Det finns en vÀlkÀnd diskrepans mellan jÀmstÀlldhet som ideal och praktik i det svenska arbetslivet. UtifrÄn en genusvetenskaplig kunskapsgrund om att kvinnors arbete vÀrderas lÀgre Àn mÀns, att kvinnor ges sÀmre karriÀrmöjligheter samt lÀgre lön för lika eller likvÀrdigt arbete, görs hÀr ett nedslag pÄ ett mindre svenskt företag. Genom en enkÀtundersökning bland de anstÀllda tjÀnstemÀnnen besvaras frÄgestÀllningar om huruvida kön tycks ha betydelse för bland annat lönesÀttning och möjligheter att avancera. Resultaten visar pÄ förekomst av horisontell och vertikal segregering mellan kvinnor och mÀn, vilket bland annat synliggörs med könsmÀrkta yrken, samt att företaget tycks luta sig mot en manlig organisationsstruktur. Men arbetsgivaren visar ocksÄ potential nÀr det gÀller jÀmstÀlldhet, till exempel verkar man för en numerÀrt jÀmn rekrytering av kvinnor och mÀn.

Arbetsmarknaden idag Àr kÀnnetecknad av förÀndringar, komplexitet samt att allt högre krav stÀlls pÄ de företag som verkar pÄ den. I och med denna utveckling som sker, pÄverkas Àven företaget.En av de faktorer som berörs, Àr företagens organisationsstrukturer. Valet av struktur eller en förvandling av strukturen, kan vara ett tillvÀgagÄngssÀtt att öka anpassningen till omgivningen och dess förÀndring.Mot denna bakgrund valde vi följande problemformulering: ? Hur pÄverkas medarbetare av olika organisationsstrukturer??Syftet med uppsatsen Àr att beskriva och förklara hur Sveriges Television AB:s (SVT) linjeorganisation respektive Hachette Filipacchi Sverige AB:s (Hachette) matrisorganisation pÄverkar medarbetarna. Vi valde att behandla detta syfte genom att se pÄ medarbetarnas motivation och trygghet och dÀrigenom se hur detta pÄverkar produktiviteten.Den teoretiska utgÄngspunkt som uppsatsen har som grund, bygger pÄteorier rörande organisationsstruktur, motivation, trygghet samt produktivitet.Uppsatsen har innefattat personliga intervjuer med tre medarbetare pÄ SVT och fyra pÄ Hachette.

Debatten om den stigande arbetslösheten och det försvÄrande intrÀdet pÄ arbetsmarknaden för utsatta grupper Àr högst aktuell. Med det som bakgrund riktade vi in oss pÄ gruppen, individer med nedsatt funktionsförmÄga och pÄ gymnasiesÀrskolan. VÄrt syfte med studien Àr att analysera hur studie- och yrkesvÀgledare pÄ gymnasiesÀrskolor arbetar med vÀgledningsprocessen. FrÄgestÀllningen lyder; Hur arbetar man som studie- och yrkesvÀgledare för att hjÀlpa elever med funktionshinder att lÀra sig hjÀlp till sjÀlvhjÀlp? AnvÀnds kreativa verktyg i vÀgledningssamtal för att underlÀtta processen och i sÄ fall, vilka? För att besvara vÄra frÄgor valde vi att göra en kvalitativ undersökning med 7 olika studie- och yrkesvÀgledare.

Studiens syfte Àr att belysa samt uppmÀrksamma de unga vuxna som ej har ett uttalat missbruk, ingen kriminell historia och ej heller har blivit diagnostiserade pÄ annat sÀtt, men som ÀndÄ inte kommer in pÄ arbetsmarknaden, alternativt lyckas inte behÄlla ett arbete eller praktik och pÄ sÄ vis hamnar i ett bestÄende försörjningsstöd.Följande frÄgestÀllningar har anvÀnts för att belysa syftet; ? Existerar gruppen? ? Vilka ingÄr i gruppen?? StÄr gruppen till arbetsmarknadens förfogande?? Finns det nÄgon utmÀrkande problematik i gruppen?? Hur försöker samhÀllet hantera gruppen? ? Förslag pÄ vad som kan göras annorlunda?Genom en kvalitativ ansats sÄ inhÀmtade vi vÄr empiri genom intervjuer med sex socialsekreterare i tvÄ olika mindre svenska kommuner. Det material som vi fick fram har vi analyserat genom att anvÀnda oss av anomiteori, reflexivitet samt coping. De resultat som vi fick fram i studien visar pÄ att denna grupp av unga vuxna har stora svÄrigheter att komma in i samhÀllet och fungera i det. Det man har kunnat se Àr Àven att trots att det inte finns nÄgon uttalad problematik av nÄgot slag, sÄ uttalade ÀndÄ vÄra respondenter misstankar om detta.

Dagens arbetsmarknad har ett behov av flexibel och mĂ„ngkunnig arbetskraft som kan tillfredstĂ€lla arbetsbelastningen i organisationer. Bemanningsföretag har blivit ett verktyg pĂ„ arbetsmarknaden, för att kunna tillgodose arbetsgivarens krav pĂ„ kompetent och flexibel personal. Ökad efterfrĂ„gan pĂ„ tidsbegrĂ€nsad arbetskraft har medfört att bemanningsbranschen har gjort en markant ökning i Sverige de senaste Ă„ren. Syftet med studien Ă€r att undersöka om de ambulerande konsulterna kĂ€nner tillhörighet till nĂ„gon organisation och i sĂ„ fall till vilken/vilka, bemanningsföretaget och/eller kundföretaget. Vi vill genom studien undersöka hur konsulternas upplevda kĂ€nsla av tillhörighet pĂ„verkas av att de ambulerar.

Sverige Àr ett av fÄ lÀnder i Europeiska unionen som fortfarande har kvar allmÀn revisionsplikt i samtliga aktiebolag. Detta innebÀr att alla aktiebolag, stora som smÄ, mÄste granskas av en kvalificerad revisor. Revisionen kan i mÄnga fall vara för omfattande och kostsam för det lilla bolaget. Den nya regeringen har dÀrför tillsatt en utredning som skall se över hur ett avskaffande av revisionsplikten i de smÄ aktiebolagen kan komma att ske. Revisorerna har idag mÄnga mindre aktiebolag som klienter.

Denna uppsats handlar om integration och de olika uppfattningarna om vad integration Àr. Syfte med studien Àr att dels ta reda pÄ hur man arbetar med integration i en glesbygdskommun. Att försöka förstÄ vad olika aktörer i integrationsprocessen har för perspektiv och syn pÄ integration. Att sedan jÀmföra dessa med varandra. Studien utfördes i Ljusdals kommun dÀr Kvalitativa intervjuer utfördes med aktörer inom integrationsarbetet. Dessa aktörer Àr Arbetsförmedlingen, VÀnskap- och integrationsföreningen samt invandrare i kommunen. Att enbart konstatera att det finns olika perspektiv pÄ integration skulle i min mening inte leda till nÄgon vidare intressant diskussion. Med hjÀlp av Graebers teori kring asymmetrisk perspektivförstÄelse kunde man finna svar till varför perspektiven pÄ integration skiljer sig och vad det har för konsekvenser pÄ integrationsarbetet. I min studie kunde man se att det inom arbetsförmedlingen fanns byrÄkratiska strukturer som begrÀnsade integrationsarbetet.

Till f?ljd av den utmaning som Sverige st?r inf?r g?llande den v?xande kriminaliteten v?cktes en nyfikenhet kring ?terintegreringsprocesser som ska f?rebygga och minska ?terfall till brott. Med ett pedagogiskt intresse syftar denna studie d?rmed till att unders?ka det enskilda Kramikontorets centrala roll i ?terintegreringen f?r klienter till arbetslivet. Krami ?r en arbetsmarknadsinsats best?ende av tre samverkande myndigheter, vilka ?r Kriminalv?rden, Arbetsf?rmedlingen samt kommunen. Studien ?mnar till att framst?lla de anst?lldas perspektiv p? Krami ?s arbete f?r att kunna synligg?ra hur v?l verksamheten upplevs bidra till ?terintegreringen till arbetslivet.

År 1906 kom Svenska arbetsgivarföreningen (SAF) och Landsorganisationen (LO) fram till en överenskommelse för att bland annat faststĂ€lla arbetsgivarens rĂ€tt att fritt anstĂ€lla. Detta genom den sĂ„ kallades Decemberkompromissen. Denna frihet har genom Ă„ren begrĂ€nsats genom lagstiftning men ses fortfarande som en allmĂ€n rĂ€ttsgrundsats. Det Ă€r arbetsgivarna som beslutar om en anstĂ€llning Ă€r aktuell likvĂ€l som de fattar beslut om en uppsĂ€gning. Inför sĂ„dana beslut mĂ„ste dock arbetsgivarna ta hĂ€nsyn till olika rĂ€ttsfrĂ„gor beroende pĂ„ om det Ă€r inom den offentliga eller den privata sektorn.I svensk lag regleras olika diskrimineringsförbud vilka blir en begrĂ€nsning för arbetsgivarens fria anstĂ€llningsrĂ€tt.

Uppsatsens syfte Àr att pÄvisa om det finns speciella egenskaper hos ungdomssegmentet, och i sÄ fall vilka, som har betydelse för ett företags kommunikation av sitt varumÀrke till ungdomar, samt att diskutera vilka eventuella konsekvenser en föryngring av varumÀrket skulle fÄ för företaget. Vi har i denna uppsats valt att anvÀnda oss av en kvalitativ metodansats. Vi anser att detta val av metod har gjort det möjligt för oss att fÄ en djupare förstÄelse för problemet och att anpassa vÄrt problem i takt med nya upptÀckter. I uppsatsen behandlas teorier om ungdomar, kommunikation och varumÀrkesorientering. Teorin tas upp utifrÄn tvÄ perspektiv, kommunikationsmottagarens och kommunikationssÀndarens.

Personer som av olika anledningar inte kan konkurrera pÄ den öppna arbetsmarknaden kan av LuleÄ kommun erbjudas en insats i form av ordnad praktik, som kan leda till offentligt skyddad anstÀllning (OSA). Syftet med praktiken Àr att de som deltar ska kunna komma ut i arbetslivet, men det Àr ocksÄ en form av rehabilitering för att stÀrka dessa mÀnniskor. Syftet med denna undersökning Àr att studera vilken betydelse insatsen har för deltagarna, samt vad de har för uppfattning om den. BÄde en kvantitativ och en kvalitativ ansats har anvÀnts. KASAM-13 (KÀnsla Av SAMmanhang) samt en enkÀt med ÄsiktsfrÄgor har delats ut till dem som hade praktik eller OSA under tiden juni 2007 ? november 2007.

Uppsatsens syfte var att beskriva hur arbetsterapeuter resonerar kliniskt vid bedömning av arbetsförmÄga hos personer med neuropsykiatriska funktionsnedsÀttningar. För denna studie anvÀndes en kvalitativ ansats. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med fem arbetsterapeuter som jobbar mot arbetsmarknaden. FrÄgeomrÄdena inspirerades av clinical reasoning ?three track mind? dÀr procedural, interactive och conditional reasoning utgör de tre olika tankemönstren.Resultatet redovisades i fyra kategorier och ett övergripande tema som beskriver arbetsterapeuternas kliniska resonemang: Att forma en frÄgestÀllning, Att vÀlja bedömningsmetod, Att utforma en slutrapport och Yrkeskompetens.

Syfte: Studiens syfte Àr att undersöka hur yrkeslÀrare och yrkesarbetare upplever att innehÄllet i kursen AnlÀggningsförare 1 motsvarar arbetsmarknadens efterfrÄgan. En jÀmförelse av yrkeslÀrares och yrkesarbetares kunskapssyn, alltsÄ vad de vÀrderar som viktig kunskap, Àr ocksÄ i fokus.Teori: För att kunna besvara studiens frÄgestÀllningar har jag undersökt vilka kunskaper som vÀrderas som viktigast av yrkeslÀrare respektive yrkesarbetare och som de dÀrmed anser att eleverna behöver i sin utbildning. Detta har jag gjort med hjÀlp av Ellströms (2009) begrepp utförandekompetens och utvecklingskompetens. Begreppen anvÀnds i studien för att teoretisera och tolka resultatet. Metod: Intervju med fyra yrkeslÀrare och med fyra yrkesarbetare samt litteraturstudier.

Syfte med uppsatsen Ă€r att belysa arbetshĂ€lsovĂ„rd och hĂ€lsobokslutsarbete i Finland, genom att undersöka hur tvĂ„ kommuner i Finland anvĂ€nder sig av företagshĂ€lsovĂ„rd samt hĂ€lsobokslut som ett verktyg och resurs att styra samt utveckla verksamheten. Jag tittar Ă€ven nĂ€rmare pĂ„ ett projekt, Druvan modellen, som har genomförts pĂ„ en av dessa kommuner. Min uppfattning Ă€r att nĂ€ringslivet och arbetslivet kommer att möta en del utmaningar i framtiden till exempel 40-talisternas pensionering och ökad antal lĂ„ngtidssjukskrivningar samt förtidspensioneringar. Ökat antal lĂ„ngtidssjukskrivningar samt förtidspensioneringar kostar stora pengar till samhĂ€llet, som gör att man borde hitta ett sĂ€tt att förebygga och minska dessa. En viktig frĂ„ga Ă€r hur man dĂ„ kan effektivisera arbetsmarknaden utan att brĂ€nna ut den arbetsföra befolkningen.

This Bachelor Thesis is entitled ?Swedish parental leave and gender equality. Effects on women?s conditions on the labour market?. Through our empirical results in conjunction with economical and sociological theories, this Bachelor Thesis attempts to answer the questions: 1) Why are the claims for Swedish parental leave unevenly distributed between men and women? 2) Does the uneven distribution result in discrimination of women on the labour market? 3) How do different designs of parental leave scheme influence women?s conditions on the labour market and which possibilities are there to change these conditions through changes in the design? We make use of case studies from Denmark, Iceland and Great Britain, which work as basis for policy implications for the Swedish parental leave scheme.