The purpose of this study is to get an idea of how active teachers in various stages are defining and working with values in their activities, and to highlight the similarities and differences in the way that they are working on this in the various stages. Qualitative interviews with teachers in preschool, primary education and recreational centres are the basis of the results.The study provides an overview of previous research in the area, and has a theoretical basis in Vygotskys sociocultural theory. The results show that respondents believe that the definition of values lays in relational values, which show us how to behave against fellow human beings. The way to work with value education proves to be different among educators, and we can divide them into different camps based on their attitude to value education. These attitudes are shown to be of importance for how the value education is designed..

Syftet med detta examensarbete var att studera pÄ vilket sÀtt lokalhistoria kan utgöra en didaktiskt inkluderad del av historieundervisningen för elever i grundskolans senare del. Syftet var vidare att undersökningen skulle resultera i ett praktiskt genomförbart planeringsupplÀgg. FrÄgorna jag ville undersöka var varför lokalhistoria var viktigt i skolans undervisning, hur stor plats Àmnet hade i lÀroplanen och hur en lokalhistorisk didaktik skulle kunna se ut. Teorier som anvÀnts Àr utomhuspedagogik, upplevelsepedagogik och John Deweys tankar om fysiska representationer. Metoden har inneburit studier av metodböcker i utvecklingsarbete samt litteraturstudier i fÀltet lokalhistoria och i de valda teorierna.

Denna undersökning pÄvisar möjligheten att gradera verkan med stridsvagn 122 vid en insats i Sveriges insatsomrÄde i Afghanistan. Hotbilden som rÄder gör att personalen mÄste ha ett gott skydd och möjlighet till verkan vilket stridsvagnen erbjuder. Tyngdpunkten i undersökningen ligger pÄ modern 120 mm ammunition dÀr Försvarsmaktens övningsammunition kan anvÀndas för att minska effekten i mÄlet och pÄ sÄ sÀtt gradera verkan. PÄ marknaden finns det ammunition som skulle komplettera redan befintlig ammunitionsportfölj framförallt pÄ korta avstÄnd och dÄ Àven med möjligheten att skjuta varningseld. SekundÀrbevÀpning (kulsprutor) pÄ vagnen kan Àven den anvÀndas för att gradera verkan.

Byggnader kan rymma personliga minnen frÄn svunnen tid i form av en privat levnadshistoria. De kan ocksÄ genom sin ursprungligt avsedda funktion rymma information om den tidens ideal och förutsÀttningar. Byggnader Àr en del av vÄr historia och dÀrmed Àven av vÄrt kulturarv. För att bevara detta arv, byggnadernas historia och den information som de kan ge skyddas vissa av dessa i Sverige enligt svensk lag och internationellt enligt FN:s vÀrldskulturarvskonvention. Detta arbete behandlar ett exempel pÄ en byggnad, RiksmannagÄrden i Alvesta, som Àr byggnadsminnesmÀrkt vilket innebÀr att det skyddas utifrÄn kulturminneslagen av lÀnsstyrelsen.

Rwanda Àr ett land som har kommit att förknippas med det folkmord som intrÀffade 1994, men vad har egentligen hÀnt i landet sen dess? I denna uppsats Àr intentionen att undersöka den avstannade transitionsprocessen efter folkmordet, dÀr den sittande regimen har blivit alltmer auktoritÀr. Studien görs utifrÄn fyra relevanta perspektiv; den politiska kulturens betydelse för en demokratisk utveckling, aktörsperspektivet med ledande aktörers agerande som pÄverkansfaktor, internationella aspekter i form av externa aktörer och regionala konflikter och civilsamhÀllet som en grund för uppbyggnad och skydd av endemokratisk stat. Uppsatsen Àr av teorikonsumerande karaktÀr dÀr vi har valt att ta hjÀlp av ett flertal teoretiska skolbildningar för att förklara den politiska utvecklingen i Rwanda. De fyra perspektiven Àr beroende av varandra och vi menar att utan en samverkan dem emellan Àr en transition mot demokrati en oerhört svÄr uppgift för ett land med Rwandas förflutna..

Vi har i vÄr uppsats kommit fram till att man i stort kan beskriva IKEA-kulturen som homogen eller enhetlig, dÄ den Àr baserad pÄ universella vÀrderingar, men med heterogena inslag som en konsekvens av nationella kulturskillnader och lokala omtolkningar av de universella vÀrderingarna. Vi menar att detta pÄverkar kulturen i egenskap av styrverktyg och pÄstÄr med stöd i den dialektiska synen pÄ utveckling att man kan styra med en stark organisationskultur men att det Àr omöjligt att ha full kontroll över kulturens utveckling dÄ förÀndring, ur en kulturell aspekt, Àr nÄgot man aldrig fullt ut kan kontrollera..

FN:s konvention om barnets rÀttigheter (Barnkonventionen) som undertecknades av Sverige 1990 stadgar bland annat en rÀtt till skydd och stöd. Trots detta utsÀtts mÄnga barn fortfarande för brott. De brott som drabbar barn begÄs ofta av en vuxen i barnets nÀrhet och kan bestÄ av sÄvÀl fysisk och psykisk misshandel som försummelse och sexuella övergrepp.NÀr vÄrdnadshavarna inte uppfyller sina skyldigheter gentemot sina barn Àr det socialtjÀnsten i den kommun dÀr barnet vistas som har det yttersta ansvaret att förebygga och ÄtgÀrda sÄ att barnet inte far illa. Till sin hjÀlp har de flera olika socialrÀttsliga bestÀmmelser. Syftet med denna uppsats har varit att undersöka om de delar av svensk lag som socialtjÀnsten har till sitt förfogande nÀr det gÀller att skydda och stötta de barn som blir misshandlade och utsatta för sexuella övergrepp i hemmet av nÀrstÄende överrensstÀmmer med Barnkonventionens krav, om lagstiftningen fÄr avsedd och önskad effekt samt om Barnkonventionen tillÀmpas i praktiken.

För att locka till sig kvalificerad utlÀndsk arbetskraft inför allt fler lÀnder inom EU en mer förmÄnligare beskattning för denna typ av arbetstagare. Sverige införde en sÄdan beskattning Är 2001 vilket innebÀr att experter, forskare eller nyckelpersoner som kommer till Sverige för att arbeta under en period kortare Àn 5 Är endast beskattas pÄ 75 procent av sin lön och annan ersÀttning. För att kunna erhÄlla denna förmÄnligare beskattning ska arbetsgivaren vara ett svenskt bolag eller ett utlÀndskt bolag med fast driftstÀlle i Sverige och arbetsgivaren definieras som den som betalar ut ersÀttningen till arbetstagaren. Utformning har lett till att utbetalningar frÄn ett utlÀndskt bolag beskattas högre Àn en objektivt jÀmförbar utbetalning som kommer frÄn ett svenskt bolag. En sÄdan situation Àr ej tillÄten enligt de grundlÀggande principerna om fri rörlighet inom EU.

Bakgrund: I dagens nÀringsliv dÀr nationella och internationella företagsförvÀrv tillhörvardagen har due diligence-analysens relevans ökat tillsammans med antaletundersökningsmoment. Företagens ansvar vad gÀller samhÀllsansvar och korruptionsfrÄgordebatteras stÀndigt i samhÀlle och media vilket bidragit till att CSR-due diligence och thirdparty-due diligence uppkommit som nya granskningsmoment vid företagsförvÀrv. Utöverdessa har M&A-försÀkringar uppstÄtt som en reaktion pÄ förvÀrvens allt komplexareriskanalyser och garantiklausuler.Syfte och forskningsfrÄgor: Syftet med studien Àr att beskriva hur due diligence-trendersprids och undersöka i vilken utstrÀckning trenderna CSR- och third party-due diligence samtM&A-försÀkringar praktiseras av svenska förvÀrvsaktörer. För att uppnÄ syftet kommerföljande forskningsfrÄgor att undersökas och besvaras: Vilken genomslagskraft har deidentifierade trenderna uppnÄtt enligt aktörer pÄ den svenska förvÀrvsmarknaden? Vilkafaktorer och aktörer Àr mest bidragande till spridning av nya due diligence-trender?AvgrÀnsningar: Uppsatsen undersöker den svenska förvÀrvsmarknaden med fokus pÄspridning och anvÀndning av tre utvalda due diligence-trender.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om geografilÀrarna som undervisar under grundskolans senare Ärskurser Àr behöriga och tagit del av den nationella kursplanen för skolÀmnet geografi samt om geografilÀrarna följer kursplanen och hur mycket de lÄter lÀroböckerna styra undervisningen.Genom en enkÀtundersökning undersöktes vilka större moment geografilÀrarna undervisade om ute pÄ skolorna. Undersökningen drabbades av ett stort bortfall men Àr ÀndÄ vÀgledande dÄ respondenternas svar Àr lika varandra. Undersökningen visar att det lÀggs mindre vikt och tid pÄ de delar av kursplanen som behandlar att eleven skall kunna dra slutsatser om natur- och kulturlandskap genom kartjÀmförelser och att göra egna analyser av olika omrÄden och förhÄllanden med egna kartor, texter etc..

Stridsvagnars nyttjande i djungel diskuteras inte flitigt i Sverige, och detta faller sig naturligt dÄ vÄrt land inte har nÄgon djungel och/eller regnskog.Dock sÄ har vi skickat stridsfordon och pansarbilar till nationer som hade djungelterrÀng, och det kan inte uteslutas att stridsvagnar en dag skickas till nÀmnda terrÀng.Syftet med uppsatsen Àr att ta reda pÄ om stridsvagnar Àr lÀmpliga i djungelkrigföring, samt ta reda pÄ vilka styrkor och svagheter de har dÀri.Stridsvagnens förmÄga att verka i djungeln analyseras utifrÄn tre av de grundlÀggande förmÄgorna: verkan, rörlighet samt skydd.Dessa behandlas först enskilt för att pÄvisa styrkor och svagheter som stridsvagnar och enskilda system har i tÀt skogsvegetation.Slutligen analyseras de tillsammans med hÀndelser frÄn tidigare konflikter, frÀmst andra vÀrldskriget och Vietnamkriget, för att fÄ ett resultat som behandlar moderna fordon.Resultatet som utmÀrkte sig under uppsatsen var att stridsvagnen som system fungerade, samt att resultatet som en stridsvagnsenhet endast Àr om högre chef kan nyttja den pÄ rÀtt sÀtt..

Syftet med vÄrt arbete Àr att undersöka om det finns skillnader i antalet dyslektiker mellan könen pÄ de skolor som vi har undersökt. Vi vill Àven se om det finns andra faktorer som pÄverkar att det kan finnas skillnader i könsfördelningen av dyslektiker pÄ skolorna. Det har framkommit i olika forskningsstudier om dyslexi att det Àr fler pojkar Àn flickor som Àr dyslektiker. De uppgifterna har pÄ senare tid ifrÄgasatts av nya forskningsrön inom dyslexi. Det som intresserar oss i vÄr undersökning Àr hur könsfördelningen hos dyslektiker ser ut inom yrkesförberedande program i förhÄllande till högskoleförberedande program.

Syftet med denna uppsats Àr att utreda och ge svar pÄ hur begreppet personlig integritet behandlas i gÀllande rÀtt. Med hjÀlp av en integritetsmodell som vi skapat för detta ÀndamÄl ÄskÄdliggör och visar vi pÄ hur begreppet behandlas i gÀllande rÀtt, med utgÄngspunkt i personuppgiftslag (1998:204).Behovet och en önskan om ett tydligare lagstadgat skydd för den personliga integriteten Àr inget fenomen som kan eller bör ses isolerad utan mÄste mÀtas, jÀmföras och stÀllas mot andra relevanta demokratiska samhÀllsaspekter, exempelvis offentlighetsprincipen.Resultatet av denna uppsats har frÀmst bekrÀftat och pÄvisat svÄrigheterna i behandlingen av begreppet personlig integritet. Grundsynen inom det svenska rÀttssystemet Àr att det ska finnas metoder och verktyg som underlÀttar och konkretiserar rÀttsliga problem. Begrepp som inte Àr tillrÀckligt tydligt definierade och som i hög grad kan anses vara subjektiva och av skiftande karaktÀr i sin betydelse kan fÄ till konsekvens att rÀttssystemet bedömer ett begrepp som personlig integritet pÄ avvikande sÀtt i likartade rÀttssituationer..

Syftet med vÄrt arbete var att undersöka den syn som ledningsfunktioner för skola och elevhÀlsa gav avseende specialpedagogens roll i en skola för alla. Till grund för studien lÄg tre frÄgestÀllningar vilka var; begreppet specialpedagogik, specialpedagogiska arbetsuppgifter och en skola för alla. Denna undersökning har baserats pÄ halvstrukturerade kvalitativa intervjuer med ledningsfunktioner för skola och elevhÀlsa för att fÄ deras syn pÄ hur de anvÀnder sig av den specialpedagogiska kompetensen som efterfrÄgas i en skola för alla. Resultatet i vÄr undersökning visade att den specialpedagogiska kompetens som efterfrÄgades styrdes av faktorer som resursfördelning, skolledarnas profession, vilken enhet respondenterna arbetade inom samt av uppnÄendemÄlen och den nationella proven..

VÄr studie granskar personuppgiftshanteringen i Uppsala kommun och undersöker hur internationella dataskyddsriktlinjer pÄverkar deras arbete. VÄr forskningsmetod Àr fallstudie och som datainsamlingsmetod utförde vi semistrukturerade intervjuer med personuppgiftsombudet pÄ Uppsala kommun. Vi har sedan analyserat och diskuterat resultaten kvalitativt. De internationella riktlinjer vi studerat mest ingÄende Àr EU:s dataskyddsdirektiv, EU:s kommande dataskyddsförordning, OECD:s ?Privacy Framework? och FN:s ?Guidelines Concerning Computerized Personal Data Files?.