Detta examensarbete syfta pa? att automatisera en paketeringsprocess av mynt som idag utfo?rs manuellt av personalen pa? fo?retaget Loomis. Det automatiserade konceptet som kommer presenteras fo?r fo?retaget skall kortfattat klara av att paketera deras va?rdepa?sar med myntenheter.Projektet startar med att skapa en fo?rsta?else fo?r vad som skall utfo?ras pa? fo?retaget och vilka problem som finns idag. I arbetets fo?rsta fas utfo?rs samtal med beho?rig personal da?r noggrann dokumentation och granskning om hur arbetsmetodiken utfo?rs fo?r tillfa?llet.Efter att tillra?ckligt med fakta hade samlats bo?rjade na?sta fas med informationsinsamling.

Radio Frequency Identification är en relativt gammal teknik (sedan andra världskriget), som upplevt en renässans. Då som nu användes RFID för att identifiera föremål, dock med vissa tekniska skillnader. Ökade krav på industrier och samhället i övrigt har lett till den ?informa-tionsålder? vi nu lever i. Som ett steg i denna utveckling ställs allt högre krav på insamlingen av den information som många processer och beslut baseras på.

Tidigare forskning visar att bristen pa? ingenjo?rer tvingar fo?retag och organisationer att utforma nya strategier fo?r att sa?rskilja sig som arbetsgivare. Syftet med strategierna a?r att attrahera kompetent personal. Ett sa?tt att attrahera personal a?r att kartla?gga ansta?lldas och potentiella arbetstagares motivationsfaktorer fo?r att utforma ett medarbetarlo?fte.

I kölvattnet av den ökande medvetenheten för klimatet och en hållbar utveckling i sam-hället har bästa praxis mer och mer blivit att tillhandahålla en hållbarhetsredovisning. I detta har Agenda 21 och Bruntlandkommisionen spelat en stor roll, vilka understryker behovet att säkerställa möjligheterna för kommande generationer. Detta har bland annat bidragit till bildandet av GRI, som är ett globalt nätverk för hållbar utveckling och riktlin-jer för upprättandet av hållbarhetsredovisning. FAR SRS ser också att företagen börjat visa mer och mer samhällsintresse och ansvar genom detta arbete. Frågan är bara hur en god hållbarhetsredovisning kan bli en väsentlig rapportering som tjänar ett syfte mot in-tressenterna och skapar värde för det enskilda företaget.Frågeställningen i detta arbete är uppdelat i två delar och ämnar besvara; vad som bidrar till väsentlighet i ett börsnoterat företags hållbarhetsredovisning samt på vilket sätt en god hållbarhetsredovisning kan ge mervärde åt ett företag.

IsMobile har utvecklat ett Internetbaserat verksamhetsstöd för företag med mobil personal inom fältservice (produktlinje Blå CoordinatorTM). Blå CoordinatorTM kombinerar, stöd för uppdragshantering, avancerad optimeringsteknik och den senaste mobila teknologin. Syftet har varit att studera hur mobil teknologi och mobilt verksamhetsstöd som Blå CoordinatorTM kan effektivisera uppdragshanteringen i drifts och serviceorganisationer/företag. Totalt har fem företag/organisationer granskats: ? Piteå Kommun ? Hellmans Rör/NVS AB ? Rikspolisstyrelsen ? Riksbyggen ? Skellefteå Kraft Slutsatser angående hur ett sådant system skulle kunna förbättra verksamheten är baserat på litteraturstudier, kvalitativa bedömningar, intervjuer och analys av verksamheten.

Titel: Musik, media och genus - en studie av förekomsten av könsbrytande eller könsbevarandemönster i intervjuer med musikartister.Författare: Fredrika Frimanson och Elin FriskKurs: Examensarbete i Media- och kommunikationsvetenskap vid institutionen för journalistik,medier och kommunikation, Göteborgs Universitet.Termin: Vårterminen 2013Handledare: Gabriella SandstigSidantal: 49 sidor (exklusive bilagor)Syfte: Att undersöka på vilka sätt intervjuaren bryter emot eller bevarar normer kring manligt ochkvinnligt i intervjuer med soloartister av båda könen i radio.Metod: Kvalitativ innehållsanalysMaterial: Sex radiointervjuer med musikartister tagna från inslaget Kronologen i Musikguiden iP3, år 2012.Huvudresultat: Efter att ha undersökt intervjuer med musikartister av båda kön har vi inte funnitnågot tydligt tecken på att intervjuaren medvetet behandlar män och kvinnor olika på grund avderas kön. Det finns däremot vissa fall i intervjuerna där genusdimensionen påverkar inriktningenpå frågorna. Inte bara intervjuaren är aningen genusbevarande utan det är även de personer som blirintervjuade. I högsta fall är det kvinnorna som blir tillskrivna flest könsbevarande könsstereotypermedan det är en bredare variation bland männen. Reaktionerna från intervjupersonerna visar på attbåde kvinnor och män aldrig motsäger sig en könsbrytande stereotyp medan de å andra sidanflerfallet gånger motsäger sig könsbevarande stereotyper.

Syftet med rapporten a?r att beskriva hur fastighetsbolaget, Varbergs Fastighets AB och energibolaget, Halmstad Energi och Miljo? hanterar de risk-, och osa?kerhetsfaktorer som fo?rekommer vid solcellsinvesteringar.Fo?r att energisamha?llet skall na? en ha?llbar framtid kra?vs att elproduktionen kommer ifra?n fo?rnybara energika?llor. Sedan a?r 2008 har installationstakten fo?r solceller i Sverige o?kat. A?r 2012 installerades 8,3 MW solceller och a?r 2013 mer a?n fo?rdubblades den installerade effekten till 19 MW (Lindahl, 2014).

Bakgrunden till examensarbetet är att vägverket region Skåne har planer på att utöka antalet detektorer på E6 i Skåne. Denna sträcka har en förhållandevis hög olycksfrekvens. Med anledning av detta finns ett intresse hos Vägverket att få reda på vilken nytta som trafikdetektorer längs E6 medför. Rapportens syfte är att, med hjälp av en metod som utvecklats av WSP Samhällsbyggnad i Göteborg, beräkna nyttan av trafikdetektorer och VMS för realtidsinformation på en utvald vägsträcka. Metoden utgår från de informationssystem, Internet, radio och VMS, som är viktigast vid trafikdetektering.

Near Field Communication (NFC) är ett relativt nytt begrepp som har blivit mycket aktuellt under de senaste åren. NFC bygger på en redan befintlig teknik, som kallas Radio Frequency Identification (RFID), som är en teknik som har till uppgift att läsa information på avstånd med hjälp av radiovågor. NFC används redan flitigt i Japan, men har ännu inte riktigt slagit igenom i västvärlden. Det finns dock en del företag som anammat tekniken, då de använder den som exempelvis passerkort. Exempel på företag som använder sig av NFC i Sverige idag är ?ICA to go? och ?SAS?.

Inledning: Som svar p? den l?nga traditionen av mejerikonsumtion producerar varum?rket Oatly alternativa produkter framst?llda p? havre (Oatly, u.?). I ett samh?lle som k?nnetecknas med h?rd konkurrens mellan f?retag och ett marknadsf?ringsklimat med medvetna och kr?vande konsumenter ?r det sv?rt att sticka ut och positionera sig (Hamzah et al, 2014). Oatly anser sig vara en drivande akt?r (Oatly, u.?) i debatten kring mejeriprodukters klimatp?verkan och har en m?ls?ttning att f?r?ndra beteenden i syfte att minska konsumtion av dessa produkter.

Bakgrund: I en konkurrenskraftig miljo? med fo?ra?nderliga villkor kra?vs en tilla?mpning av sofistikerade styrverktyg inom ett fo?retags ekonomistyrsystem. Verksamheten PostNord AB har i och med en bolagisering och avreglering genomga?tt en strukturomvandling men har fortfarande ett statligt uppdrag samtidigt som de konkurrerar med helt kommersiella fo?retag.Problemdiskussion: PostNord AB fa?r i dagsla?get inte o?nskad effekt pa? styrning i verksamheten da? det brister i fo?rha?llning till budgeten. Detta har utmynnat i en diskussion kring relationen mellan budget och prestationsma?tning och dess styreffekter i organisationen.Syfte: Studiens syfte a?r att kartla?gga PostNord ABs ekonomistyrsystem med sa?rskilt fokus pa? budget och prestationsma?tningar och dess styreffekter i organisationen.

Kandidatuppsats i fo?retagsekonomi inom ramen fo?r Ekonomprogrammet med redovisningsin- riktning vid Ho?gskolan i Sko?vde.Fo?rfattare: Emelie Henstro?m och Jessica LindbergTitel: En studie om vilken legitimitet konsumenterna finner i och med konfektionsindustrins arbete och hantering av ma?nskliga ra?ttigheter.Syfte: Syftet med underso?kningen a?r att o?ka fo?rsta?elsen fo?r vilken legitimitet konsumenter finner i konfektionsindustrins ha?llbarhetsredovisningar inom den sociala dimensionen, ma?nskliga ra?ttigheter. Det granskas eftersom att fo?rfattarna vill beskriva fo?r la?saren vad en konsument, som inte a?r insatt i a?rs- och ha?llbarhetsredovisningar, har fo?r fo?rfo?rsta?else innan och efter en granskning av ha?llbarhetsredovisningarna och vad konsumenterna da?rmed anser skapar legitimitet.Metod: Denna studie grundade sig i ett kvalitativt metodval med en induktiv ansats. Datain- samlingen har genomfo?rts genom intervjuer konstruerade i tre fokusgrupper, varav en be- na?mns kontrollgrupp.

De kommunikationsfo?ra?ndringar som kommit med den tekniska utvecklingen har fo?r organisationer inneburit en o?kad komplexitet och decentralisering som sta?ller ho?gre krav pa? den enskilde medarbetaren. Det har a?ven fo?ra?ndrat hur medarbetarna tar till sig, fo?rmedlar och bearbetar den information som ges. Fo?rutom att inneha?llet i det som kommuniceras bo?r fo?rega?s av relevans sta?ller det ocksa? krav pa? fo?retagsledningar och enskilda avdelningsansvarigas kommunikationsinsatser.

Medie- och informationskunskap samt medieutbildning har blivit ett omtalat fenomen, inte bara i skolan utan likaså allmänt som en förutsättning för demokrati. Kontakten med media sker förutom via de klassiska medierna så som radio, TV och tidningar, idag även via internet genom datorer, smarta telefoner och surfplattor. Skolan har inte längre monopol på lärandet utan mycket sker utanför skolan, på fritiden, och just genom medier av olika slag. Därför kan skolan behöva använda sig av elevernas verklighet i undervisningen, utan att för den skull ge sig hän åt underhållning. Kunnighet om media på olika plan blir allt viktigare och ger eleverna möjlighet att se bortom budskapen som vill påverka dem i en viss riktning.

Denna studie handlar om kommuners anva?ndning av sociala medier i allma?nhet och Facebook i synnerhet. Fenomenet sociala medier har vuxit sig allt starkare under de senaste a?ren och nu fo?r tiden anva?nds de inte bara av privatpersoner, utan ocksa? av fo?retag, organisationer och nu a?ven myndigheter, som bo?rjat se nyttan med dem. Arbetet bygger vidare pa? en studie som har genomfo?rts av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), som har tagit fram riktlinjer fo?r hur kommuner skall fo?rha?lla sig till medborgare na?r det ga?ller anva?ndning av sociala medier.