Sök:

Psittacos

smittspridning, sjukdomsbild och profylax


Psittacos eller papegojsjuka är en zoonotisk sjukdom som främst drabbar fåglar, men i mindre omfattning även däggdjur. Sjukdomen orsakas av den obligat intracellulära bakterien Chlamydophila psittaci.Smittade fåglar utsöndrar bakterien i framför allt faeces och nässekret. Utsöndringen är ofta intermittent och kan sättas igång av stress. Både fåglar och människor får framför allt i sig bakterien genom inhalation av aerosoler eller damm, men även oral och kontaktsmitta är möjlig.Symptombilden är varierande hos både fåglar och människor. Ofta ses en subklinisk eller mild sjukdom med diffusa symptom, såsom feber, apati, konjunktivit och milda respiratoriska symptom. Hos fåglar ses kliniska symptom ofta först när fågeln utsätts för stress. Om bakterien sprider sig i kroppen kan den ge upphov till allvarligare symptom som letargi, dyspné, utmärgling, centralnervösa symptom, pneumoni, eller hepatit. Utan behandling kan dödligheten uppgå till 100 % på fågel och 15-20 % på människa.Studier från olika länder har med hjälp av PCR visat en prevalens på 19-25 % på sällskapsfåglar och runt 13 % på människa. I Sverige är sjukdomen anmälningspliktig på både fåglar och människor till Jordbruksverket respektive Smittskyddsinstitutet. År 2010 anmäldes två aviära och fem humana fall.På fåglar har vaccinstudier visat lovande resultat, men hittills har inget vaccin gett ett hundraprocentigt skydd. DNA-vaccin verkar ge bättre skydd än rekombinanta vacciner. Dock är de dyra att tillverka och det är osäkert om det skulle vara värt att vaccinera fåglar mot psittacos.Antibiotika används fortfarande som profylax i hög utsträckning, men en ökad användning medför en ökad resistensrisk och resistens har visats hos Chlamydia suis. Med tetracyklinbehandling är dödligheten för psittacos mindre än 1 % för människor, men om vi får resistenta bakterier kommer den troligen att öka.Sjukdomen går inte att utrota på grund av att det finns så många vilda och tama fåglelarter som kan vara reservoarer, men man kan göra mycket för att skydda sig. Eftersom bakterien framför allt utsöndras i faeces är det viktigt med regelbunden rengöring av bur och skålar. För människor rekommenderas att tvätta händerna efter kontakt med fåglar och deras spillning. Då stress kan sätta igång utsöndring och sjukdom är det viktigt att ha fåglarna i en stressfri miljö och inte flytta på dem mer än nödvändigt. För att underlätta smittspårning vid ett utbrott rekommenderas att alla sällskapsfåglar märks och att alla transporter och ägarbyten registreras.Mycket tyder på att psittacos är underdiagnostiserat på både fåglar och människor. Orsaker till det kan vara den stora andelen subkliniska och milda fall, den varierande symptombilden och att veterinärer och läkare inte är medvetna om hur utbredd sjukdomen är.

Författare

Johanna Puhakka

Lärosäte och institution

SLU/Dept. of Biomedical Sciences and Veterinary Public Health

Nivå:

"Kandidatuppsats". Självständigt arbete (examensarbete ) om minst 15 högskolepoäng utfört för att erhålla kandidatexamen.

Läs mer..