Examensarbetet behandlar Àmnet zinkutslÀpp frÄn biltvÀttar dÀr arbetet inkluderar redogörelseför problematiken med zink i naturen samt en utarbetning av en praktiskt och ekonomisktgenomförbar metod att reducera zinkhalten i avloppsvattnet frÄn biltvÀttarnas biologiskareningsverk Alaska Bio genom undersökningar och experiment med olika metoder.Litteraturstudier har gjorts för att ta reda pÄ hur zinken rör sig och interagerar med dess miljöför att dra en slutsats om hur viktigt det Àr att prioritera ÄtgÀrder för problemet. Dessutom har litterÀra förarbeten gjorts för att ta reda pÄ hur en pH-justering kan pÄverka halterna av löstzink och huruvida den komplexbildare som finns i vattnet kan pÄverka zinkutfÀllningen.UtvÀrdering har Àven gjorts av olika reningsmetoder som kan vara lÀmpliga att komplettera debiologiska reningsverken med och hÀr ingÄr sandfilter, torvfilter, jonbytare, membranfilteroch indunstare.Arbetet kartlÀgger och beskriver Àven driften av biltvÀttanlÀggningar och deras reningsverk iSverige. HÀr ingÄr vilka olika tekniker som anvÀnds, hur dessa pÄverkar miljön rent allmÀntoch hur de kan komma att se ut i framtiden. Djupare arbete has gjorts med att beskriva denbiologiska vattenreningsanlÀggningen Alaska Bio och dess kemikalieanvÀndning.Experimentella försök har gjorts för att bestÀmma hur utfÀllningen av zink förÀndras medvarierande pH i tvÀttvattnet och slutsatsen drogs att halterna zink i jonform, som dÀrmed Àrlöst, Àr minimala i pH-omrÄdet 8,6-9,2 och maximala vid lÄga pH-vÀrden. Redan vid pH 6 varbefann sig större delen av zinken i jonform.

VÀrldens energiförbrukning ökar stÀndigt. Detta ger upphov till stora miljöproblem dÀr klimatförÀndringen Àr ett av de största problemen. HushÄllens energiförbrukning stÄr idag för en betydande del av den totala energianvÀndningen. Det Àr dÀrför viktigt att effektivisera hushÄllens energianvÀndning för att reducera deras pÄverkan pÄ miljön. Vitvaror, som stÄr för en stor del av hushÄllens energianvÀndning, har en stor potential att energieffektiviseras.

Hela 85 % av byggnadsmaterialen i ett nybyggt hus bestÄr av hÀlso- eller miljöfarliga material. Detta mÄste förÀndras! Ekologiskt byggande handlar om att undvika dessa material i sÄ stor utstrÀckning som möjligt och samtidigt reducera uppvÀrmningen och tappvattenförbrukning med hjÀlp av energieffektiva installationer. Att det gÄr att minska de miljöfarliga materialen i ett hus Àr sjÀlvklart, men Àr det möjligt att bygga ett hus med nÀstan inga miljö- och hÀlsofarliga material? Vilka tekniska lösningar Àr att föredra vid ekologiskt byggande? Hur utformas ett ekologiskt hus?Syftet med detta examensarbete Àr att hjÀlpa Eksjöhus att ta fram ett ekologiskt anpassat enfamiljshus och dÀrmed bidra till ett sundare boende och en bÀttre miljö. Förundersökningar i form av utredningar av material, installationsmöjligheter och arkitektonisk utformning av ett ekologiskt hus ligger till grund för framtagning av huset och Àr en mycket viktig del i rapporten.

Unga tillvÀxtföretag Àr svÄra att vÀrdera dÄ tillgÄngen till information Àr bristfÀllig. En potentiell investerare mÄste dÀrmed uppskatta det unga tillvÀxtföretagets framtida utveckling dÄ trender inte kan spÄras i historisk data. OsÀkerhetsfaktorn, sÄvÀl som den höga risken för misslyckande, mÄste sÄledes vÀgas in. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur vÀrderingen av unga tillvÀxtföretag gÄr till i praktiken samt se hur risk och irrationalitet hanteras i processen. VÄrt delsyfte Àr Àven att urskilja de faktorer som styr priset pÄ Àgarandelen.Vi har valt en kvalitativ ansats för att besvara vÄr frÄgestÀllning och för att fÄ en djupare förstÄelse för de faktorer som inverkar pÄ vÀrderingen samt fÄ en inblick i det mÀnskliga beteendet i investeringsprocessen.

AnvÀndningen av personbilar har ökat stadigt i Sverige och vÀrlden i stort de senasteÄren, vilket lett till ökade utslÀpp av koldioxid. Samtidigt har oljepriset nÄttrekordnivÄer, och mÄnga menar att utvinningen av olja redan har nÄtt sin topp. EU hardessutom satt som mÄl att medeltemperaturen pÄ jorden inte fÄr stiga med mer Àn maxtvÄ grader Celsius, och att till Är 2050 reducera koldioxidutslÀppen med 80 %. Detta Àrenbart möjligt om nya, gröna drivmedel och drivlinor fortsÀtter utvecklas ochframförallt kommersialiseras. AnvÀndningen av förnyelsebara energikÀllor har ökatkraftigt, vilket skapat förutsÀttningar för bilar drivna av el.

Examensarbetet har utförts pĂ„ Johnson Pump AB i Örebro och behandlar tillverkningen av marina kylvattenpumpar. PĂ„ den allt mer globala pumpmarknaden har konkurrensen blivit hĂ„rdare och Johnson Pump har mĂ€rkt ökade krav pĂ„ frĂ€mst kostnadseffektivitet och leveransprecision. Samtidigt efterfrĂ„gas ett brett sortiment. I dagslĂ€get har man dock problem med lĂ„nga ledtider och höga lagernivĂ„er, varför man pĂ„ senare tid har stĂ€llt frĂ„gan om det bĂ€sta vore att kundorderstyra tillverkningen inom det marina affĂ€rsomrĂ„det. Syftet med arbetet Ă€r dĂ€rför att undersöka möjligheterna att övergĂ„ till en högre grad av kundorderstyrd produktion och se vilka konsekvenser detta skulle medföra pĂ„ kostnader och leveransservice.För att det ska bli möjligt för Johnson Pump att tillverka pumphus mot kundorder, mĂ„ste planeringen bli tydligare och mer strukturerad.

Lakvatten innehĂ„ller ofta stora mĂ€ngder föroreningar som kan vara skadliga för mĂ€nniskor och miljön. PĂ„ Löt avfallsanlĂ€ggning som Ă€gs och drivs av Söderhalls renhĂ„llningsverk AB (SÖRAB) finns en aktiv deponi för icke-farligt avfall (IFA-deponi) som ger upphov till ett lakvattenflöde med höga halter av ammoniumkvĂ€ve. Om höga halter av kvĂ€ve lĂ€cker ut i naturen kan det pĂ„verka biologiska processer negativt och orsaka problem som övergödning.Fram till 31/12 2014 stĂ„r Löt avfallsanlĂ€ggning under prövotid. Under prövotiden har SÖRAB fĂ„tt Ă„lagt att bland annat utvĂ€rdera den kemiska karaktĂ€ren pĂ„ samtliga vattenströmmar pĂ„ anlĂ€ggningen och optimera vattenreningen för de olika delströmmarna utifrĂ„n vattnets karaktĂ€r. Under prövotiden har SÖRAB tilldelats provisoriska utslĂ€ppsvillkor i form av riktvĂ€rden.  PĂ„ grund av de höga halterna av kvĂ€ve i lakvattnet frĂ„n IFA-deponin har SÖRAB haft svĂ„rt att klara de provisoriska riktvĂ€rden som satts upp för utslĂ€pp av kvĂ€ve.För att undvika skadlig miljöpĂ„verkan i recipienten dit vatten frĂ„n anlĂ€ggningen avleds har SÖRAB utvecklat och konstruerat en pilotanlĂ€ggning för kontinuerlig biologisk rening (KBR-anlĂ€ggning) dĂ€r lakvattnet frĂ„n IFA-deponin ska behandlas för att reducera utslĂ€ppen av kvĂ€ve frĂ„n avfallsanlĂ€ggningen.

I dagens konkurrensmÀssiga och bitvis turbulenta och komplexa miljö som företag befinner sig i Àr behovet av stÀndiga förbÀttringar inte bara i produkter och tjÀnster utan Àven processer centralt. Vikten av att arbeta med förbÀttringsarbete inom alla delar av ett företag Àr idag stor samtidigt som förÀndringstakten förmodligen aldrig har varit större. Lean tillverkning som först implementerades av Toyota har en mÀngd vÀrdefulla verktyg i verktygslÄdan och ett av dessa verktyg Àr VSM. VSM har anvÀnts som ett ovÀrderligt verktyg för att identifiera förbÀttringsmöjligheter i form av slöseri, kvalitetsbrister och för att reducera ledtider med stor framgÄng frÀmst inom repetitiv icke MTO-baserad tillverkningsmiljö. ABB Metallurgi Àr en ledande leverantör av systemlösningar för omrörning av metallurgisk smÀlta och stabiliseringsutrustning för valsverk.

Det hĂ€r examensarbetet Ă€r det avslutande momentet pĂ„ den treĂ„riga utbildningen Maskiningenjör med inriktning mot Energiteknik vid LuleĂ„ tekniska universitet. Arbetet Ă€r utfört mot Trioplast Fjugesta AB som tillverkar industrifilm. Hösten 2005 utförde Trioplast Fjugesta AB en energianalys i samarbete med ÖNET, Energikontoret Örebro lĂ€n. Syftet med examensarbetet Ă€r att utifrĂ„n analysen arbeta fram förslag som kan minska behovet av el och olja. Arbetet ska resultera i en teknisk beskrivning av förslagen samt en kalkyl över lönsamheten.

Hammarby Sjöstad Àr en ny stadsdel i Stockholm. Vid planeringen av detta omrÄde sattes detupp ett speciellt miljöprogram. Generellt sett skulle allt göras dubbelt sÄ bra som vid tidigarebyggda bostadsomrÄden. För vatten och avlopp blev utslÀppskraven sÄ hÄrda att detnuvarande reningsverket i Henriksdal inte kunde uppfylla dessa mÄl. DÀrför byggdes det ettnytt reningsverk, Sjöstadsverket, dÀr Stockholm Vatten kunde testa ny avanceradreningsteknik.I en av försökslinjerna utvÀrderas biologisk foforreduktion istÀllet för kemisk fÀllning avfosfor.

Grönytor Àr en mycket viktig bestÄndsdel i utemiljön. GrÀsmattan har en stor praktisk anvÀndning för mÀnniskor i och med att den kan fungera som en vistelseyta och ge rekreation. DÀremot har den inte samma biologiska och estetiska vÀrden som Àngen har. Detta arbete undersöker om vÀxter med en blomning, som hos Àngen, kan klara den anvÀndning som man har av en bruksgrÀsmatta. En bruksgrÀsmatta eller en lÄgvÀxande örtmatta behöver bestÄ av arter och sorter som tÄl konkurrens, vinter, klippning och i vissa fall slitage frÄn tramp. TvÄ andra faktorer som Àr mer knutna till platsens lÀge och funktion som salt och översvÀmningstolerans kan Àven vara viktiga för vÀxtvalen. Klippning innebÀr att vÀxtdelar tas bort frÄn plantor och att de fÄr snittytor dÀr de kapats av.

Outsourcing har i dagens samhÀlle blivit allt vanligare och trenden Àr fortsatt stark. Företag efterstrÀvar kostnadseffektivitet, hög kvalitet och flexibilitet i outsourcade processer, vilket kan medföra att verksamheten pÄverkas. Vi Àr intresserade av hur den interna kontrollen och revisionsprocessen pÄverkas av att företag outsourcar processer och aktiviteter i verksamheten, till följd av de risker som outsourcing medför.Undersökningen utgÄr ifrÄn den kvalitativa metoden och ett abduktivt arbetssÀtt. Den kvalitativa metoden har valts, eftersom vi ville att studien ska ge en djupare förstÄelse för det undersökta Àmnet. Intervjuer med 13 representanter frÄn tre olika företagskategorier har genomförts.

Detta examensarbete har gĂ„tt ut pĂ„ att finna en ny konstruktionslösning pĂ„ uttlopps-diffusorns inloppsrör pĂ„ gasturbin SGT-800. Arbetet har utförts pĂ„ Siemens Industrial Turbomachinery AB i FinspĂ„ng pĂ„ avdelning RCTD (gasturbinkonstruktion).MĂ„let med projektet har varit att ta fram en konstruktionslösning som underlĂ€ttar för svetsmontörerna pĂ„ site nĂ€r det gĂ€ller installation av inloppsrören, samt reducerar monteringstiden. MĂ„let har Ă€ven varit att ta fram en kostnadsjĂ€mförelse för totalkostnaden mellan den nya och originalkonstruktionen.Den metodik som har anvĂ€nts till detta arbete Ă€r Voice of the customer samt Systematisk konceptutveckling som baseras pĂ„ bl.a. Vladimir Hubkas princip. Även original-konstruktionen har undersökts via ritningar och bilder tagna frĂ„n tidigare sitemontage.Originalkonstruktionen skickas idag till site omonterad tillsammans med utlopps-diffusorn direkt frĂ„n SIT AB:s underleverantör KSG AB i Surte för att sedan monteras och svetsas fast pĂ„ site.

En nyproduktion av en bro eller ett brobyte medför inte sĂ€llan bĂ„de direkta och indirekta störningar för de trafikanter som fĂ€rdas i anslutning till brobygget. Störningarna kan vara förhindrad framkomlighet, köer och förseningar, förlĂ€ngda körstrĂ€ckor dĂ€r en alternativ förbifartvĂ€g Ă€r nödvĂ€ndig. Ökade emissioner och utslĂ€pp etc. Indirekta störningar orsakas t ex av transporter av materiel till byggarbetsplatsen, en ökad trafikbelastning pĂ„ nĂ€rliggande vĂ€gar mm. Sammantaget medför dessa störningar merkostnader för trafikanterna.

MÄlet med rapporten Àr att utreda hur samverkansprocessen kan genomföras pÄ ett sÄdant sÀtt att nyttan kan maximeras för alla parter inom projektet. Detta görs genom att fokusera pÄ tre delar; samverkan som definition och uppfattning pÄ marknaden, upphandlingsfasen hur skall upplÀgget inom denna utformas för att anbud med rÀtt incitament för projektet skall bli antaget, samt hur kontraktet skall utformas för att fÄ samtliga parter att vilja jobba tillsammans mot ett gemensamt mÄl, vilket ska gagna alla engagerade och dÀrmed projektet. Dessutom skall undersökas hur kontraktsteoretiska risker uppmÀrksammas och behandlas i dessa situationer.Teorin tydliggör att de faktorer vilka frÀmst Àr av vikt för en lyckad samverkan Àr förtroende, uppföljning och kontroller. Dessa styrmedel kan beskrivas som mjuka parametrar varför frÄgor till stor del har designats för att utreda hur projektet har utformats för att höja kvaliteten pÄ de mjuka parametrarna.Utredningen sker genom att hÄlla 14 intervjuer, inkluderande bestÀllare, huvudentreprenörer samt underentreprenörer. Vad som kan konstateras Àr att uppfattningen om vad samverkan Àr och hur det bör anvÀndas Àr relativt enhetlig pÄ marknaden.