SÀttet att tilltala en okÀnd eller Àldre person skiljer sig i olika kulturer, i vissa kulturer Àr det till exempel helt oacceptabelt att dua nÄgon man inte kÀnner. Det finns alltsÄ beteenden som Àr accepterade i vissa kulturer och oacceptabla i andra. Kultur finns i samhÀllet pÄ flera olika nivÄer, och det som binder samman mÀnniskor inom en kultur, ett samhÀlle eller en organisation, Àr att man har samma normer och vÀrderingar.Denna studie identifierar och behandlar likheter och skillnader i kundrelationer inom ett och samma företag med verksamhet i flera olika lÀnder. En jÀmförande studie har valts, mellan tvÄ lÀnder i Europa som kan ses varandras kulturella kontraster, Sverige och Spanien. Dessa bÄda lÀnder prÀglas av tvÄ nationella kulturer, och syftet med studien Àr att ta reda pÄ vilka skillnader och likheter som kan finnas i kundrelationerna, i sÀttet att arbeta gentemot kunderna och Àven till en viss del finna ursprunget till dessa.

Idag rör sig fler mÀnniskor Àn nÄgonsin i vÄr fjÀllvÀrld. Erfarna som mindre erfarna personer fjÀllvandrar, Äker ?off-pist?, eller kanske tar del av naturens alla smakupplevelser. Men för att möjliggöra detta mÄste det finnas en trygghet hos oss alla nÀr vi Àr dÀr ute. GÄnger dÄ vi sjÀlva inte kan kontrollera situationen, vi kanske Àr skadad, har gÄtt vilse, eller inte har krafter kvar, finns fjÀllrÀddningen.

Syftet med examensarbetet Àr att undersöka hur lÀrare i de tidigare skolÄren, i Ärskurs 3,undervisar i geografi. Den nationella utvÀrderingen frÄn 2003 visade, enligt Lundahl m.fl. (2003), att det finns vissa brister i grundskolans geografiundervisning. Sju stycken Ärskurs 3-lÀrare frÄn tvÄ olika kommuner intervjuades och i arbetet delges deras - undervisningsmetoder i NO/SO mer specifikt geografin, - anvÀndning av lÀromedel i NO/SO, specifikt geografiundervisningen och - attityd gentemot geografi som undervisningsÀmne. Resultatet visar att undervisningen i de tidigare Äldrarna Àr mer traditionsbunden Àn inriktad mot reflekterande arbete av kursmÄlen i geografiundervisningen. DÀrav lades arbetets fokus pÄ hur man bÀttre och mer effektivt kan jobba i de tidigare Äldrarna för att fÄ bÀsta möjliga kunskapsutveckling..

Sjöminan har sÀnkt och skadat mer tonnage Àn alla andra vapensystem till sjöss. DÄ medel föder motmedel har sjöminan och minröjningen följt varandra i en lÄng duell.Huvudsyftet med denna uppsats Àr att undersöka hur de svenska minröjningsförbanden utvecklas inom taktik och teknik och hur dessa komponenter förhÄller sig till varandra. Uppsatsen söker Àven svaret pÄ hur utvecklingen frÄn minröjningsklass Landsort till minröjningsklass Koster skett.Med hjÀlp av deskriptiv metod kommer MilitÀrstrategisk doktrin, Doktrin för marina operationer samt Försvarsmaktens lÀroböcker i MineringstjÀnst, MinmotmedelstjÀnst och MinröjningstjÀnst att anvÀndas för att redogöra hur den marina taktiken och tekniken utvecklas som ett medel i duellen mot sjöminan.De svenska minröjningsfartygens taktiska och tekniska utveckling grundar sig pÄ de militÀra basfunktionerna, ledning, verkan, skydd, rörelse, underrÀttelse samt uthÄllighet. Samtidigt utvecklas minröjningsförbanden i Försvarsmakten mot ett, bÄde för personal och materiel, sÀkrare och effektivare förband..

Uppsatsen huvudsakliga syfte har varit att undersöka hur lagstiftningen Àr rustad för den tekniska utvecklingen. Arbetet har visat pÄ samspelet mellan grundlag och allmÀn lag som reglerar Internet som kommunikationsform och skyddet för de yttranden som framförs dÀr. Fokusen i arbetet har legat pÄ hur IT-brottslighet förebyggs och motverkas. Sedvanlig juridisk metod, med studier av lag, doktrin, praxis och förarbeten har anvÀnts. Arbetet fick Àven i viss mÄn ett EU- perspektiv dÄ EU-rÀttslig reglering med fokus pÄ informationsteknologin och IT-brott har implementerats i Sverige.

Inom gemenskapen pÄgÄr idag ett harmoniseringsarbete betrÀffande bÄde de nationella bolagsstiftningarna, men Àven vad gÀller utvecklingen av överstatliga bolagsformer, dÀr ibland det liggande förslaget om SPE-bolag. I det gemenskapsrÀttsliga fördraget regleras genom art. 49 samt 54 EUF den grundlÀggande etableringsfriheten. Denna har under ett flertal Är varit uppe för diskussion dÄ det Àr oklart hur lÄngtgÄende denna frihet skyddas av fördraget.Inom gemenskapen bygger medlemsstaterna idag sina bolagsstiftningar antingen pÄ inkorporations- eller sÀtesprincipen. Det Àr skillnaden vid dessa principers tillÀmpning som har givet upphov till problematiken pÄ omrÄdet.

I Sverige infördes de första provisoriska strandskyddsreglerna genom lagstiftning under 1950-talet för att trygga det ökade behovet av rekreation och friluftsliv vid strÀnderna. Genom en lagÀndring 1975 blev strandskyddet obligatoriskt och gÀller sedan dess vid kusten, sjöar och vattendrag. Strandskyddet innebÀr ett generellt förbud mot att inom 100 meter frÄn vattenlinjen uppföra nya byggnader, anlÀggningar eller vidta liknande ÄtgÀrder. Under Ären har dock en kritik mot strandskyddsreglerna vuxit sig allt starkare. FrÀmst har det varit den generösa kommunala dispensgivningen som har varit föremÄl för kritik.

Syftet med denna uppsats Ă€r att undersöka om de grundlĂ€ggande förmĂ„gorna Ă€r relevanta Ă€ven i en anti-terrorist operation, dĂ„ förmĂ„gorna hittills varit ett begrepp inom mellanstatliga konflikter. För att besvara detta anvĂ€nds tvĂ„ frĂ„gestĂ€llningar:? Är de grundlĂ€ggande förmĂ„gorna relevanta för denna typ av operationer?? Vilken eller vilka av de grundlĂ€ggande förmĂ„gorna lĂ„g till grund för framgĂ„ng/misslyckande i operationen?Studien genomförs som en jĂ€mförande fallstudie dĂ€r fyra operationer av militĂ€r och polisiĂ€r karaktĂ€r analyseras utifrĂ„n de grundlĂ€ggande förmĂ„gorna. Data erhĂ„lls genom textanalys av historiska skildringar som avhandlar respektive operation.Resultatet av studien visar att de grundlĂ€ggande förmĂ„gorna Ă€r relevanta för anti-terrorist operationer och tillĂ€mpningen av dem kan bestĂ€mma utfallet av operationen. De förmĂ„gor som lĂ„g till grund för en lyckad eller misslyckad operation Ă€r verkan, skydd, und/info och ledning..

Uppsatsen syftar till att applicera genusvetenskapliga problematiseringar, teorier och metoder pÄ ett juridiskt material för att undersöka vilka aspekter som kommer till ytan. Som material anvÀnds domen i ett mord med homofoba motiv dÀr provokations- bedömningen ledde till rubriceringen drÄp och en artikel av professor Per Ole TrÀskman som kritiserar domen som diskriminerande. Den teoretiska grunden för uppsatsen Àr en uppfattning av sprÄket och gÀllande rÀtt som beroende av diskursen för förstÄelse vilket leder till en undersökning av utrymmet för diskussioner i den juridiska diskursen dÀr rÀttighetsperspektiv, intersektionalitet och andra genusvetenskapliga perspektiv uppmÀrksammas. Utrymmet för diskussioner och begrÀnsningar av den juridiska diskursen Àr i materialet i uppsatsen könat, beroende av diskursiva uppfattningar om rÀttvisa och pÄverkar individers möjligheter att fÄ skydd och tolkas som minoritetsgrupp..

Riksintressen Àr ett planeringsverktyg som har funnits sedan 1960-talet. Verktyget Àr tÀnkt att ge vÀgledning i frÄgor som rör mark- och vattenanvÀndning. Det Àr tvÄ lagsystem som reglerar riksintressen, plan- och bygglagen (2010:900) och miljöbalken (1998:808). Lagsystemen ska skydda de vÀrdefulla miljöerna frÄn pÄtaglig skada. Ansvarsfördelningen för verktyget riksintressen regleras i förordningen om hushÄllning med mark- och vattenomrÄden m.m.

För att sĂ€kerstĂ€lla god och evidensbaserad vĂ„rd för personer som drabbats av stroke finns nationella strokeriktlinjer upprĂ€ttade. I Örebro lĂ€n har man utifrĂ„n dessa utvecklat lokala strokeriktlinjer, dĂ€r den rehabiliterande fasen beskrivs mer fördjupat Ă€n i de nationella. Syfte: Att kartlĂ€gga i vilken utstrĂ€ckning arbetsterapeuter verksamma i Örebro lĂ€ns kommuner arbetar efter lokala strokeriktlinjer. Metod: I denna studie anvĂ€ndes en kvantitativ design dĂ€r ett webb-baserat frĂ„geformulĂ€r skickades ut till 168 arbetsterapeuter. Nittioen av dessa besvarade formulĂ€ret (svarsfrekvens 54%).

Dold samÀganderÀtt till fast egendom Àr en rÀttsfigur som uppkommit genom praxis. Syftet har varit att skapa ett ekonomiskt skydd till den make som inte varit formell köpare. Den make som inte Àr civilrÀttslig Àgare till en fastighet ges möjligheten att bli samÀgare om vissa förutsÀttningar Àr uppfyllda. Fastigheten ska vara köpt för gemensamt bruk och den make som hÀvdar dold samÀganderÀtt ska ha bidragit ekonomiskt till förvÀrvet. Makarna ska Àven ha haft avsikten att Àga egendomen gemensamt, Àr avsikten inte uttryckt har det godtagits en sÄ kallad tyst överenskommelse.

The theme in this report has been how to benefit experience from accident investigations. The demand on the municipality to perform accidet investigations is relatively new, and maybe they aren?t clear what the demands means. This causes that there might be a problem to benefit experience from accident investigations, for improving the overall safety in the municipality. The main purpose of this report has been to clarify how experience from accident investigations, can be of benefit to society on a local level.

UpphovsrÀttens framvÀxt har genom tiderna alltid varit nÀra sammanknuten med tekniska framsteg. Med den senaste tidens utveckling inom frÀmst det datatekniska omrÄdet, har en ytterligare anpassning och komplettering av upphovsrÀtten blivit nödvÀndig. Jag avser med denna uppsats att belysa problematiken med att upprÀtthÄlla en balans mellan upphovsrÀttsinnehavare och anvÀndare samt redogöra för denna utveckling. Varje inskrÀnkning i upphovsrÀtten bör och skall vÀgas mot ÄtgÀrdens faktiska rubbning i en tÀnkt balans mellan upphovsman och anvÀndare. Efter antagandet av infodirektivet kan situationer uppstÄ vid vilken upphovsmannen förvisso har förlorat sin spridningsrÀtt genom regional konsumtion, men fortfarande har en viss kontrollrÀtt av verket genom tekniska skyddsÄtgÀrder.

Psittacos eller papegojsjuka Àr en zoonotisk sjukdom som frÀmst drabbar fÄglar, men i mindre omfattning Àven dÀggdjur. Sjukdomen orsakas av den obligat intracellulÀra bakterien Chlamydophila psittaci.Smittade fÄglar utsöndrar bakterien i framför allt faeces och nÀssekret. Utsöndringen Àr ofta intermittent och kan sÀttas igÄng av stress. BÄde fÄglar och mÀnniskor fÄr framför allt i sig bakterien genom inhalation av aerosoler eller damm, men Àven oral och kontaktsmitta Àr möjlig.Symptombilden Àr varierande hos bÄde fÄglar och mÀnniskor. Ofta ses en subklinisk eller mild sjukdom med diffusa symptom, sÄsom feber, apati, konjunktivit och milda respiratoriska symptom.