Finns det ett samband mellan sannolikheten för att ha ett arbete och hur ditt nÀtverk ser ut? I sÄ fall pÄ vilket sÀtt? Denna studie undersöker om antalet nÀra vÀnner har betydelse för om du har arbete eller inte. Studien syftar Àven till att ta reda pÄ vilka egenskaper hos nÀra vÀnner som kan gynna eller missgynna individen i arbetssökandet. NÀra vÀnner med eller utan arbete, födda i Sverige eller utlandet; vilka Àr till gagn pÄ arbetsmarknaden och vilka har mindre att tillföra? Denna kvantitativa studie Àr grundad i ett nationellt representativt datamaterial och undersöker sambanden mellan att vara anstÀlld eller arbetslös och innehÄllet i ens personliga nÀtverk ? dem man kallar sina nÀra vÀnner.Studiens hypoteser bygger pÄ nÀtverksteori och teori om socialt kapital, samt forskning som tidigare gjorts pÄ omrÄdet.

Problemformulering: Bakgrunden till vÄr uppsats startade nÀr vi sjÀlva började söka extrajobb vid sidan av studierna och upptÀckte ganska snart att de flesta jobb av intresse som var vakanta pÄ arbetsmarknaden gick att söka via bemanningsföretag. DÀrför blev vi intresserade av att fÄ veta varför företag vÀljer att gÄ via bemanningsföretag istÀllet för att anstÀlla sjÀlva. Syfte: Syftet med denna studie Àr att fÄ reda pÄ hur företag ser pÄ de kostnader som uppstÄr vid inhyrning av personal. Metod: I det hÀr avsnittet kommer vi att presentera vÄrt val av metod. Vi kommer att berÀtta utförligt hur vi ska gÄ tillvÀga för att genomföra vÄr undersökning.

Falkenbergs kommun har en lÄg utbildningsnivÄ bland invÄnarna vilket har lett till att kommunpolitikerna beslutat för att ta hjÀlp av Högskolan i Halmstad för att hitta strategier i syfte att höja utbildningsnivÄn bland invÄnarna. UtbildningsnivÄn bland invÄnarna i Falkenberg Àr tio procentenheter lÀgre Àn i riket i övrigt och nÀr samhÀllet möts av lÄgkonjunktur kan detta leda till att kommunens attraktionskraft och utvecklingspotential minskar. Studiens syfte Àr att ta del av vad sex unga vuxna som förvÀrvsarbetar har för tankar om högre utbildning och arbete samt hur de bedömer vÀrdet av eftergymnasiala utbildningar. Vilka faktorer pÄverkar de unga vuxnas val av att vidareutbilda sig eller stanna kvar i arbete? Studien bygger pÄ kvalitativa intervjuer och resultatet har analyserats ur Phil Hodkinson och Andrew C.

UtgÄngspunkten i denna studie har tagits ur ledares syn pÄ validering. Det har skapats en förstÄelse kring hur validering anvÀnds och vilka erfarenheter det finns kring begreppet. Med hjÀlp av semi-strukturerade intervjuer utfrÄgades sju personer i ledande befattning, vilket gav empirisk grund till arbetet. Det hermeneutiska perspektivet var utgÄngspunkt för arbetet. Vid tolkning av empirin anvÀndes den tematiska analysen som hjÀlpte till att strukturera den fakta som inhÀmtats genom att empirin kunde delas upp i tre grupper.Konstaterandet har gjorts att validering och informellt lÀrande hör ihop.

 Åldersdiskriminering Ă€r en relativ nykomling inom fĂ€ltet av likabehandling. Vid Ă„rsskiftet infördes ett förbud mot Ă„ldersdiskriminering dĂ€r Ă„lder inte ensamt fĂ„r utgöra en sĂ€rbehandling av en arbetstagares rĂ€ttigheter. Trots förbudet finns avsevĂ€rt mĂ„nga undantag. Detta innebĂ€r att ett missgynnande i vissa sammanhang inte utgör en förbjuden diskriminering, utan inom olika ramar kan rĂ€ttfĂ€rdigas. Vissa av de svenska bestĂ€mmelserna, i bĂ„de lag och kollektivavtal, har inte reviderats efter inrĂ€ttandet av den nya lagstiftningen vilket torde innebĂ€ra att de regler som Ă€r Ă„ldersrelaterade faller in under de godtagbara undantagen.

Att hantera kunskapen inom organisationer blir allt viktigare för att kunna förbÀttra den organisatoriska konkurrenskraften. Detta kan bland annat uppnÄs genom ett ökat utnyttjande av kunskapskapitalet. Kunskapskapitalet brukar vanligtvis handla om att utforska tacit kunskap, det vill sÀga den kunskapen som finns i de anstÀlldas sinnen.FrÄn Är 2010 och fyra Är framÄt förvÀntas en stor utmarsch av 40-talister frÄn den svenska arbetsmarknaden. Detta kommer att fÄ konsekvenser pÄ arbetsplatserna. Konsekvenserna kommer bland annat att bli i form av underskott i kunskapskapitalet.Syftet med uppsatsen Àr ta fram en modell som illustrerar hur kunskap kan identifieras och överföras.

MÀnniskor har i alla tider försöka skydda sig mot risker i olika former. Detta Àr nÄgot som Àven gÀller för personer som arbetar. Om en individ blir sjuk, skadad, arbetslös eller liknande vill denne om möjligt uppbÀra nÄgon form av ekonomisk ersÀttning för att klara en period utan den ordinarie lönen. ArbetslöshetsförsÀkringen Àr ett sÄdant ekonomiskt skydd som utnyttjas vid arbetslöshet.Till arbetsmarknadspolitik (AMP) rÀknas vanligen de ekonomisk-politiska insatser som riktas direkt till arbetslösa med syfte att hjÀlpa dessa att erhÄlla arbete, en utbildningsplats eller ekonomisk ersÀttning under tiden som arbetslös. PopulÀrt brukar ÄtgÀrder som syftar till att hjÀlpa mÀnniskor ur arbetslöshet till ett arbete eller en utbildning klassificeras som aktiv AMP, medan ekonomisk ersÀttning till de arbetslösa brukar kallas för passiv AMP.

Arbetslösheten bland akademiker har ökat ganska rejÀlt de senaste Ären och i takt med detta ökar Àven arbetsmarknadsutbildningar för högutbildade. Vi ville ta reda pÄ hur deltagare i sÄdana ÄtgÀrder upplever den kontext de befinner sig i. Dels ville vi se vad som motiverade dem att deltaga i utbildningen, dels hur de upplevde det att vara i den situation som utbildningen innebar och slutligen hur de upplevde att det de lÀrt sig skulle kunna bidra till att lÀttare ta sig in pÄ arbetsmarknaden men Àven vilken nytta de trodde den nya kunskapen skulle kunna ge i framtida arbete. Vi har genomfört en empirisk studie av en specifik utbildningsinsats pÄ Pedagogiska institutionen i Lund under vÄren 2006 genom kvalitativa intervjuer med sex stycken av deltagarna. NÀr vi genomförde vÄra intervjuer befann sig deltagarna ungefÀr halvvÀgs genom utbildningen som totalt omfattade 24 veckor.

Ett av gymnasiesÀrskolans uppdrag Àr att förbereda eleverna inför ett meningsfullt vuxenliv med boende, fritid och arbete. I denna studie undersöks gymnasiesÀrskolans förberedelsearbete inför yrkesliv med förhoppningen att inspirera skolor till att utveckla sitt arbete. Metoden som anvÀnts Àr en kvalitativ metod med djupintervjuer, gruppintervjuer och telefonintervjuer, dÀr rektorer, arbetslagsledare, lÀrare och före detta elever frÄn tre gymnasiesÀrskolor i tre olika kommuner intervjuats. Studien visar pÄ att samtliga skolor ser den arbetsplatsförlagda utbildningen som den viktigaste delen i gymnasiesÀrskolans förberedelsearbete, nÄgot som stÀrks av Lpf 94. PÄ skolorna finns ett nÀra samarbete mellan elev, mentor och studie- och yrkesvÀgledare samt i tvÄ av fallen Àven ett samarbete med kommunen och arbetsförmedlingen.

I vÄr undersökning studerar vi sambandet mellan de sociala nÀtverken och invandrares situation pÄ arbetsmarknaden. Vi undersöker vilken effekt de sociala nÀtverken har för en matchning mellan utbildnings- och yrkesnivÄ för svenska invandrare. VÄr uppfattning Àr att det inte bara Àr viktigt att individerna Àr i arbetskraften utan att det Àven Àr av stor vikt att de har yrken efter deras kompetens. Av denna anledning bygger vi vÄr studie pÄ en modell som har matchningen mellan utbildningsnivÄ och yrkesnivÄ som beroende variabel. Denna direkta koppling mellan utbildning och yrke har inte tidigare varit i fokus nÀr det kommer till studier kring integration och betydelsen av sociala nÀtverk.

Den vanligaste rekryteringsvÀgen Àr genom informella kontakter och spontanbesök Àr den nÀst vanligaste vÀgen. Arbetsförmedlingen (AF) som rekryteringsvÀg minskar stÀndigt och sociala medier anvÀnds allt mer som rekryteringsverktyg. MÄnga företag har svÄrt att rekrytera personal med rÀtt kompetens. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur och vilka sociala medier som anvÀnds i rekryteringssammanhang. Forskningsstrategin Àr en fallstudie av LÀnsförsÀkringar Bergslagens rekryteringsprocess.

Uppsatsen Àmnar diskutera om idrottare socialiserats in i en specifik kultur som de sedan kan ta med sig Àven efter idrottskarriÀren. Vad kan alla de timmar de lagt ner I trÀningshallar, pÄ fotbollsplaner och I gym ge dem för fördelar Àven efter karriÀren? Genom att intervjua tre tidigare idrottare har jag försökt fÄ en bild av vad de utvecklat och förbÀttrat under sina idrottsÄr samt hur de kan dra nytta av dessa erfarenheter i det övriga arbetslivet. Flera egenskaper som utvecklats inom idrottsvÀrlden Äterkommer i diskussionen med de olika idrottarna och kan dÀrför beskrivas som resultatet av min uppsats. Jag har beskrivit dessa egenskaper, hur de nyttjas I bÄde idrotts- och arbetslivet och sedan vÀnt mig till teoretiker för att styrka mitt resultat.Bland de egenskaper som Äterkommer finns vinnarmentalitet, sjÀlvkÀnsla och lagsammanhÄllning men ocksÄ negativa aspekter som för tidig utslagning och mobbning.

Problem PÄ arbetsmarknaden finns kravet att den arbetssökande bör ha arbetslivserfarenhet inom ramarna för den sökta tjÀnsten. Saknas sÄdan erfarenhet finns risken att arbetsgivaren anstÀller en mer erfaren person. Syfte Syftet med föreliggande uppsats Àr att effektivisera rekryteringsprocessen för nyutexaminerade studenter för att öka deras möjligheter till integrering i arbetslivet. Antagandet Àr att en effektivisering av rekryteringsprocessen ska skapa ett större vÀrde för uppdragsgivaren till en sÄ lÄg kostnad som möjligt. Metod Undersökningen Àr av kvalitativ karaktÀr dÀr vi med hjÀlp av olika modeller analyserar resultatet frÄn intervjuerna, som vi genomförde med Proffice och sex företag i SkÄne och Blekinge som tidigare har anlitat bemanningsföretag i rekryteringssyfte. Slutsatser Vid rekrytering av en nyutexaminerad student visar det sig att en kontinuerlig kommunikation mellan uppdragsgivare och bemanningsföretag bidrar till att resultatet av tjÀnsten bÀttre uppfyller uppdragsgivarens önskemÄl.

Sammanfattning Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka ifall nyexaminerade studie- och yrkesvÀgledare har större möjlighet till anstÀllning pÄ en arbetsförmedling i jÀmförelse med skola, dÄ vi tror att pÄ en arbetsförmedling finns fler tjÀnster tillgÀngliga för dem som har en studie- och yrkesvÀgledare examen i grunden. I denna studie undersöker vi möjligheter till anstÀllning i södra Sverige för nyexaminerade studie- och yrkesvÀgledare inom skola, eller arbetsförmedling. Vi har valt att begrÀnsa oss till studie- och yrkesvÀgledare som examinerades tidigast Är 2003. För att genomföra denna studie valde vi att anvÀnda oss utav kvalitativ metod, dÄ vi ansÄg detta vara den mest lÀmpliga metoden för vÄrt arbete. Totalt har vi utfört sju intervjuer, varav med fyra studie- och yrkesvÀgledare pÄ gymnasieskolor, samt tre med anstÀllning pÄ arbetsförmedlingar.

SammanfattningArbetstagaren innehar en lojalitetsplikt gentemot arbetsgivaren. Lojalitetsplikten innehÄller bland annat förbud för arbetstagaren att starta konkurrerande verksamhet och tystnadsplikt angÄende företagskÀnslig information. Lojaliteten har sin grund i anstÀllningsavtalet men mÄste inte faststÀllas skriftligt, utan Àr till vissa delar underförstÄdd.Syftet med uppsatsen Àr att undersöka lojalitetsplikten hos arbetstagare, verksamma inom bemanningsbranschen. FrÄgestÀllningen beaktar huruvida arbetstagarens lojalitetsplikt gentemot bestÀllaren skiljer sig frÄn den arbetstagaren har gentemot arbetsgivaren. Vidare diskuteras i det avslutande kapitlet huruvida arbetstagaren kan komma i pliktkollision mellan arbetsgivare och bestÀllare.Grunden till begreppet lojalitetsplikt lÀggs utifrÄn ett allmÀnt avtalsrÀttsligt perspektiv.