Ämnet för denna uppsats Ă€r mottagandet av reformationen i SmĂ„land 1542-1543 med utgĂ„ngspunkt i Dackefejden. Mitt syfte Ă€r att jag skall utröna hur reformationen bemöttes i SmĂ„land med Dackefejden som exempel. Jag skall resonera och undersöka hur prĂ€ster och bönder reagerade pĂ„ reformationen.Min teori Ă€r att reformationen togs emot pĂ„ ett negativt sĂ€tt. HuvudskĂ€let var att bönderna och prĂ€sterskapet var missnöjda med att de blivit pĂ„tvingade den reformatoriska lĂ€ran, samt att den svenska centralmakten hade kringskurit deras inkomstmöjligheter.Min metod Ă€r en historisk studiemetod. Min metod gĂ„r ut pĂ„ att jag tolkar kĂ€llor utifrĂ„n mina frĂ„gestĂ€llningar och brukar den allmĂ€nna kunskapen som finns i kĂ€llorna.

Syftet med denna uppsats Àr att studera skildringen av reformationen i olika lÀromedel för religionskunskap i gymnasieskolan. Detta för att se om och hur lÀromedlen förÀndrats, om de har blivit mer objektiva med tiden. De utvalda lÀromedlen Àr frÄn 1960-talets slut och 2000-talet. UtifrÄn de olika skildringarna kommer jag att jÀmföra lÀromedlen med varandra..

Denna studie har som syfte att unders?ka anv?ndningen av b?cker och leksaker i fritidshemmet f?r att skapa en inkluderande l?rmilj? med fokus p? interkulturella relationer. F?r att uppn? att svara p? det syftet har vi arbetat efter f?ljande fr?gest?llningar: - P? vilket s?tt bidrar materialval s?som b?cker och leksaker till att fr?mja f?rst?else f?r m?ngkulturalitet p? fritidshemmet? - Hur arbetar l?rare p? fritidshemmet bland annat genom b?cker och leksaker f?r att skapa en inkluderande l?rmilj?? F?r att besvara dessa fr?gest?llningar har vi bes?kt tre skolor i V?stra G?talands L?n d?r vi gjort en inventering av material p? fritidshemmets verksamheter, intervjuat sex stycken verksamma l?rare och sedan gjort en kvantitativ redovisning p? b?cker. F?r att analysera v?r insamlade data har vi utg?tt fr?n tv? olika teorier; sociokulturella och interkulturella perspektiven. I studien har vi kommit fram till tre huvudsakliga teman: 1.

AbstraktI detta arbete underso?ks den spra?kliga fo?ra?ndring som skett i ungdomsbo?cker fra?n 1950- och 60- talet med ungdomsbo?cker fra?n 2000- och 2010-talet. Jag ja?mfo?r ungdomsbo?ckernas fo?ra?ndring med fo?ra?ndringen hos deckarbo?cker under samma period. I underso?kningen sammansta?lls ca 60 grafiska meningar ur vardera 17 bo?cker fo?rdelat pa? fyra kategorier: Fyra ungdomsbo?cker fra?n 1950-1965 samt fyra ifra?n 2000-2015.

AbstraktI detta arbete underso?ks den spra?kliga fo?ra?ndring som skett i ungdomsbo?cker fra?n 1950- och 60- talet med ungdomsbo?cker fra?n 2000- och 2010-talet. Jag ja?mfo?r ungdomsbo?ckernas fo?ra?ndring med fo?ra?ndringen hos deckarbo?cker under samma period. I underso?kningen sammansta?lls ca 60 grafiska meningar ur vardera 17 bo?cker fo?rdelat pa? fyra kategorier: Fyra ungdomsbo?cker fra?n 1950-1965 samt fyra ifra?n 2000-2015.

AbstraktI detta arbete underso?ks den spra?kliga fo?ra?ndring som skett i ungdomsbo?cker fra?n 1950- och 60- talet med ungdomsbo?cker fra?n 2000- och 2010-talet. Jag ja?mfo?r ungdomsbo?ckernas fo?ra?ndring med fo?ra?ndringen hos deckarbo?cker under samma period. I underso?kningen sammansta?lls ca 60 grafiska meningar ur vardera 17 bo?cker fo?rdelat pa? fyra kategorier: Fyra ungdomsbo?cker fra?n 1950-1965 samt fyra ifra?n 2000-2015.

Ämnet för denna uppsats Ă€r reformationen och Gustav Vasas maktövertagande i Sverige, under första delen av 1500-talet. Framförallt i Segersta och Hanebo socknar, i södra HĂ€lsingland.Med hjĂ€lp av en historiografiskt komparativ metod försöker uppsatsen besvara hur tidigare historiska verk förklarat det faktum att det inte, i södra HĂ€lsingland, uppstod nĂ„gra oroligheter till följd av de religiösa och samhĂ€lleliga förĂ€ndringarna.Efter att ha redovisat den historiografiska bilden av hur historiesynen förĂ€ndrats görs en studie av fyra historieberĂ€ttande texter. Först tvĂ„ lokalhistoriska verk av Ă€ldre datum, dĂ€r fokuseringen ligger pĂ„ just det omrĂ„de, Segersta och Hanebo, som undersökningen begrĂ€nsar sig till. DĂ€refter följer tvĂ„ nyare verk som, Ă€ven om de fokuserar sig pĂ„ landet som helhet, i alla fall presenterar nya teorier och metoder inom forskningen.Det visar sig att de Ă€ldre lokalhistoriska verken inte alls Ă€r amatörmĂ€ssiga, men företrĂ€der en omodern historiesyn. Efter att ha tagit del av de modernare verken blir det uppenbart att ny tolkning av gamla kĂ€llor, tillsammans med nya kĂ€llor, förĂ€ndrat synen pĂ„ reformationens verkningar pĂ„ befolkningen, Gustav Vasas roll för reformationen, samt de befintliga oroligheternas dignitet.

Syftet med denna studie a?r att underso?ka elevers fritidsla?sning och om elever fo?redrar digital eller analog la?sning och vad de tror om la?sningen i framtiden. Studien kommer a?ven att ge svar pa? vem som rekommenderar sko?nlitteraturen. Studien a?r en kvantitativ underso?kning da?r data samlats in genom 59 enka?ter.

Jag har underso?kt tva? la?robo?cker i religionskunskap fo?r gymnasiet fo?r att se hur fakta kring judendomen presenteras. Uppsatsen ma?l har varit att utifra?n en mediekritisk analys redogo?ra fo?r den bild av judendomen som finns i tva? utvalda la?robo?cker fo?r religionskunskap pa? gymnasiet. Genom att behandla la?roboken som en medietext har en kvalitativ mediekritisk analys genomfo?rts av sa?va?l bild som text.

I denna C-uppsats i historisk arkeologi har jag valt att behandla Àmnet reformationen och dess pÄverkan pÄ kyrkans interiör. Jag har begrÀnsat mig till tvÄ kyrkor i Helsingborgstrakten, Mariakyrkan som ligger mitt i Helsingborg och Raus kyrka som ligger strax utanför. Genom att titta pÄ allmÀnna förÀndringar har jag sedan jÀmfört dessa med förÀndringarna i Mariakyrkan och Raus kyrka. De första och största förÀndringarna var predikstolens installation, de medeltida katolska kalkmÄlningarnas överkalkning och de fasta bÀnkarna. Dessa förÀndringar har ocksÄ skett i mina tvÄ valda kyrkor men har dröjt en aning i Raus.

Den statistiska centralbyr?n (2022) beskriver Sveriges befolkning som en stor variation av olika kulturella bakgrunder. De svenska f?rskolorna har som uppdrag enligt f?rskolans l?roplan (2018) att uppm?rksamma dessa olika kulturer i verksamheten. Pesonen (2015a) menar att m?ngkulturell litteratur ?r betydelsefullt i barns utveckling, d?r bilderb?cker inte bara fungerar som pedagogiska resurser.

Under de senaste ?ren har h?gl?sningen i f?rskolan utvecklats avsev?rt, men utf?randet har varierat mellan olika verksamheter. Numera kan h?gl?sning ske med traditionella fysiska b?cker samt med digitala b?cker fr?n olika appar. Med en traditionell h?gl?sning s? menar vi den h?gl?sningen, d?r en vuxen tillsammans med barnen l?ser h?gt fr?n en fysisk bok.

Syftet med denna uppsats blir att ta reda pĂ„ hur reformatorn Olaus Petri uttryckte sin frĂ€mlingsfientlighet och mot vem eller vilka den riktades. Med frĂ€mlingsfientlighet menas i denna uppsats inte bara rĂ€dsla för utlĂ€nningar utan ocksĂ„ rĂ€dsla för det som var annorlunda trots att det betecknades som svenskt. Reformationen var inte bara en religiös och andlig företeelse. Den gjorde ocksĂ„ ansprĂ„k pĂ„ att vilja styra hur mĂ€nniskor skulle tĂ€nka och agera i det dagliga livet. ÄndamĂ„let med denna uppsats blir förutom det ovan nĂ€mnda att ta reda pĂ„ vad som föranledde Olaus Petris frĂ€mlingsfientlighet.

ABSTRACTIn this study I have analyzed, throughout a gender perspective, two textbooks Den levandelitteraturen and Upplev litteraturen which are purposed to be used as teaching materials inSwedish schools in the subject of Swedish when teaching the history of literature. The intentof this study was to provide a gender analysis of two textbooks and the focus was on thepresentations of female and male writers, because they have not been studied earlier. In thisstudy, a qualitative text analytic method was used to achieve the best results as possible.Theories used in this study were Yvonne Hirdman?s and Raewyn Connell?s theories. Hirdmanclaims that there are differences between men and women at different levels in the societywhile Connell believes that this is a myth because, according to her, men and women arepsychologically alike.

Denna studies syfte ?r att unders?ka f?rskoll?rares arbete med genus och k?nsnormer genom b?cker och boksamtal, och eventuella skillnader i det arbetet i ett m?ngkulturellt respektive ett monokulturellt omr?de. Detta var av intresse f?r att se hur v?rdegrunden efterf?ljs och om de olika utmaningar de tv? omr?dena har p?verkar det normkritiska genusarbetet. Fr?gest?llningarna som var studiens utg?ngspunkt syftade till att f?nga in hur genus och k?nsnormer uppm?rksammas i arbete genom barnb?cker och boksamtal, hur arbetet skiljer sig inom olika omr?den och vilka utmaningar samt m?jligheter som kan tr?da fram i arbetet med genus och k?nsnormer inom f?rskolan.