Budgetprocessen i den kommunala organisationen är en komplex inrättning där förvaltningarna ska följa den ram som kommunstyrelsen och kommunfullmäktige har tagit fram. Förvaltningarna har sedan möjligheten att fördela den ramen hur de vill internt i sina verksamheter och kan själva bestämma över sin interna budgetprocess. Om det inte finns tydliga regler kring budgetprocessens genomförande i förvaltningarna, borde detta kunna skapa skillnader mellan förvaltningarna, eftersom beslutsorganen internt i förvaltningarna kan ha olika syn på budget och budgetprocessen. Utifrån detta resonemang har forskningsfrågorna; hur kan budgetprocessen i en kommun se ut och vilka likheter och skillnader kan finnas mellan olika förvaltningars budgetprocess i en kommun tagits fram. Syftet med denna studie har varit att kartlägga hur budgetprocessen i en kommunal förvaltning kan se ut och genom det även kartlägga hur budgetprocessen i en kommun kan se ut.

Syftet med uppsatsen är att analysera hur företag definierar socialt ansvar samt varför företag redovisar sitt sociala ansvar. Det empiriska materialet samlades in genom sju semistrukturerade intervjuer, där respondenter fick besvara frågor kring socialt ansvar och deras redovisning. Studiens resultat visar på att socialt ansvar är ett begrepp som är beroende av situation och individ, definitionen av socialt ansvar är även kopplat till vilken verksamhet företag bedriver.  Vilken tolkning företaget gör av begreppet socialt ansvar, leder till att syftet med redovisningen av det varierar. En anledningen till att företag väljer att redovisa sitt sociala ansvar är för att de anser att det är ett sätt att visa sina intressenter vad företaget har gjort, en form av marknadsföringsmaterial.

Det finns i management control-litteraturen en efterfra?gan pa? studier som tar ett helhetsperspektiv pa? styrsystem (Management Control Systems, MCS) och som fo?rklarar hur dessa system bidrar till effektivitet hos organisationer. Utifra?n ett contingency-synsa?tt underso?ker vi i denna studie hur kulturell styrning och prestationsma?tning som delar av MCS, tillsammans med den kontextuella variabeln osa?kerhet i omgivningen, pa?verkar hur effektiva organisationer a?r. Vi antar en systemansats och o?nskar studera relationen mellan fler variabler, och da?rfo?r tilla?mpas en klusteranalys da?r datamaterialet delas in i grupper med liknande karakta?ristika.

Forskningsfråga: Använder företagen årsredovisningens information som stöd i sin ekonomiska styrning?Syfte: Syftet med denna uppsats är att studera, beskriva och analysera hur mindre aktiebolag ser på arbetet med årsredovisningen. Hur företagen använder sig av och vad de anser om den information som kan utvinnas ur en årsredovisning är också något vi syftar till att studera och analysera. Syftet är även att studera om den nytta som kan utvinnas från årsredovisningen används av företagen som beslutsunderlag.Avgränsning: Mindre aktiebolag, Kalmar kommunMetod: Vår uppsats bygger på den kvalitativa metoden, då vi valt att göra personintervjuer. Den ansats uppsatsen har är av abduktiv typ, då vi utifrån en frågeställning tagit fram en referensram som tillsammans med en undersökning ska jämföras i en analys och slutsats.Slutsats: Företagen i uppsatsen kan använda sig mer av årsredovisningens information, mer eller mindre beroende på företagets situation.

Vår uppsats behandlar redovisning av uppskjutna skattefordringar i svenska noterade IT-bolag, hänförliga till underskottsavdrag. Uppsatsen innefattar såväl en kvantitativ som kvalitativ undersökning. Den kvantitativa delen innebar en undersökning av årsredovisningar från samtliga, på Stockholmsbörsen, noterade IT-bolag. Den kvalitativa delen bestod av en enkät utskickad till de tio bolag, vilka redovisade de största posterna avseende uppskjutna skattefordringar i förhållande till totala tillgångar. Vi fann att redovisningen av posten uppskjutna skattefordringar var en känslig punkt för IT-bolagen.

Bakgrund: Under flera år har det förts diskussioner inom EU om att harmonisera och förbättra reglerna av finansiell redovisning för noterade företag inom unionen. Det har även funnits en strävan att närma sig de redovisningsnormer som tillämpas internationellt, framförallt IAS. År 2002 introducerade EU den största förändringen i Europa på 30 år gällande finansiell redovisning. De antog en ny redovisningsreglering som går ut på att alla EU-listade företag skall följa IFRS i deras finansiella rapporter. Dessa standarder har börjat gälla från och med den 1 januari år 2005.Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka om normförändring, såsom implementeringen av IFRS, leder till ökade kostnader för redovisning och revision för svenska börsnoterade företag samt undersöka varför dessa kostnader ökar.Metod: Vi har utgått från befintlig teori vilket medfört att vi har en deduktiv ansats.

Bakgrund:                      I takt med att företagen mer och mer har börjat fokusera på aktieägarvärde och ägarstyrning har nya normativa ekonomistyrningsfunktioner som värdebaserad styrning vuxit fram. Därmed är det intressant att undersöka hur svenska familjeföretag av olika karaktärer upplever denna trend och huruvida det överensstämmer med ett aktieägarorienterat synsätt. Syfte:                                 Syftet med uppsatsen är att undersöka och kartlägga vilken uppfattning svenska noterade och onoterade familjeföretag har på värdebaserad styrning och dess överensstämmelse med ett aktieägarorienterat synsätt. Vidare syftar uppsatsen att beskriva och förklara huruvida sådana verksamheter upplever att värdebaserad styrning kan användas som ett styrningsverktyg för att definiera och säkerställa aktieägarvärde.Metod:Jag har genomfört sex stycken intervjustudier med en abduktiv forskningsansats. Det empiriska materialet grundar sig huvudsakligen på data från både personliga intervjuer och telefonintervjuer men även sekundär data från hemsidor, årsredovisningar och bekräftade teorier.Slutsatser:                        Studiens noterade och onoterade familjeföretag upplever att deras värdeskapande processer stämmer väl överens med ett aktieägarorienterat synsätt. De påvisar alla att både finansiella och icke-finansiella målsättningar symboliserar verksamheternas aktieägarvärde vilket överensstämmer med varje familjs grundläggande värderingar och intressen för respektive verksamhet.

Sverige har sedan lång tid tillbaka tillämpat ett starkt samband mellan redovisning och beskattning. Den svenska inkomstbeskattningen av företag är konstruerad så, att det resultat som företagen redovisar även ligger till grund för beskattningen. I och med att den svenska redovisningen påverkas mer och mer av internationella redovisningsregler har det på senare år debatterats om detta starka samband ska finnas kvar i sin nuvarande form.Regeringen beslutade 2004 att tillsätta en utredning som skulle pröva hur sambandet mellan redovisning och inkomstbeskattning ska se ut i framtiden och utifrån detta ge förslag på skatteregler. Namnet på utredningen har varit ?Utredningen om sambandet mellan redovisning och beskattning?, även kallad ?SamRoB-utredningen?.

Syfte:Vårt syftet med uppsatsen är att i förhållande till tillgångsdefinitionen inom redovisning studera och analysera fråga 1 och 4 om redovisning av leasing i G4+1-rapporten från 1999. Utifrån detta kommer vi också att se på remissvaren och använda oss av alternativa tillgångsdefinitioner vid en analysering av G4+1-rapporten. Slutsatser: Många leasingavtal kan enligt tillgångsdefinitionerna klassificeras som en tillgång. Dock finns det motstånd till G4+1-gruppens förslag som grundar sig på det faktum att man inte accepterar aktiveringen av tillgångar som inte ägs. Vi anser att en utveckling av de gällande reglerna är att föredra framför införandet av en ny leasingredovisning..

Denna studies syfte är att, utifrån Foucaults makt- och styrningsperspektiv, undersöka hur pedagogerna på två förskolor ser på lek. Anser de att det finns önskvärda och icke önskvärda lekar och varför man i sådana fall ser på dessa lekar på det sättet. Studien syftar även till att ta reda på hur pedagogernas synsätt tar sig uttryck i verksamheten, om det sker en styrning mot eller ifrån vissa lekar. Fem pedagoger har intervjuats och leken har observerats på två olika förskolor. Resultatet visade på ett par gemensamma egenskaper som pedagogerna förknippade med lek.

Bakgrund: Idag har det blivit allt viktigare att företag växer, då det skapar förutsättningar att utveckla samhället genom att exempelvis skapa fler nya jobb. I de små företagen finns stor tillväxtpotential och tillväxtvilja, men det är svårt att undkomma olika tillväxthinder och växa lönsamt. Många små företag består av byggföretag och det är vanligt att små byggföretag lyckas växa snabbt, men många av dem går ändå i konkurs. Frågan är hur en anpassad styrning av företagens organisation kan bidra till att underlätta tillväxten och hjälpa företagen att lösa de organisatoriska styrningsproblem som kan uppstå.Syfte: Vårt syfte med studien är att undersöka vilka styrningsproblem som vanligtvis uppstår vid tillväxt av små byggföretag och hur dessa problem påverkar den fortsatta tillväxten, samt ta reda på hur styrningsproblemen kan lösas med en, för branschen, anpassad styrning.Definitioner: Tillväxt betyder vanligtvis att något växer eller ökar i mängd. Tillväxt kan även innebära att något ökar i storlek eller att kvalitén förbättras till följd av en processutveckling.

Titel: Styrning- Fyra nyckelfaktorer Ämne/Kurs: FEK 591 Magisterseminarium, 10 poäng Författare: Olof Ask, Henrik Dreyer och Mikaela Kalcin Handledare: Robert Wenglén Företag: Saddex Nyckelord: Styrning, chefskap, subkulturer, kompetensbas och relationer. Syfte: Syftet med denna uppsats är att utveckla en modell som beaktar viktiga aspekter vid val av styrsätt inom organisationer. Metod: Vi har i denna använt oss av en induktiv ansats och har således tagit utgångspunkt i empirin. Data har samlats in med kvalitativ metod i form av personliga djupintervjuer. Vi har genomfört nio stycken intervjuer som alla ägt rum i intervjuobjektens naturliga miljö.

Vi lever i en föränderlig värld där aktiemarknaden är en komplex miljö. Att fatta välgrundande beslut på aktiemarknaden är svårt för investerare, som  därmed samlar in all den information som finns tillgänglig. Den redovisning och information som företag lämnar ifrån sig är utformad genom en avvägning mellan kostnader och nytta, som kallas Cost Constraint. Ytterligare en avvägning som företag använder sig av gällande upprättandet av redovisning är att inte ge ut för mycket information och därmed ?skydda? sig från konkurrenter.Studiens huvudsakliga syfte är att kartlägga och jämföra hur investerare och banker tar beslut baserat på den redovisning som företag publicerar, som kan vara påverkad av Cost Constraint.

Syfte: Vårt syfte är att analysera och diskutera vad som är god redovisningssed vid redovisning av pågående arbeten på löpande räkning och hur innebörden i god redovisningssed på detta område har påverkats av sambandet mellan redovisning och beskattning. Tonvikten ligger på det vi kallar alternativmetodens förhållande till god redovisningssed. Ett delsyfte är att kritiskt granska och analysera de argument som framförts i de senaste årens debatt i SvSkT om alternativmetodens förenlighet med ÅRL. Metod: Vi har i arbetet utgått från en dokumentstudie där bland annat en debatt i SvSkT från de senaste åren om beskattning och redovisning av pågående arbeten på löpande räkning har varit till stor hjälp. Då vår frågeställning ligger i gränslandet mellan företagsekonomi och juridik så har vi i vårt arbete tagit intryck både av juridisk metod och av samhällsvetenskapens forskningsmetoder.

Bakgrund: Den internationella handeln och kommunikationen har blivit alltmer världsomfattande och med detta har kraven ökat på en harmonisering av redovisningsinformation. I Sverige råder sedan länge ett starkt samband mellan redovisning och beskattning till skillnad mot vad som råder i många andra länder. Det är viktigt att Sverige utformar sina årsredovisningar efter internationella standards för att kunna upprätthålla konkurrenskraften och läsvänligheten och därmed även kunna attrahera utländska intressenter. En förutsättning för detta är attförändra det rådandet sambandet mellan redovisning och beskattning i Sverige. Syfte: Att utifrån det nuvarande sambandet mellan redovisning och beskattning i Sverige beskriva de alternativ som finns till den rådande kopplingen.