Syftet med det hÀr examensarbetet har varit att studera vad Lidingöborna tycker om volymblÀdningen som utfördes i Yttringeskogen pÄ Lidingö under augusti 2007. Yttringeskogen Àr en av fem försöksytor anlagda för att studera hur olika typer av hyggesfritt skogsbruk pÄverkar sociala-, ekonomiska- och naturvÀrden. I det hÀr arbetet utvÀrderas de sociala vÀrdena med avseende pÄ framförallt rekreation och friluftsliv. Arbetet Àr en del av utvÀrderingen av projektet Kontinuitetsskogar och Kontinuitetsskogsbruk som drivits av Skogsstyrelsen. Huvuddelen av studien bestÄr av en postenkÀt med Ätta bilder.

Da? reklambyra?er som a?r verksamma i mindre regioner vanligen tampas om samma kunder a?r konkurrensen mellan dem ofta ha?rd. I regel har dessa reklambyra?er fa? ansta?llda ja?mfo?rt med va?letablerade reklambyra?er i sto?rre regioner, som genom sin breda kompetens haft mo?jlighet att arbeta med stora kunder och pa? sa? vis byggt upp ett starkt varuma?rke kring sin verksamhet och region. Fo?r att mo?jliggo?ra fo?r de mindre regionernas reklambyra?er att ta upp konkurrensen med de sto?rre, kra?vs att de innehar lika bred kompetens.

Att köpa en bostad brukar kallas för den största affÀren en mÀnniska gör i sitt liv. Detta gÀller bÄde köp av en fastighet och köp av bostadsrÀtt. Det finns mÄnga faktorer som kan pÄverka köpet av en bostadsrÀtt och det Àr viktigt att veta vad det Àr som egentligen köps nÀr en bostads­rÀtt förvÀrvas. Köpet och besluten som tas under köpprocessen Àr extra viktiga för en förstagÄngsköpare. De har inte tidigare Àgt en bostadsrÀtt och saknar egen erfarenhet kring bostadsrÀttsÀgandet.

Bakgrund: Dagens industriföretag har Àgnat mycket tid och tankeverksamhet Ät att förbÀttra produktiviteten men i regel betydligt mindre till att berÀkna enskilda produkters kostnader. Allt högre krav stÀlls pÄ en kundanpassad produktion med differentierade produkter. Produkternas heterogenitet innebÀr Àven heterogen resursförbrukning och det gör det svÄrt att veta vilka kostnader en produkt verkligen orsakar. Inom ABC Àr det kostnadsdrivarens uppgift att koppla samman resursförbrukningen med produkterna. Valet av kostnadsdrivare kan ge stora effekter pÄ produktens kostnad och visa att produkter som tidigare betraktas som lönsamma sÀljs med förlust.Syfte: Syftet Àr att beskriva och analysera problematiken kring val av kostnadsdrivare.Genomförande: En fallstudie har genomförts kring val av kostnadsdrivare vid Swedish Tissue.Resultat: Det finns inga optimala kostnadsdrivare utan en komplex avvÀgning med kalkylens syfte i bakhuvudet krÀvs.

I dagslÀget finns en rad olika certifierbara standarder för miljöledningssystem (MLS), exempelvis British Standard (BS7750), European standard (EMAS). Trots att ISO 14 000 serien har funnits pÄ marknaden sedan 1996, finns det lite litteratur och forskning som behandlar dess ekonomiska effekter. ISO 14001 Àr en internationell standard för MLS och saknar absoluta krav pÄ miljöarbetet. Kraven Àr mer riktade mot organisatoriska frÄgor, dÀr företagen sjÀlva sÀtter upp sina mÄl. Detta examensarbete Àr utfört vid Skanska Sverige AB, VÀg och AnlÀggning Norr, Distrikt Norrbotten, som Àr certifierade enligt ISO 14001 sedan Är 2000.

BlÄsten i vÄra bostads- och grönomrÄden i de skÄnska slÀttomrÄdena har lÀnge fyllt mina tankar och jag tycker att det borde lÀggas ner mer resurser pÄ att skapa lÀ. I jordbruksomrÄdena fÄr vinden fritt spelrum över slÀtten och i staden skapas turbulens och förstÀrkta vindar pÄ grund av trÄnga passager mellan höga hus. Syftet med arbetet har varit att fördjupa mig i Àmnet lÀplanteringar och utarbeta ett konkret förslag till en jordbruksfastighets park och trÀdgÄrd. I litteraturstudien har jag gjort en vÀxtsammanstÀllning i form av en tabell. Syftet med tabellen Àr att den ska vara till hjÀlp vid vÀxtval till en lÀplantering. Platsen jag har arbetat fram ett förslag till heter Vesum 2 och bestÄr av ett jordbruk placerat i slÀttlandskapet söder om Lund i sydvÀstra SkÄne. PÄ platsen har de flesta trÀd försvunnit under de tvÄ senaste decennierna pÄ grund av almsjukan dÄ trÀdbestÄndet till största del utgjordes av almar.

Ju mer den svenska bostadsbristen breder ut sig desto hetare blir debatten om dess orsaker och lösningar i frÄgan. Bostadsbristen Àr inte lÀngre ett storstadsproblem och nÀr flera tillvÀxtkommuner, som exempelvis Karlstad, bekrÀftar brist pÄ framförallt hyresrÀttslÀgenheter handlar debatten till stor del om hur byggandet av dessa ska öka.Kommunerna har flera gÄnger pekats ut som hinder i bostadsbyggandet men nÀr SKL (2014) visar pÄ höga planreserver som möjliggör bostadsbyggande i flera svenska tillvÀxtkommuner med bostadsbrist Àndrar debatten riktning. Varför byggs det inte?Efter en genomgÄng av publicerade rapporter, debattinlÀgg och annan relevant litteratur har en fallstudie pÄ Karlstad genomförts. Med hjÀlp av intervjuer av verksamma byggherrar, politiker och allmÀnnyttigt bostadsbolag kan det konstateras att bostadspolitiken har skapat en bostadsmarknad som inte klarar av att fylla de bostadsbehov Sverige idag har.

FörtÀtningar kan bÄde gynna staden, dess invÄnare och hÄllbarheten men Àven hota dessa vÀrden. Enligt plan- och bygglagen (PBL 2010:900) ska hÀnsyn tas till bÄde allmÀnna och enskilda intressen men enligt 2 kap. 2 § PBL ska företrÀde ges Ät sÄdan anvÀndning som frÄn allmÀn synpunkt medför en god hushÄllning. Trots detta hÀnder det att enskilda intressen gynnas framför allmÀnna intressen, exempelvis nÀr förtÀtningar sker i offentliga parker utan att allmÀnheten kompenseras. Syftet med arbetet Àr att undersöka hur stÀder kan förtÀtas utan att allmÀnintresset missgynnas.

Elektroniska tjÀnster utgör en stor del av marknadsekonomin i större delen av vÀrlden sÄledes Àven pÄ den inre marknaden. Elektronisk handel, dÀr elektroniska tjÀnster ingÄr, har under de senaste Ären expanderat. U.S. Bureau of Census uppskattade att elektroniska tjÀnster genererat i drygt 600 miljarder kronor under Är 2005. Det Àr en ökning med 24.6 % frÄn föregÄende Är.

Jag har gjort en fallstudie av Systerjourens Somaya, en kvinno- och tjejjoursverksamhet som drivs huvudsakligen av muslimska kvinnor. Mitt övergripande syfte har varit att ge en holistisk beskrivning och förstÄelse för verksamheten utifrÄn dens fysiska och sociala sammanhang, och utgÄ frÄn det unika i Systerjouren Somayas sÀtt att arbeta med kvinnofridsfrÄgor. Jag har försökt fördjupa mig i frÄgor som rör förklaringar till att verksamheten kom till, vilken roll religion och etnicitet spelar i verksamhetens arbete, vilka förutsÀttningar de muslimska kvinnorna har för att driva jourarbete i den aktuella kontexten samt om och i sÄ fall varför det finns ett behov av en kvinno- och tjejjoursverksamhet i Sverige som drivs av största delen muslimska kvinnor. I min undersökning har jag valt att anvÀnda fallstudiemetodik som Àr en omfattande undersökningsmetod med vilken man kan ta nytta av kvalitativa och kvantitativa data. Jag har frÀmst anvÀnt mig av kvalitativa intervjuer med fem utvalda anstÀllda och volontÀrer inom Systerjouren Somaya.

Syftet med denna uppsats var att ta reda pÄ hur Kinas senmoderna historia har inkorporerats i lÀromedel för svensk gymnasieundervisning. Med Kinas senmoderna historia menades hÀr Folkrepubliken Kinas, 1949-2006. Svaret pÄ frÄgan uppnÄddes genom textanalyser av ett stort urval historielÀroböcker för gymnasieundervisning 1971-2006.Förutom ovan nÀmnda huvudfrÄga stÀllde jag ett antal följdfrÄgor till kÀllmaterialet: Vilka Kinabilder har förmedlats i svensk gymnasieundervisning? Kan man se förÀndringar respektive kontinuitet i lÀroböckernas urval och skildringar? Vilka historiebruk prÀglar lÀroböckerna och kan man i dessa urskilja Kinabildernas roll i den svenska historiekulturen?Den teoretiska modell jag anvÀnde mig av byggde pÄ Edward Saids orientalismteori och andra forskares appliceringar av denna pÄ Kina; Eva Blocks modell för tolkningar av bildbegrepp; samt den historiedidaktiska begreppsapparaten inkluderandes historiebruk, historiekultur, historiemedvetande och historieförmedling.Min undersökning visade att den plats Kinas senmoderna historia har beretts i lÀroböckerna under perioden inte har ökat i nÄgon större utstrÀckning. Texterna Àr dock inte lÀngre lika fragmentariskt utspridda, utan placeras i regel alltmer koncentrerat.

Titel:En attraktiv arbetsgivare - En studie om vad fastighetsmÀklarstudenter attraheras och pÄverkas av vid valet av arbetsgivare.NivÄ:C-uppsats inom Àmnet företagsekonomiFörfattare:Martina Henke & Isabelle RosingHandledare:Sarah PhilipsonDatum:2013 - augustiSyfte:Syftet med studien Àr att undersöka vad fastighetsmÀklarstudenter attraheras och pÄverkas av vid valet av arbetsgivare. Studien ska bidra till att vÀgleda företag att bli en attraktiv arbetsgivare, genom att studera vad fastighetsmÀklarstudenter associerar till dessa.Metod:Studien Àr av kvalitativ art och med grund i vetenskaplig teori inom omrÄdet marknadsföring har intervjufrÄgor till bÄde studenter och fastighetsmÀklarföretag utformats genom en operationalisering. Intervjuerna Àgde rum under maj mÄnad 2013. Intervjuerna har spelats in pÄ band och sedan analyserats för att fÄ fram vad företagen bör satsa pÄ i sin rekrytering för att bli en attraktiv arbetsgivare.Resultat & slutsats:Stora organisationer bör tÀnka pÄ att marknadsföra varför det Àr viktigt att vara del av en stor organisation och vilka fördelar detta kan vara. Det vi mÀrkt i vÄr studie Àr att fastighetsmÀklarstudenter i regel inte tycker detta Àr viktigt.

Morgondagens samhÀllen stÄr inför stora utmaningar sÄsom att hantera den ökande mÀngden intensiva och extrema nederbördstillfÀllen som förvÀntas att komma i framtiden. Lösningen finns i att planera och tÀnka pÄ helheten om hur stÀderna pÄ bÀsta sÀtt kan utformas med hjÀlp av funktionella öppna dagvattenlösningar för att ge en bra och effekt avrinning. Det gÀller ocksÄ att skapas förstÄelse att öppna dagvattensystem bidrar med positiva effekter till samhÀllet, t.ex. genom att bli en resurs för stadens vegetation och grönomrÄden och dÀrav Ästadkomma grönare och vackrare stÀder (HÄllbar dag- och drÀnvattenhantering, 2011)och som gynnar folks hÀlsa(Viklander & Blecken 2012). Det urbana kretsloppet, skriver Butler & Davies (2011), ersÀtter en del av det naturliga kretsloppet och Lidström (2012) förklarar att det urbana kretsloppet lÄnar vatten frÄn det naturliga och skapar dÄ en extra loop för vattnets vÀg genom cirkel. Butler & Davies (2011) förklarar hur viktigt det Àr att det finns en förstÄelse kring konsekvenserna som uppstÄr nÀr en del av det naturliga hydrologiska kretsloppet ersÀtts med en artificiell del för den urbana miljön.

SAMMANFATTNINGAmbulanssjuksköterskan har en komplex arbetssituation, hon ska sjÀlvstÀndigt bedöma och behandla akuta tillstÄnd hos patienten. Arbetet försvÄras av flera faktorer, tiden med patienten Àr i regel kort, möjligheten till rÄdfrÄgning Àr liten, utrymmet och tillgÄngen till hjÀlpmedel Àr begrÀnsade. Trots det stÀlls höga krav pÄ vÄrden i ambulansen, mÄnga gÄnger samma krav som pÄ vÄrden pÄ en akutmottagning. Ett av dessa krav Àr en god dokumentation, kraven pÄ patientjournalen Àr desamma i ambulansen som i övriga vÄrden. I journalen dokumenteras uppgifter om iakttagelser, omvÄrdnadsÄtgÀrder, medicinska ÄtgÀrder och information rörande transporten.

Specialpedagogisk handledning har enligt mÄnga forskare blivit ett svar pÄ de förÀndringar som skett inom förskolan. Exempel pÄ dessa förÀndringar Àr; förskolans övergÄng frÄn Social-styrelsen till Skolverket, utbyggnaden av förskolan, tillkomsten av förskoleklass och inte minst de betydligt större barngrupper som idag blivit mer regel Àn undantag. I samband med övergÄngen till skolverket blev förskolans förestÄndare rektor, och ersatte den ledarroll tidiga-re förestÄndare hade. I samband med detta dök en ny yrkeskategori upp, specialpedagogen, som Äterfanns som handledare ? ett verktyg för förskola och skola i förÀndrings- och utveck-lingsarbeten.Studiens syfte var att undersöka om och pÄ vilket/vilka sÀtt handledning har betydelse.