I Sverige har invandrade akademiker svÄrare att fÄ ett arbete som motsvarar deras utbildningsnivÄ och kompetens Àn vad infödda svenskar har. Det har identifierats flera anledningar till detta, allt ifrÄn diskriminering till sprÄkkrav och svÄrigheter att tolka den invandrade akademikerna utlÀndska examen.Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka arbetsgivares erfarenheter av att ta emot invandrade akademiker pÄ sin arbetsplats. Undersökningen har avgrÀnsats till att undersöka arbetsgivare inom arbetsmarknadsprojektet ?Korta vÀgen? i Stockholm genom vilket invandrade akademiker fÄr praktikplatser pÄ svenska arbetsplatser. Vi har genomfört djupintervjuer med sex olika arbetsgivare inom olika branscher i Stockholmsregionen.VÄra resultat visar att arbetsgivarna i vÄr undersökning har övervÀgande positiva erfarenheter av att ta emot invandrade akademiker frÄn Korta vÀgen och att de gÀrna skulle anstÀlla dessa, vilket nÄgra av dem ocksÄ gjort.

Kvalificerad yrkesutbildning Àr en eftergymnasial utbildning som skall vara flexibel, trÀffsÀker och utvecklingsbar. Enligt de senaste undersökningarna frÄn SCB (2007) fÄr nio av tio studenter arbete eller startar företag efter avslutad KY-examen. Detta examensarbete har genomförts pÄ KY-studenter som har studerat i Nyköping. Det övergripande syftet med examensarbetet har varit att undersöka vad studenterna gör efter avslutad utbildning och pÄ vilka sÀtt KY som utbildningsform möjliggjort etablering pÄ arbetsmarknaden. Dessutom ingick ocksÄ i syftet att undersöka vad studenterna tyckte om sin utbildning.

Den rÄdande finanskrisen har gjort att arbetslösheten i Sverige spÄs stiga under de kommande Ären. DÄ en stor del av Sveriges befolkning arbetar inom den svenska industrin anses det orovÀckande att det just Àr denna sektor som nu drabbats hÄrdast av finanskrisen. DÀrför har bÄde företag och arbetstagare börjat söka efter alternativa lösningar till uppsÀgningar för att undvika massarbetslöshet. En lönesÀnkning, i form utav en arbetstidsförkortning, Àr det alternativ som varit mest omdiskuterat. Syftet med denna uppsats Àr dÀrmed att undersöka huruvida lönesÀnkningar kan vara ett bra alternativ till uppsÀgningar.

Problem:PÄ grund av den konkurrens som idag rÄder pÄ arbetsmarknaden om kvalificerad arbetskraft ser företaget Manpower ett behov av att kommunicera med individer mitt i karriÀren. DÀrför har en Internetbaserad karriÀrguide nyligen implementerats, men idag finns endast enklare funktioner att tillgÄ. För att kunna attrahera kvalificerad arbetskraft behövs djupare förstÄelse erhÄllas för hur de tÀnker kring Àmnet karriÀr, karriÀrvÀgledning och karriÀrvÀgledning pÄ Internet.Syfte:Uppsatsen syfte Àr att ge riktlinjer för Manpowers Internetbaserade karriÀrguide. Ett strategiskt tÀnkande för karriÀrguiden presenteras samt riktlinjer för funktioner och utformning.Metod:UtifrÄn insamlad sekundÀrdata om Career Management och Internetmarknadsföring utformades en intervjuguide som lÄg till grund för genomförandet av undersökningen. 15 kvalitativa intervjuer med individer mitt i karriÀren utfördes.

Samhall ska genom meningsfulla arbeten utveckla funktionshindrade personer med nedsatt arbetsförmÄga. MÄlet Àr alltid övergÄng till anstÀllningar pÄ den reguljÀra arbetsmarknaden. Samhall i GÀllivare upplever svÄrigheter att förmÄ medarbetarna att ta de steg som Samhallprocessen krÀver trots att de har kapacitet och trots att det skulle betyda förbÀttringar för deras hÀlsa och livskvalitet. Genom studiebesök och halvstrukturerade intervjuer med personalansvariga och med funktionshindrade medarbetare och mot bakgrund av olika motivationsteorier har Samhallprocessen studerats och analyserats för att skapa underlag för en teoretisk arbetsmodell för Samhalls personalutvecklingsarbete. Resultaten visade att Samhallprocessen teoretiskt sett har alla förutsÀttningar att vara framgÄngsrik, att Samhall Àr en utmÀrkt arbetsgivare och att medarbetarna Àr lojala.

Samhall ska genom meningsfulla arbeten utveckla funktionshindrade personer med nedsatt arbetsförmÄga. MÄlet Àr alltid övergÄng till anstÀllningar pÄ den reguljÀra arbetsmarknaden. Samhall i GÀllivare upplever svÄrigheter att förmÄ medarbetarna att ta de steg som Samhallprocessen krÀver trots att de har kapacitet och trots att det skulle betyda förbÀttringar för deras hÀlsa och livskvalitet. Genom studiebesök och halvstrukturerade intervjuer med personalansvariga och med funktionshindrade medarbetare och mot bakgrund av olika motivationsteorier har Samhallprocessen studerats och analyserats för att skapa underlag för en teoretisk arbetsmodell för Samhalls personalutvecklingsarbete. Resultaten visade att Samhallprocessen teoretiskt sett har alla förutsÀttningar att vara framgÄngsrik, att Samhall Àr en utmÀrkt arbetsgivare och att medarbetarna Àr lojala.

Bakgrund: Den svenska arbetsmarknaden undergick mellan Ären 1990-2000 en betydande förÀndring gÀllande anstÀllningsstrukturen. Utvecklingen har gÄtt frÄn tillsvidareanstÀllningar pÄ heltid, till nÄgon form av atypiskt arbete. Eftersom de anstÀllda Àr den resurs, som utgör bemanningsföretagens kÀrnkompetens, Àr styrningen av denna en kritisk faktor för att nÄ framgÄng. Problemdiskussion: En anstÀllning hos ett bemanningsföretag innebÀr en triangulÀr relation mellan bemanningsföretaget, kundföretaget och konsulten. Med utgÄngspunkt i den speciella tjÀnst bemanningsföretag erbjuder samt de arbetsförhÄllanden deras konsulter stÀlls inför, Àr deras motivation och prestation av yttersta vikt för företagets lönsamhet.

Sveriges medlemskap i EU har genom principen om fri rörlighet inneburit öppnare grÀnser för medborgare inom EU och ocksÄ ett flertal Àndringar i den svenska regleringen. Den hÀr uppsatsen handlar om den fria rörligheten för tjÀnster inom EU, med fokus pÄ EG-rÀtten, svenska regleringar och hur den svenska arbetsrÀtten pÄverkas av den fria rörligheten för tjÀnster. I uppsatsen utreder jag gÀllande reglering i Romkonventionens fyra friheter, utstationeringsdirektivet, utstationeringslagen, lex Britannia och jag har ocksÄ koncentrerat mig pÄ förslaget till tjÀnstedirektiv, vilket lades fram av kommissionen den 13 januari 2004. NÀra knutet till den fria rörligheten för tjÀnster Àr begreppet social dumping, vilket jag redogör för samt kopplar till det aktuella Vaxholmsfallet. Vaxholmsfallet har vÀckt mycket uppmÀrksamhet under det senaste Äret pÄ grund av en konflikt gÀllande stridsÄtgÀrder, mellan utlÀndsk arbetsgivare med arbetstagare utstationerade i Sverige och svenska fackliga arbetstagarorganisationer, i vilket det anses att svensk lagreglering bryter mot det grundlÀggande förbudet mot diskriminering pÄ grund av nationalitet.

Denna studies syfte Àr att undersöka invandrares syn pÄ och upplevelser av praktik i samband med svenskstudier. Studien grundar sig pÄ kvalitativa intervjuer med fyra kvinnor som alla har erfarenheter av praktik i samband med sfi och studier i svenska pÄ högre nivÄer.Deras upplevelser har sammanstÀllts under fyra olika teman; sprÄkutveckling, handledarens roll, möjligheter till arbete, samt integration. Dessa olika teman jÀmförs Àven med en rad statliga utredningar och andra rapporter som tar upp praktik och kopplingen till de olika temana.Studiens teoretiska referensram visar pÄ högt stÀllda politiska intentioner nÀr det gÀller praktik som ÄtgÀrd för en etablering i samhÀllet. Praktiken ska bl.a. gynna intrÀdet pÄ arbetsmarknaden och vara sprÄkutvecklande.

Syftet med denna uppsats Ă€r att ge en ökad förstĂ„else för hur dagens unga medarbetare skall ledas i det dagliga arbetet och vad som motiverar dem att arbeta. I uppsatsen kommer Ă€mnet Generation Y diskuteras och huruvida det gĂ„r att tala om den gruppen mĂ€nniskor som en kategori eller inte. Generation Y Ă€r en populĂ€r benĂ€mning pĂ„ de unga vuxna som Ă€r födda mellan Ă„ren 1984-1994.Under avsnittet tidigare forskning och teoretiska perspektiv kommer Generation Y presenteras nĂ€rmare med de egenskaper som anses vara typiska för de som tillhör den. Tre ledarskapsteorier presenteras för att ge en ökad förstĂ„else för de begrepp som anvĂ€nds i studien. Även en kortare beskrivning av den svenska arbetsmarknaden kommer att presenteras.Uppsatsen Ă€r en explorativ studie med en kvalitativ metod.

Andelen kvinnor som vÀljer och fullföljer bygg- och anlÀggningsprogrammet Àr lÄgt i förhÄllande till övriga gymnasieprogram. Det Àr ett problem att sÄ fÄ kvinnor slutför sin utbildning pÄ programmet med tanke pÄ den investering som individen gör i form av insatser i studier och tid som lÀggs pÄ utbildningen i onödan. Vidare bidrar detta till att arbetsmarknaden fortsÀtter vara könssegregerad. I den hÀr studien undersöker vi vad som trots allt fÄr kvinnliga elever att stanna kvar pÄ programmet och ta sin yrkesexamen. Syftet Àr att beskriva och förstÄ kvinnliga elevers upplevelse av sin utbildning pÄ bygg- och anlÀggningsprogrammet, samt hur de uppfattar sin karriÀr och sig sjÀlva.

Att inte veta om att man har en psykisk funktionsnedsÀttning kan pÄverka individens sjÀlvbild, vilket Àven kan resultera i utanförskap i samhÀllet. Detta kan ha lett till att man aldrig fÄtt kontakt med arbetsmarknaden eller brytt sig om att ta kontakt med Arbetsförmedlingen. Syftet med denna uppsats var att utforska om det fanns en gemensam nÀmnare till att personer med psykisk funktionsnedsÀttning som deltog i projektet Unga till Arbete i GÀvle fick ett arbete, samt att öka förstÄelsen för hur de upplevde mötet med myndigheter generellt och med Arbetsförmedlingen i synnerhet.  Fyra intervjuer med personer som hade diagnosen psykisk funktionsnedsÀttning, varav tvÄ av dem kvinnor och tvÄ mÀn genomfördes och bearbetades med induktiv tematisk analys. Ur analys av intervjumaterialet genererades följande övergripande teman: bristande uppmÀrksamhet, oförstÄelse samt undermÄlig samverkan mellan myndigheter och professionella, vilka gÀllde och följt deltagarna frÄn tidig skolgÄng fram till vuxen Älder. Resultatet visade att projektet Unga till Arbete i GÀvle hjÀlpt respondenterna att fÄ stöd och dÀrmed ett arbete.

Betydelsen av att ha ett arbete Ă€r nĂ„got som ofta betonas i samhĂ€llet men Ă€ndĂ„ finns det mĂ„nga som stĂ„r utanför arbetsmarknaden, bland annat funktionshindrade. Forskning visar att av alla funktionshindrade Ă€r de med psykiskt funktionshinder de som har lĂ€gst sysselsĂ€ttningsgrad. Psykiskt funktionshindrades förutsĂ€ttningar till arbete/sysselsĂ€ttning blir dĂ€rför en central utgĂ„ngspunkt i denna studie. Denna C-uppsats Ă€r en kvalitativ deskriptiv studie som syftar till att beskriva och analysera hur verksamheter pĂ„ lokal nivĂ„ utformat stöd- och hjĂ€lpinsatser för att stödja och hjĂ€lpa mĂ€nniskor med psykiskt funktionshinder till att fĂ„ delaktighet i arbetslivet. För att kunna besvara syftet med studien har studien avgrĂ€nsats till att undersöka hur det ser ut i Örnsköldsvik.

With the ambitions to rehabilitate individuals with different kinds of work disabilities through work, the government owned Samhall AB has a long history as labour market measure in Sweden.To show Samhall AB its importance, the company has requirements to fulfill the goal that around 5 percent of their employees, at Samhall AB, every year shall be transferred to an employment outside the company, which is called transition. Unfortunately since this goal was introduced it also created several dilemmas. One dilemma is the long lasting female under representation in transitions from Samhall AB to the regular labour market.The essays main task is to investigate the factors behind the female under presentation in transition from Samhall AB through a genus perspective and by using quantitative and qualitative method.The main conclusions are that female under representation in transitions from Samhall AB are basically caused by structural factors. Samhall AB?s strong industrial tradition and particularly the strong segregation between female and males on the regular Swedish labour market may inhibit females in their transitions.

Internationell och svensk forskning om betalt hushÄllsarbete visar att yrket Àr kvinnodominerat och utgörs av en ökad andel migranter. FrÀmst internationella studier har uppmÀrksammat hushÄllsarbetares och migranters problematiska arbetssituation och arbetsvillkor samt avsaknad av rÀttigheter. DÄ den svenska forskningen kring detta Àr begrÀnsad vill vi med denna studie höja nÄgra migrerade hushÄllsarbetares röster i stÀdbranschen i Stockholm. Syftet Àr att undersöka hur deras yrkesidentitet skapas, hur de upplever sin arbetssituation, kundrelationer samt relation till lagstiftning. Detta problematiseras med hjÀlp av ett intersektionellt perspektiv som möjliggör en flerdimensionell maktanalys dÀr genus, etnicitet och klass kan studeras som sammanlÀnkande maktstrukturer.