Bakgrund och problem: Det föreligger en problematik i kreditbedömningsprocessen som berör svårigheten att bedöma ett  bolags värde samt dess återbetalningsförmåga. Vanligtvis värderas organisationer utefter sina finansiella rapporter men eftersom de inte alltid inkluderar immateriella tillgångar i form av intellektuellt kapital skapas en informationsasymmetri. Informationsasymmetrin kan vara en orsak till eventuella felbedömningar av ett företags riskutsatthet och framtida utveckling och således till ett nekande av sökt kredit. Forskare lägger skulden på redovisningssystemet men vi vill lyfta frågan om problemet även kan ligga i kreditbedömningsprocessen.Syfte: Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur banker, i rollen som finansiärer, behandlar intellektuellt kapital hos kunskapsintensiva företag vid en kreditbedömning. Avsikten är att beskriva, tolka samt Reflektera kring kreditprocessen för att påvisa vilken betydelse det intellektuella kapitalet har för kreditbeslutet.Metod/Empiri: Studien har utförts som en kvalitativ undersökning baserad på intervjuer och praktikfall.

Min essä har utgått ifrån händelser i mitt yrkesverksamma liv som jag inte tycker mig ha Reflekterat klart över. Syftet med essän har varit att synliggöra vilka konsekvenser pedagogers förhållningssätt och syn på barn samt deras föräldrar har för barnens vistelse på förskolan. Syftet har även varit att belysa barns rätt till delaktighet i ? och inflytande över - sin vardag på förskolan eftersom jag anser att dessa frågor inverkar på varandra och har betydelse för hur deras lek och lärande ser ut. Frågeställningarna är hur barns medbestämmande ser ut vad gäller leken på förskolan, på vilket sätt barns delaktighet syns i förskolan, på vilket sätt pedagogerna skapar möjlighet för barnens inflytande samt hur förskolan arbetar med demokratibegreppet.

Syftet med studien har varit att undersöka vilka metoder och arbetssätt pedagogerna på några förskolor i Falkenbergs och Hyltes kommuner använder sig av för att arbeta med jämställdhet. Pedagogerna i Falkenbergs kommun har deltagit i ett jämställdhetsprojekt och vi har gjort jämförelser med Hyltes kommun där pedagogerna inte har haft möjlighet att medverka i något projekt. Syftet var också att ta reda på om det finns behov av fortbildning inom detta område. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer och ansåg att det var den mest lämpade metoden för att kunna få svar på de empiriska frågeställningarna: ? Vilka attityder/synsätt finns på uppdraget att bryta könsmönster och könsroller i förskolan bland pedagoger i två kommuner? ? Hur ser jämställdhetsarbetet ut bland förskolans pedagoger i Falkenbergs och Hyltes kommuner? ? Vilka uppfattningar finns hur fortbildning bäst bör genomföras för att stärka jämställdhetsarbetet i förskolan? Elva pedagoger (förskollärare och barnskötare) intervjuades på förskolor i kommunerna. Urvalsgruppen delades in i tre grupper varav två intervjugrupper i Falkenberg och en grupp i Hylte.

Fytoremediering är samlingsnamnet på den marksaneringsmetod som utnyttjar växters förmåga att tolerera, extrahera, degradera eller stabilisera olika typer av föroreningar i mark och vatten. Att växters olika egenskaper genom historien använts för att utveckla och förbättra förutsättningar i bl.a. jordbruket är ingenting nytt. Vi lever i en tid där ett allt högre tryck på naturen och jordens resurser påverkas av att vi blir fler och fler människor som ska dela på dem. I våra postindustriella städer finns många restytor påverkade av de verksamheter som tidigare huserat där, med förorenad och förstörd mark som följd.

Pedagogisk dokumentation är en svensk företeelse och den betraktas som en vidare utveckling avReggio Emiliafilosofin. Den pedagogiska dokumentationen är ett resultat av barnens aktiviteter ochden bygger på material som har samlats in, bearbetats samt organiserats. Syftet med studien har varitatt undersöka hur några pedagoger beskriver sitt arbete med pedagogisk dokumentation som ett verktyg för att stimulera barns inflytande över sitt aktiva kunskapande i förskolan, samt undersöka hur arbetet med pedagogisk dokumentation yttrar sig. Jag har försökt skapa förståelse för hur pedagogerna på förskolan arbetar med pedagogisk dokumentation. I studien har pedagogisk dokumentation studerats utifrån begreppen observation och reflektion.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka om IKT kan vara ett verktyg för att utveckla elevers begreppsliga och kommunikativa förmågor, här tillämpat på det centrala innehållet geometri år 4-6.Teori: Studiens avsikt är att utforska om IKT kan vara ett verktyg för att utveckla elevers förståelse av geometriska begrepp och därigenom utveckla kvalitén i deras kommunikation. IKT utgör i det här arbetet dels ett verktyg för att synliggöra på vilka skilda sätt elever uppfattar geometriska begrepp, dels hur man från deras individuella uppfattningar kan utveckla begreppsförståelsen och därmed kvalitén i kommunikationen.. Variationsteorin är den lärandeteorin som utgör referensram för elevers lärande i den här studien. Metod: Eftersom studiens avsikt var att jag tillsammans med tre kollegor skulle studera vår egen praktik valdes aktionsforskning med observation som metod. Det innebar att vi kunde planera, Reflektera, dra slutsatser och planera för en ny aktion.

Sen många år tillbaka har jag sagt ?jag kan inte teckna?. Jag är rädd för att försöka och för att göra fel. Jag vill inte bli bedömd för att jag varken är duktig på att rita verklighetsperspektiv eller människor. Men är det det som är att kunna rita? Men varifrån kommer egentligen denna prestationsångest om att man måste rita på ett visst sätt för att kunna säga att man kan rita? Under min uppväxt så minns jag att man under bildlektionerna följde ett tydligt ramverk; det fanns rätt och fel, ett fint och fult.

Bakgrund: Vårdrelationen mellan sjuksköterskan och den patient hen vårdar är dynamisk och tillit är en integrerad del i utvecklingen av förbindelsen. I skapandet av denna förbindelse, förklarad av Halldórsdóttir (1996) som ?bron?, kan hinder uppstå vilka hämmar utvecklingen och istället skapar det som Halldórsdóttir beskriver som en ?vägg?. Den komplexa bilden av personer som lider av missbruksproblematik och narkotikaberoende involverar samhällets stigmatisering, utanförskap samt fysisk och psykisk ohälsa relaterat till beroendet. Behandling av beroende involverar främst återfallsprevention och liknande annan långvarig ohälsa återkommer ofta symptomen vid uppehåll av behandlingen. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskans upplevelse av att vårda patienter med narkotikarelaterad missbruksproblematik.

SammanfattningSyftet med denna uppsats är att beskriva samt Reflektera över hur gällande rätt har utvecklats genom rättspraxis när det gäller regleringen avseende ansvar vid medverkan till brott. Ytterligare ett syfte är att försöka tydliggöra var, och om, några juridiskt relevanta gränser mellan gärningsmän, medgärningsmän och medhjälpare kan utläsas ur praxis.För att genomföra uppsatsen har lag, förarbeten, rättsfall och doktrin studerats.De slutsatser som kan dras av praxis när det gäller gränsdragningarna är att det krävs relativt lite av en person för att han ska kunna dömas som medverkande till brott. Som utgångspunkt nämn "Rockfallet" där en man döms för medhjälp till misshandel då han hållit en bekants rock medan han misshandlar och rånar en fotgängare och där jämförelse med den straffria gärningen att med gillande min stå och se på ett slagsmål görs.I uppsatsen presenteras även flera andra rättsfall som illustrerar gränsdragningen mellan det straffbara och det straffria området.När det gäller gränsdragningen mellan en gärningsman, en medgärningsman och till viss del även en medhjälpare konstateras att praxis till viss del visar på en ojämn rättstillämpning som i några fall kan beskrivas som rättsosäker. Detta medför att några säkra slutsatser inte kan dras av materialet. Den konturen som dock kan utläsas är att ett gemensamt handlande, föregått av ett samråd, blir straffbart såsom medgärningsmannaskap. När omständigheterna medför att det brister i det gemensamma handlandet eller i samrådet blir utgången i målet i vissa fall svår att förutse.Ytterligare en aspekt är att den bristande förutsebarheten till viss del kan bero på att området endast är praxisreglerat, uttryckligt lagstöd saknas i många fall.För att komma till rätta med den bristande förutsebarheten och rättsosäkerheten är ett förslag till lösning att lagstiftaren i lag reglerar de fall där straffbarhet kan inträda trots att rekvisiten i det aktuella straffstadgandet inte uppfyllts..

Vår studie undersöker hur socialarbetare inom socialtjänstens barn- och familjeenheter resonerar kring fattigdom och klass samt hur de definierar och konstruerar dessa begrepp. Den undersöker vilken betydelse socialarbetarna anser att begreppen har för barn och hur detta påverkar deras arbete. Vidare undersöker den vilken roll socialtjänsten som organisation har i arbetet med frågor kopplade till dessa begrepp. Sju intervjuer har genomförts med arbetare inom socialtjänstens barn- och familjeenheter och dessa har analyserats med hjälp av meningskategorisering. Studien visar att socialarbetarnas definitioner och konstruktioner av begreppen fattigdom och klass är komplexa och rymmer såväl ekonomiska som sociala element.

Syftet med denna studie var att undersöka om blivande förskollärare utbildas i konflikthantering, hur denna utbildning formuleras samt om genus problematiserats i relation till konflikthanteringsundervisningen. Detta genom att granska utbildningsplaner, kursplaner och kurslitteratur från fem universitet i Sverige som erbjuder en förskollärarutbildning. De frågeställningar studien hade som utgångspunkt var i vilken utsträckning konflikthantering förekommer i förskollärarutbildningen, hur innehållet i dessa kurser presenteras och om genusproblematiserats i relation till konflikthantering. Resultatet av studien visade att fyra av fem granskade universitet erbjöd en kurs i konflikthantering inom förskollärarutbildningen och presenterar konflikthantering som ett område inom den utbildningsvetenskapliga kärnan, vilken upptar 60 högskolepoäng (hp). Konflikthanteringen upptar enligt min granskning 7,5-10 hp av en förskollärares totala 210hp.

Syftet med detta examensarbete är att genom idéanalys få en bild av hur meningserbjudandet avseende medborgarfostran i fyra läroböcker idag ser ut för yrkes- respektive studieförberedande gymnasieprogram som läser 50 respektive 100 poäng samhällskunskap. Detta görs genom att undersöka vilka av Englunds tre medborgerliga utbildningskonceptioner som återfinns. Varje konception innebär olika sorters medborgarfostran och därmed också olika meningserbjudanden. Huvudfrågeställningen för uppsatsen är: Vilka tänkbara meningserbjudanden när det gäller medborgarfostran kan utläsas av innehållet i de nämnda läroböckerna utkomna i samband med GY11 för studie- respektive yrkesförberedande program? Metoden för att undersöka dessa fyra böcker, två från vardera inriktningen, är en idéanalys i vilken Englunds tre utbildningskonceptioner används.

Bakgrund: Diabetes mellitus typ 2 är en vanlig folksjukdom där eventuella livsstilsförändringar kan vara viktiga för att behålla hälsan. För att lyckas med detta krävs motivation och stöd. Motiverande samtal går ut på att motivera patienten till förändring och innehåller olika moment såsom att lyssna, Reflektera och guida patienten till ett hälsofrämjande mål som patienten själv satt upp. Syfte: Att undersöka diabetespatienters och vårdgivares upplevelser och erfarenheter av metoden motiverande samtal vid livsstilsförändringar. Metod: 13 artiklar lästes och analyserades med kvalitativ metod.

Syftet med uppsatsen är att beskriva idrottsundervisningen på en skola i Nairobi, Kenya, samt att undersöka lärarnas pedagogiska och didaktiska arbetssätt. Vidare syftar uppsatsen till att undersöka hur resurser och det geografiska närområdet utnyttjas i undervisningen samt att Reflektera kring om det finns arbetssätt som är överförbara till svensk idrottsundervisning. Frågeställningarna speglar uppsatsens syfte och söker att besvara vilken typ av pedagogik och didaktiska arbetssätt som används och hur medierande verktyg samt närområdet utnyttjas vid idrottsundervisningen. Uppsatsen är en fallstudie med etnografisk inriktning. Vidare har en kvalitativ metod med intervjuer och observationer använts som verktyg för att samla in data.Resultatet påvisar att pedagogerna på skolan oftast använder sig av en auktoritär ledarstil men som i mindre grupperingar agerar mer dialogiskt gentemot eleverna.

Genom förändringar av organisationsstrukturen, då medarbetare idag arbetar i mer självständiga grupper och en chef inte är ständigt närvarande är, fungerande medarbetarskap önskvärt. Medarbetarskap är ett koncept som består av olika delar såsom samarbete, ansvarstagande, öppenhet och engagemang. Dessa delar behöver fungera för att ett medarbetarskap ska existera. Arbetsplatsträffar är en mötesform i organisationer som ska ge medarbetare möjlighet att påverka sin arbetssituation. Frågor som diskuteras mellan medarbetarna i deras informella arbetsmiljö riskerar att inte behandlas på arbetsplatsträffar.Studien handlar om hur medarbetarna utövar medarbetarskap under arbetsplatsträffar.