Studien omfattar 19 elever i Är 6. Syftet var att undersöka om det gÄr att se och utvÀrdera nÄgra förÀndringar i elevernas resultat i lÀsförstÄelse efter att de systematiskt trÀnats i denna fÀrdighet under sex veckor. Eleverna fördelades pÄ en test- och kontrollgrupp. Elevernas prestationer mÀttes före och efter insatserna med material frÄn nationella prov. DÀrefter gjordes en intervention av övningar för att stÀrka lÀsförstÄelsen hos eleverna i testgruppen.

I detta arbete har jag gjort en studie pÄ den svenska strandskyddslagen, dess historia, förÀndringarna gjorda under 2009 och om det har blivit förÀndringar i antalet dispenser gjorda efter det. Studien Àr av kvantitative art och baseras pÄ data rörande alla dispenser som blev godkÀnda av alla svenska kommuner mellan 2003-2012. Den kommer Àven att baseras pÄ undersökningar gjorda av NaturvÄrdsverket undersökandes LÀnsstyrelsernas reaktioner pÄ förÀndringarna och dess effekter pÄ dispensprocessen.Mina resultat visade att, medan reaktionerna till lagen var negativa, var resultaten positiva med fÀrre godkÀnda dispenser och fler avslag. DÀremot har vissa kommuner godkÀnt undermÄliga eller felaktiga dispenser och inte visat nÄgot intresse av att förbÀttra dem. Utöver det har det Àven vart en ökning i antalet fritidshus och fritidshusomrÄden vilket kan, i framtiden hota, allmÀnhetens tillgÄng till strÀnderna..

Syftet med denna uppsats har varit att utreda konsekvenserna av att rĂ€ttshjĂ€lpen blivit subsidiĂ€r till rĂ€ttsskyddsförsĂ€kringarna. Uppsatsen grundar sig pĂ„ traditionell juridisk metod samt jĂ€mförelser av försĂ€kringsvillkor och statistik. Behovet av rĂ€ttshjĂ€lp har funnits lĂ„ngt tillbaka, dock infördes den första rĂ€ttshjĂ€lpslagen i Sverige först Ă„r 1972. Parallellt med rĂ€ttshjĂ€lpen finns rĂ€ttsskyddsförsĂ€kringar, som ingĂ„r i hemförsĂ€kringen. År 1996 blev rĂ€ttshjĂ€lpslagen subsidiĂ€r vilket betyder att rĂ€ttsskyddsförsĂ€kringen skall anvĂ€ndas i första hand om behov av hjĂ€lp finns.

Kan trygghet skapas? TrygghetsfrÄgorna har fÄtt ett allt större utrymme i debatten om staden. Forskningen och debatten Àr lÄngt ifrÄn entydig och recepten pÄ trygghet varierar kraftigt mellan olika lÀnder. Grovt kan de föresprÄkade ÄtgÀrderna delas in i tvÄ lÀger: sÀkerhet och trygghet. ?SÀkerhet? med framför allt situationell brottsprevention med den filosofin att skadegörelse, vÄld och stölder leder till otrygghet, vilket i sin tur leder till att mÀnniskor inte vÄgar ta plats i det offentliga rummet.

Begreppet intersektionalitet beskriver den ömsesidiga pÄverkan som sker mellan överlappande diskrimineringsgrunder, vilket Àr en aktuell frÄga i Diskrimineringskommitténs slutbetÀnkande som föreslÄr en sammanslagning av diskrimineringslagarna. UtifrÄn den definition av intersektionalitet som jag har valt att anvÀnda undersöker jag hur kommittén respektive remissinstanserna behandlar intersektionalitet och de problem som Àr förknippade med anvÀndningen av begreppet.Jag utreder hur kommittén definierar de fenomen mellan vilka interaktion sker (hÀr diskrimineringsgrunder) och deras förhÄllande sinsemellan. Eftersom tidigare forskning visar pÄ att diskrimineringsgrunderna Àr olika till sin konstruktion undersöker jag Àven hur detta ska hanteras nÀr utsatta grupper ska ges lika skydd. Trots att kommittén till viss del uppmÀrksammar denna problematik diskuterar de inte hur detta ska hanteras.Vad gÀller begreppet intersektionalitet behandlas det vid enstaka tillfÀllen i utredningen utan att sÀttas i samband med lagstiftningen, detta trots att kommittén pÄpekar vikten av ett intersektionalitetsperspektiv i sammanhanget. Jag gÄr Àven igenom remissinstansernas kritik, eller brist dÀrav, eftersom de har inflytande över det slutgiltiga lagförslaget..

Bakgrund: Statistik visade att i vÄrden och i samhÀllet har antalet bÀrare av multiresistenta bakterier, t e x ESBL ökat. Som skydd mot smittspridning tillÀmpades basala hygienrutiner. Lokala riktlinjer framtagna av infektionsexpertis fanns tillgÀngliga pÄ intranÀtet dÀr de kontinuerligt uppdaterades. Syfte: Syftet med studien var att undersöka var sjuksköterskan hittade aktuella vÄrdrutiner vid vÄrd av patienter med ESBL. Metod: Empirisk tvÀrsnittsstudie med kvantitativ forskningsansats.

Bakgrund: Statistik visade att i vÄrden och i samhÀllet har antalet bÀrare av multiresistenta bakterier, t e x ESBL ökat. Som skydd mot smittspridning tillÀmpades basala hygienrutiner. Lokala riktlinjer framtagna av infektionsexpertis fanns tillgÀngliga pÄ intranÀtet dÀr de kontinuerligt uppdaterades. Syfte: Syftet med studien var att undersöka var sjuksköterskan hittade aktuella vÄrdrutiner vid vÄrd av patienter med ESBL. Metod: Empirisk tvÀrsnittsstudie med kvantitativ forskningsansats.

Vindkraften stĂ„r inför en omfattande utbyggnad de nĂ€rmaste Ă„ren och dess visuella pĂ„verkan i landskapet kommer att bli pĂ„taglig. Ämnet Ă€r intressant att ta upp eftersom landskapets utformning Ă€r landskapsarkitekters arbetsomrĂ„de. Uppsatsen undersöker de förutsĂ€ttningar och möjligheter som föreligger att arbeta med estetik kring utformningen av vindkraftverk och vindkraftparker. HĂ€r studeras vilka estiska förebilder som finns vid etablering av vindkraft idag samt hur exploatörer prioriterar det visuella i resursfördelningen. Landskapsarkitekters roll och deltagande i processen kring etablering av vindkraft samt vindkraftens nationella utveckling har ocksĂ„ berörts utifrĂ„n tvĂ„ platsspecifika studier..

Syftet med uppsatsen var att undersöka implementeringen av ramvattendirektivet i den svenska lagstiftningen. UtgÄngspunkten har varit att studera myndighetsorganisationen och hur deras ansvar och samarbete ser ut. Jag har för genomförandet av uppsatsen anvÀnt mig av traditionell rÀttsdogmatisk metod. Resultatet av uppsatsen har visat att arbetet med ramvattendirektivet Àr omfattande och krÀver en god och strukturerad myndighetsorganisation för ett gott genomförande. Ett flertal myndigheter Àr involverade i genomförandet och samverkan Àr ett av nyckelorden för att uppfyllande av direktivet ska vara möjligt.

Sveriges intrÀdelse i EU Är 1995 har pÄverkat skatterÀtten. SÀrskilt inom de delar som styrs av EG-direktiv, som till exempel sjÀtte mervÀrdesskattedirektivet. EG-rÀtten Àr direkt tillÀmplig i medlemslÀnderna och den har företrÀde framför nationella lagar. NÀr en nationell lag strider mot en EG-rÀttslig bestÀmmelse, skall den nationella lagen inte tillÀmpas. EG-domstolen stÄr för den yttersta tolkningen av direktiven och förordningarna.Transaktioner Àr ett led av handlingar som ingÄr i ett stort sammanhang.

Sovjetunionens fall kom att leda till mycket snabba förĂ€ndringar i Central- och Östeuropa. Den demokratiska utvecklingen som tagit Ă„rhundraden i VĂ€steuropa skulle nu genomföras pĂ„ nĂ„gra Ă„r. De nya stater som uppstod eller snarare Ă„teruppstod gjorde att etniciteter splittrades eller isolerades i de nya staterna. Dessa stater fick dĂ€rigenom en stor andel rysktalande minoriteter, vilket gjorde att en ny etnopolitisk situation vĂ€xte fram. Begrepp som medborgarskap och etnicitet torde dĂ€rigenom ha fĂ„tt en ökad betydelse för den politiska kulturen och dĂ€rigenom för stabiliteten i dessa lĂ€nder.

Syftet med uppsatsen, att fastslĂ„ konsumentkreditlagens Ă€ndamĂ„l, analysera detta Ă€ndamĂ„l samt undersöka de rĂ€ttsekonomiska effekterna lagen fĂ„r har uppnĂ„tts genom en rĂ€ttsekonomisk analys samt genom studier av förarbeten, lag och doktrin. Formellt sett har lagstiftningen syftat till att stĂ€rka konsumentskyddet samt att lagharmonisera mot EG-rĂ€tten. Ur ett rĂ€ttsekonomiskt perspektiv hade lagen som Ă€ndamĂ„l att bromsa överskuldsĂ€ttningen, definiera, skydda samt upprĂ€tthĂ„lla rĂ„digheter/rĂ€ttigheter, stoppa finanskrisen och fĂ„ fart pĂ„ samhĂ€llsekonomin. Konsumentskyddet innefattade skydd av följande rĂ„digheter: avtalsrĂ€tten, marknadsrĂ€tten, obligationsrĂ€tten. Även nĂ€ringsidkarna skyddades genom marknadsrĂ€ttsliga och nĂ€ringsrĂ€ttsliga regleringar.

SAMMANFATTNINGUrinprovtagning Àr en ÄtgÀrd som anvÀnds i samband med utredning och behandling av patienter inom beroendevÄrden(Socialstyrelsen, 2007). Sjuksköterskor inom den specialiserade beroendevÄrden utför narkotikatestning genom urinprovtagning. Vid omvÄrdnaden av patienter ska sjuksköterskan i enlighet med HÀlso- och sjukvÄrdslagen (1982:763) 2 a §, beakta patientens integritet och delaktighet i vÄrden. Forskare har lyft fram problemet med att i hÀlso- och sjukvÄrdslagen och dess författningar Àr integritet ett vagt begrepp och att det finns litet stöd för hur vÄrdpersonal ska uppfatta och tillÀmpa det i det praktiska arbetet. Det krÀvs stor kunskap, erfarenhet och krav pÄ moralisk mognad hos personalen för att kunna omsÀtta begreppet i konkreta omvÄrdnadssituationer.

Den 25 maj 2014 valde Sverige, likt resterande medlemslÀnder inom EU, parlamentariker till Europaparlamentet för perioden 2014-2019. Detta val tenderar att engagera lÄngt fÀrre vÀljare Àn nationella parlamentsval trots att det Àr ett av fÄ reella verktyg en vÀljare har att pÄverka EU:s arbete och inriktning. Fenomenet kan exemplifieras med Sverige som i riksdagsvalet 2010 uppnÄdde ett valdeltagande pÄ 84,63% av den röstberÀttigade befolkningen, men i valet till Europaparlamentet 2009 röstade endast 45.3%. Generellt i EU röstar 20 procentenheter fÀrre i valet till Europaparlamentet. I och med valet 2004 föll det sammanlagda valdeltagandet till under 50 % för första gÄngen.I boken ?What?s wrong with the European union & how to fix it? pÄvisar Simon Hix denna problematik och kallar Europaparlaments-valet ett ?second-order election?.

Strandskyddet i Sverige har vÀxt fram sedan 1950-talet och ska trygga den allemansrÀttsliga tillgÄngen till strÀnderna och skapa goda levnadsförhÄllanden för vÀxter och djur. FrÄn att vara ett tillfÀlligt skydd pÄ vissa omrÄden, Àr det idag ett generellt skydd för omrÄden dÀr land och vatten möts. VÄren 2009 trÀdde förÀndringar i kraft av dessa regler. De nya reglerna innebar bland annat att strandskyddsdispens kan beviljas för landsbygdsutveckling. För att avgöra vilka omrÄden som Àr lÀmpliga för detta, Àr kommunens översiktsplan utpekat som ett vÀgledande dokument.