I denna uppsats undersöks den svenska översättningen av slanginslagen i The BriefWondrous Life of Oscar Wao (2007), en roman av Junot Díaz. Att översätta slang kräver djupgående kunskap om såväl vokabulär som käll- och målspråkets respektive kulturer. Översättaren måste Reflektera över huruvida slangen pekar på viss grupptillhörighet, om den hör hemma på en särskild geografisk plats, vilkaassociationer den väcker, om den har kategoriserande funktioner, om den ska fungera komiskt eller informativt, etc. När dessa funktioner väl har etablerats, ska översättaren sedan överföra dem till målspråket, något som ställer avsevärda krav på översättaren.Uppsatsen utgår från översättningsstrategier uppställda av Dorothea Hygrell i doktorsavhandlingen Att översätta komik (1997). Hygrells strategier tillämpas på valda slangexempel i Junot Díaz roman med fokus på både problematiska och lyckade aspekter i syfte att problematisera översättningen av slang.

Syftet med litteraturstudien ?r att kartl?gga vad tidigare forskning s?ger om hur sk?despelaren kan p?verkas av att g? in i roll, hur trauman kan p?verka och p?verkas av rolltagarprocessen samt lyfta aspekter om hur teaterl?rare kan v?gleda elever i ett psykologiskt eller k?nslom?ssigt kr?vande rolltagande. Rolltagande ?r en central fr?ga inom teaterdidaktik och ett flertal kurser inom ?mnet teater f?r gymnasieskolan inneh?ller karakt?rsarbete. Eleverna f?rv?ntas skapa, uttrycka och gestalta sceniska karakt?rer med kropp och r?st.

Fysikundervisningens utformande är av stor betydelse för hur elever hur till sig och bygger upp en förståelse av hur och varför vissa fenomen inträffar. Med sig in i klassrummet har flera elever olika vardagsföreställningar som förklaringar till fenomenen. Även efter en avslutad kurs tenderar vissa elever fortfarande använda sig av vissa av dessa vardagsförklaringar. Målet är att förståelsen istället ska grunda sig på vetenskapliga förklaringar som eleven får ta del av och upptäcka under sina studier. För att nå detta mål krävs en kunskap om hur elevers lärande går till och en viss förståelse för vilka vardagsföreställningar elever har och hur dessa påverkar inlemmandet av ny kunskap.

Föreliggande studie av amerikanska läromedel om poesiundervisning syftar till att utveckla ett didaktiskt vetenskapligt underlag för svensklärare som vill Reflektera kring sin undervisning i poesi. Studien behandlar läromedel avsedda för lärare som undervisar i de äldre åren. Inledningsvis påtalas att det i dagsläget finns mycket lite svenskämnesdidaktisk forskning som lärare kan använda när de planerar för undervisning i poesi. Genom en abduktiv analys utifrån temana poesin som ämne, urval av poesi och lärarens arbetsuppgift studeras läromedel utifrån två teoretiska huvudspår. Frågeställningarna lyder: Hur beskriver författarna ämnet för sin undervisning? Hur ser urvalet av dikt ut? Hur beskriver författarna lärarens arbetsuppgift? För en didaktisk analys av den föreslagna undervisningen har Werner Jank och Hilbert Meyers didaktikteori använts.

Fokus för den här C-uppsatsen är arbetsmetod och arbetsprocess i den estetiska lärprocessen ur ett ?målrelationellt? perspektiv i vilket målet för elevarbetet ses som en produktion av estetisk praktik och reflektion och där bildspråket fungerar som en pedagogisk funktion vilket bidrar till en förskjutning av synen på hur man lär sig genom relationella möten.Undersökningen utgår från ett ämnesintegrerat filmprojekt mellan samhällskunskap och rörlig bild som jag gjorde med elever på en gymnasieskola 2008. Jag har undersökt detta genom att låta före detta elever komma till tals och i intervjuer har de sex år efter avslutade studier, med hjälp av foto- och filmelicitering, berättat om vad de minns av arbetsmetod och arbetsprocess i filmprojektet. Bakgrunden till studiens frågeställning är en handledande arbetsmetod i rörlig bild, och funderingar kring vad den gör med lärande skolarbete i ämnesintegrerade projekt. Är estetisk lärprocessen i rörlig bild ett flummigt estetisk nonsens, något roligt att göra i vila från andra ämnen, eller hjälper detta elevers lärande framåt samtidigt som de har roligt i sitt skolarbete? Syftet med min studie är att belysa hur det relationella synliggörs i en estetisk lärprocess och jag vill härigenom bidra med kunskap om detta.I resultatet av undersökningen visar det sig att de före detta eleverna upplevt att den handledande arbetsmetod de fick tillgång till i arbetet med rörlig bildutvecklat deras färdigheter att Reflektera över sina kunskaper, kritiskt granska, värdera och lösa problem i lärandet.

Syftet med denna studie var att genom intervjuer beskriva olika betingelser som motiverar män att söka hjälp för sitt våldsutövande i nära relationer samt beskriva olika betingelser som är avgörande för om man fullföljer den planerade behandlingen eller inte. Den tredje frågeställning var om de här beskrivningarna kunde ge idéer om vilka behandlingsinslag som bidrar till att män fullföljer behandlingen som syftar till att man slutar använda våld. Tre män intervjuades tre gånger under sin behandling, det vill säga i början, i mitten och i slutet av behandlingen. Intervjuerna genomfördes under sammanlagt sex månader. Intervjuerna följde en intervjuguide och var halvstrukturerade.Gemensamt för alla tre män som är avgörande för att de söker hjälp och fullföljer sin behandling är när de upplevde att deras våldshandlingar fick allvarliga konsekvenser både för sig själva och för sin omgivning.En annan avgörande motiverande faktor för dessa män var att de upplevde att gruppledarna för behandlingsgruppen gav utrymme för allas berättelser.

Uppsatsen är en studie över hur ett fiktivt finansbolag hanterar sina reklamationer och klagomål. Bolaget tillhör en svensk bankkoncern där finansbolaget kompletterar bankkoncernens service ? och tjänsteutbud med finansprodukter. Bolaget inriktar sig på både företags ? och privatkunder.

Studier visar att särskoleelever gör större framsteg rent kunskapsmässigt och får bättre delaktighet i samhället efter avslutad skolgång om de går inkluderat i grundskolan jämfört med en placering i särskolan. FN:s barnkonvention, Salamanca deklarationen och den Svenska skolans styrdokument har starka kopplingar till inkludering och ?en skola för alla?. Syftet med studien är att belysa en inkludering av en individintegrerad särskoleelev i grundskolan utifrån olika perspektiv; elevens, rektors, specialpedagogens, klass-föreståndarens, elevassistents och elevens vårdnadshavares perspektiv. Eleven valdes efter samråd med skolan eftersom man ansåg att detta rörde sig om en lyckad individintegrering.

Syftet med denna studie har varit att försöka ta reda på hur lärarna uppfattar besöket på naturskolan och hur de använder och efterarbetar kunskapen de får med sig. Hur tar de tillvara den gemensamma upplevelsen, de praktiska och sinnliga erfarenheter de fått och hur Reflekterar de över besöket när de kommer tillbaka till skolan. Det jag har velat studera närmare är denna växelverkan mellan upplevelse och reflektion, grundat på konkreta erfarenheter i autentiska situationer.Naturskolan erbjuder genom handledning i praktiken pedagogerna kompetensutveckling inom utomhuspedagogik tillsammans med sina elever. Dagen ska ge dem möjlighet att tillsammans med sina elever Reflektera, diskutera och jobba vidare när de kommer tillbaka till skolan.I min kvalitativa undersökning har 6 lärare från 4 olika skolor intervjuats som har gemensamt att de ofta besöker naturskolan med sina elever. Resultatet visar på att lärarna ser naturskolan som ett konkret verktyg för lärandet vilket ger eleverna praktiska kunskaper för ökad förståelse och sammanhang.

Motivation är drivkraften till mänskligt agerande, värderande och produktivitet. I skolan är detta ett aktuellt begrepp då motivation till lärande är en betydande del av en elevs utveckling inom skolan. Lärare får därmed dagligen försöka hjälpa elever skapa motivation till lärande för att de ska klara de utsatta målen som finns i läroplanen. Det är en svår uppgift att som lärare stödja elever i deras skapande av motivation till lärande. Begreppet motivation till lärande är inget outforskat område, däremot ett viktigt fenomen som jag tyvärr känner inte uppmärksammas nog mycket inom lärarutbildningen eller tydliggörs i de beslut som tas inom skolan.

SammanfattningDenna studie handlar om lärarens första år i yrket, introduktionsåret. Alla nyblivna lärare måste genomgå introduktionsåret med mentor innan de kan söka sin lärarlegitimation.Studiens övergripande syfte är att få kunskaper om hur introduktionsåret för nyblivna lärare fungerar i en kommun i mellersta Sverige. Mer specifikt vill jag belysa och analysera nyblivna lärare och mentorer om deras uppfattning om och upplevelser av introduktionsåret. Studiens syfte preciseras med följande frågeställningar:- Vilka uppfattningar har nyblivna lärare respektive mentorer om introduktionsåret?- Hur beskriver nyblivna lärare respektive mentorer introduktionsåret?- Vilka hinder och möjligheter identifierar nyblivna lärare respektive mentorer i arbetet med att genomföra ett så bra introduktionsår som möjligt?Metoden har varit en kvalitativ och kvantitativt undersökning i form av intervjuer av tre nyblivna lärare och sex mentorer samt en enkätundersökning med 18 deltagande respondenter.Jag har analyserat intervjuerna i fyra olika teman som redovisas i resultatavsnittet.Resultatet av studien är att samtliga intervjuade deltagare tycker att introduktionsåret är en bra verksamhet, möjligheterna är många med en mentor som hjälp det första året.

Uppsatsen har gjort gällande att det som serveras oss ?på silverfat? är lätt att ta för givet. Det är definitivt enklare än att själv behöva Reflektera kring varför detta sker. Dock, i den här uppsatsen har just detta ägt rum. Det har Reflekterats kring hur sociala och politiska konstruktioner skapar och upprätthåller omedvetna konsumtionsmönster bland samhällets invånare.

Fysikundervisningens utformande är av stor betydelse för hur elever hur till sig och bygger upp en förståelse av hur och varför vissa fenomen inträffar. Med sig in i klassrummet har flera elever olika vardagsföreställningar som förklaringar till fenomenen. Även efter en avslutad kurs tenderar vissa elever fortfarande använda sig av vissa av dessa vardagsförklaringar. Målet är att förståelsen istället ska grunda sig på vetenskapliga förklaringar som eleven får ta del av och upptäcka under sina studier. För att nå detta mål krävs en kunskap om hur elevers lärande går till och en viss förståelse för vilka vardagsföreställningar elever har och hur dessa påverkar inlemmandet av ny kunskap.

Handledning och dess effekter har tidigare belysts inom såväl utbildnings- som yrkesprofessionella sammanhang. Handledning innebär reflektion över personligt upplevda arbetsrelaterade situationer och tidigare forskning inom området har visat att handledning kan stimulera till professionell och personlig utveckling. Vid bearbetandet av reflektioner i handledningen kan Orlandos omvårdnadsteori utgöra en lämplig grund. Teorin är en interaktionsteori, vilket innebär reflektion över vad som händer i det enskilda mötet mellan sjuksköterska-patient och den grundar sig på frågor som berör upplevelse, tanke, känsla och handling. Reflektion är ett centralt begrepp även i handledningsprocessen och likartade frågor bearbetas i mötet mellan handledare-handledda och kan väckas i mötet mellan chefmedarbetare. Syftet med detta arbete var att belysa huruvida handledning kan utgöra ett redskap som stärker och utvecklar ledarskapet hos första linjens chefer.

I dagens ?kunskapssamhälle? är det viktigt att vara förändringsbenägen. Om företag vill följa med i den snabbt växande utvecklingen är det nödvändigt att de måste fungera som ?lärande organisationer? där anpassning, förändring och reflektion är dagliga inslag i arbetet. De måste se till att det livslånga lärandet blir verklighet och inte bara ett uttryck. Mitt syfte med denna undersökning var att undersöka om det finns förutsättningar för individuell kompetensutveckling och ett livslångt lärande i företag. Studien bygger på en kvalitativ metod.