Syftet med följande uppsats Àr att pÄvisa hur synen pÄ kvinnan förÀndrades i och med Vasa-tiden, och den roll reformationen kom att spela, och vilka andra faktorer som pÄverkade synen pÄ kvinnan frÄn att vara medeltida helgon till att bli reformationens hÀxor. En poÀng Àr att visa hur attityder till kvinnan Àr intimt beroende av den officiella religionens förestÀllningsvÀrld och vÀrderingar.För att svar pÄ syftet har uppsatsen delats in i tvÄ delar.Del I. Ger en kortfattad bild av det svenska medeltida samhÀllet. I denna första del ligger fokus pÄ helgonens betydelse under medeltiden, och en fördjupad studie görs av Heliga Birgitta. Den kvinna som nÄdde positionsmakt och blev Sveriges enda officiella helgon.Del II.

Vad h?nde, herr B?rjesson? ?r en mikrohistorisk studie som f?ljer jordbrukaren Benjamin Carolus B?rjesson mellan ?ren 1850-1875 p? g?rden Stora B?ck i T?l? Socken med hj?lp av hans anteckningsb?cker. Utifr?n ett ekonomiskt, socialt och mentalitetshistoriskt perspektiv analyseras och redovisas anteckningsb?ckerna. Den mikrohistoriska studien som best?r av herr B?rjessons anteckningar ?r ett exempel p? hur man kan anv?nda en enskild historisk k?lla som ett v?rdefullt ting f?r en undervisningskontext i svensk gymnasieskola. Mikrohistoria presenteras som ett alternativ till den lokalhistoriska undervisningen. F?rhoppningarna ?r att den mikrohistoriska studien kommer att anv?ndas och utvecklas inom undervisning i framtiden, f?r elevers utveckling av historiska kunskap, historiskt t?nkande och historiemedvetande..

Den hÀr uppsatsen Àr en studie av nattvardssynen hos Sveriges förste evangeliske Àrkebiskop Laurentius Petri. I huvudsak behandlas hur Laurentius Petri ser pÄ Kristi nÀrvaro i nattvarden och vilken roll som prÀsten har vid nattvardsfirandet. UtgÄngspunkten Àr Laurentius Petris syn pÄ det allmÀnna prÀsterskapet. Genom det allmÀnna prÀsterskapet menar Petri att varje döpt har möjlighet att konsekrera nattvarden, men att man för ordningens skull ska utse vissa som har offentlig tjÀnst i församlingen. För Kristi nÀrvaro i nattvarden krÀvs bröd, vin och instiftelseorden.

Jag har valt att fo?rdjupa mig i begrepp och metoder fo?r textlig gestaltning inom klassisk romanssa?ng. Min underso?kning ro?r dels vad olika begrepp kopplat till textgestaltning inneba?r, och dels vilka metoder sa?ngare anva?nder eller kan anva?nda sig av i en textgestaltningsprocess. Jag har anva?nt mig av bo?cker skrivna av bl.a.

Fo?r att kunna sta? sig pa? den alltmer konkurrensutsatta marknaden a?r det ma?nga fo?retag som implementerat olika informationssystem som ska hja?lpa dem att utveckla nya affa?rsmo?jligheter. Fo?r verksamhetscontrollers kan dessa system bidra till att informationsinha?mtningen effektiviseras vilket leder till att mer tid finns fo?r analysarbete. Syftet med denna uppsats blir sa?ledes att underso?ka hur verksamhetscontrollers arbetar med olika typer av analyser i sitt dagliga arbete.Analyserna kan vara av ba?de vertikal och horisontell karakta?r och fo?r att underso?ka hur dessa anva?nds har en kvalitativ studie genomfo?rts da?r tio stycken verksamhetscontrollers har intervjuats.

Buxbomskantade rabatter, raka gÄngar, symmetri, snirkliga gÄngar och oregelbundenhet det finns mÄnga saker som kÀnns typiska för en allmogetrÀdgÄrd. Formerna som Àr lÄnade frÄn antikens vattentrÀdgÄrdar, renÀssansens stiltrÀdgÄrdaroch medeltida klostertrÀdgÄrdar skapar tillsammans en trÀdgÄrd med plats för allmogens nyttovÀxter tillsammans med fÀrgglada rabatter. De skÄnska allmogetrÀdgÄrdarna med sin karakteristiska utformning hade sin storhetstid under1800-talet till tidig början av 1900-talet. Efter reformationen hade de skÄnska bönderna fÄtt nya möjligheter till en egen trÀdgÄrd. I samband med 1800-talets ?vÀxtboom? i Europa och Sverige förmedlades allt mer vÀxter och kunskap om dessa Àven till de lÀgre samhÀllsklasserna, vilket gjorde att bönderna kunde skapa sina egna prunkande rabatter med blomning frÄn vÄr till höst.

Den ha?r studien underso?ker ett estetiskt la?rande kopplat till estetiska programmet inom gymnasieskolan. En underso?kning, baserad pa? triangulering a?r gjord. Syftet a?r att vaska fram elever och la?rares tankar om estetiskt la?rande och da?rigenom skapa kategorier.

Flickor och pojkar socialiseras in i skilda ko?nsroller och till en heterosexuell miljo?. Skolan a?r en plats som ska vila pa? demokratiska och inkluderande va?rderingar. Dock uppvisar forskningsresultat att skolan a?r en arena som tenderar att reproducera ora?ttvisor i samha?llet.

Uppsatsen handlar om fo?rekomst av improvisation i tidig instrumentalundervisning pa? kultur- och musikskolor. Jag avsa?g underso?ka hur instrumentalla?rare beskriver sin undervisning, i vilken utstra?ckning de anva?nder improvisation pa? lektionerna, genom att la?ta ett urval av la?rare svara pa? fra?gor i en enka?t. En annan del av arbetet bestod av att studera 25 pianobo?cker som riktar sig till unga nybo?rjare.

Sedan Covid-19 utbrottet har distansarbetsm?jligheter f?tt en ?kad popularitet. Denna f?r?ndring har skapat ett ?kat behov av forskning inom detta omr?de. D?rf?r syftar denna studie till att genom semistrukturerade kvalitativa intervjuer ge insikter om IT-anst?lldas preferenser av arbetsmilj?, s?rskilt i j?mf?relse mellan kontorsarbete och distansarbete.

Fo?r att kunna sta? sig pa? den alltmer konkurrensutsatta marknaden a?r det ma?nga fo?retag som implementerat olika informationssystem som ska hja?lpa dem att utveckla nya affa?rsmo?jligheter. Fo?r verksamhetscontrollers kan dessa system bidra till att informationsinha?mtningen effektiviseras vilket leder till att mer tid finns fo?r analysarbete. Syftet med denna uppsats blir sa?ledes att underso?ka hur verksamhetscontrollers arbetar med olika typer av analyser i sitt dagliga arbete.Analyserna kan vara av ba?de vertikal och horisontell karakta?r och fo?r att underso?ka hur dessa anva?nds har en kvalitativ studie genomfo?rts da?r tio stycken verksamhetscontrollers har intervjuats.

Buxbomskantade rabatter, raka gÄngar, symmetri, snirkliga gÄngar och oregelbundenhet det finns mÄnga saker som kÀnns typiska för en allmogetrÀdgÄrd. Formerna som Àr lÄnade frÄn antikens vattentrÀdgÄrdar, renÀssansens stiltrÀdgÄrdaroch medeltida klostertrÀdgÄrdar skapar tillsammans en trÀdgÄrd med plats för allmogens nyttovÀxter tillsammans med fÀrgglada rabatter. De skÄnska allmogetrÀdgÄrdarna med sin karakteristiska utformning hade sin storhetstid under1800-talet till tidig början av 1900-talet. Efter reformationen hade de skÄnska bönderna fÄtt nya möjligheter till en egen trÀdgÄrd. I samband med 1800-talets ?vÀxtboom? i Europa och Sverige förmedlades allt mer vÀxter och kunskap om dessa Àven till de lÀgre samhÀllsklasserna, vilket gjorde att bönderna kunde skapa sina egna prunkande rabatter med blomning frÄn vÄr till höst.

Flickor och pojkar socialiseras in i skilda ko?nsroller och till en heterosexuell miljo?. Skolan a?r en plats som ska vila pa? demokratiska och inkluderande va?rderingar. Dock uppvisar forskningsresultat att skolan a?r en arena som tenderar att reproducera ora?ttvisor i samha?llet.

Uppsatsen sta?ller fra?gor kring- och underso?ker hur man som uttolkare av notbild och teatermanus ga?r tillva?ga fo?r att det man framfo?r pa? scenen ska ka?nnas som att det har fo?rankring i en sja?lv, trots att det a?r na?gon annan som a?r upphov till grundmaterialet. Syftet a?r att underso?ka hur musiker och ska?despelare ser pa? sitt arbete med sin respektive text fo?r att so?ka efter likheter, skillnader, motsa?ttningar och da?rigenom o?ppna upp fo?r vidare sa?tt att ta?nka kring interpretation. I uppsatsen finns ocksa? ett so?kande efter na?got som skulle kunna fungera som allma?ngiltiga strategier fo?r alla som arbetar med na?gon form av interpretation.En ma?ngd litteratur i a?mnet har genomga?tts och intervjusamtal har genomfo?rts med tva? musiker och tva? ska?despelare.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur pedagogerna upptÀcker och synliggör barnens matematik pÄ förskolorna.Tre förskolor och sex pedagoger deltog i intervjuer och observationer. Förskolorna valdes utifrÄn ett bekvÀmlighetsurval och ligger i vÄra nÀromrÄden. Vi observerade och intervjuade vid olika tillfÀllen. I de observerade undersökningstillfÀllena upptÀcktes mycket matematik hos pedagogerna, trots att/fastÀn pedagogerna inte sa till barnen att det var matematik de höll pÄ med. Samtliga pedagoger var noga med att anvÀnda rÀtt matematiska begrepp i samtalen med barnen.Det finns en viss skillnad i hur pedagogerna uttrycker sig om sitt anvÀndande av matematiken, men att de i observationerna ÀndÄ anvÀnde sig av metoder som liknade varandra.