som huvudaktörer vad gÀller införandet av IT-verktygen, men vill trots det lÀgga fokus pÄ elever och lÀrares uppfattningar av dessa.

SyfteStudiens övergripande syfte var att studera friluftsundervisningen i utvalda grundskolor i Oslo och Stockholm och dÀrvid jÀmföra möjligheter och instÀllningen till friluftsliv samt stÀlla detta i relation till hur friluftsliv behandlas i respektive lands styrdokument.MetodStudien tar sin utgÄng i den kvalitativa forskningstraditionen och bestÄr av en litteraturstudie, dÀr bl. a. styrdokument för respektive land studerats för att kunna jÀmföra skillnader och utvecklingen i momentet friluftsliv. DÀrutöver genomfördes sex telefonintervjuer, tre i vardera stad, för att fÄ en bild av dagens friluftundervisning. De intervjuade skolorna har slumpmÀssigt valts ut.

Denna uppsats behandlar dagligvaruhandelns egna mÀrkesvaror, sÄ kallade EMV, kring vilket uppmÀrksamheten har ökat under senare Är. Den ökande priskonkurrensen har pÄskyndat svenska dagligvarukedjors satsning pÄ EMV, dÄ dessa i regel innebÀr lÀgre priser till konsumenterna och högre marginaler till detaljisten sjÀlv. Vi har i denna uppsats avgrÀnsat oss till att studera dagligvarukedjan ICA. Uppsatsens huvudsyfte Àr att ge ICA förslag pÄ aktiviteter som ökar kundens lojalitet mot EMV (egna mÀrkesvaror). För att nÄ vÄrt syfte har vi genom kvalitativa intervjuer kartlagt hur ICA: s marknadsföring av deras EMV sker idag, vilka metoder som anvÀnds och hur kommunikationen sker med kund.

SammanfattningDet finns i dagslÀget för lite riskkapital i Sverige. Det krÀvs fler insatser som syftar till att forskning kan generera fler företag och det i sin tur skulle bidra till att Sveriges nÀringsliv samt den offentliga sektorn utvecklas. Finansiering Àr en nödvÀndighet i varje företag. VC-bolag Àr en viktig finansieringskÀlla för smÄföretag i startgroparna. SmÄ företag har som regel ingen tur nÀr det gÀller lÄn frÄn banker.