Sök:

Sökresultat:

341 Uppsatser om Rörlig betoning - Sida 13 av 23

Vuxna influeras av barn och barn influeras av vuxna : - en litteraturstudie om kommunikationsprocesser vid konflikter och konflikthantering

Syftet med den hÀr litteraturstudien Àr att skapa perspektiv kring kommunikationen vid konflikter och konflikthantering. Fokus ligger frÀmst pÄ vuxnas och barns samspel, med stark betoning pÄ lÀrare/pedagog - elev/barn relationer.De tre frÄgestÀllningarna som ligger till grund för denna studie Àr; Var, hur, nÀr och varför sker kommunikation enligt Ätta engelsksprÄkiga artiklar? Vad anser Ätta engelsksprÄkiga artiklar om hur kommunikation i form av samtal kan frÀmja konflikthantering? och Vilken betydelse fÄr relationer för konflikter och konflikthantering enligt Ätta engelsksprÄkiga artiklar? Svaren till frÄgestÀllningarna har hittats genom att belysa Ätta studier och dess resultat. Forskningsöversikten Àr tÀnkt att ge lÀsaren en tydlig bild över kommunikationens betydelse vid konflikter och konflikthantering.Resultatet av studien visar att kommunikation i form av exempelvis samtal Àr av stor vikt vid konflikter och hanteringen av dessa. Andra huvudfaktorer som Àr av vikt Àr bland annat relationers betydelse, dubbelriktad pÄverkan, samt reflektion, utvÀrdering, och kontinuitet.Det har visat sig att vuxna influerar barn och att barn pÄverkar vuxna.

Effekter av massage/beröring hos dementa respektive icke dementa Àldre personer : Systematisk litteraturstudie med empiriskt tillÀgg

Föreliggande systematiska litteraturstudie syftade till att kartlÀgga vad som fanns beskrivet i litteraturen om effekter av massage/beröring hos dementa respektive icke dementa Àldre personer. Syftet var Àven att kartlÀgga personalens instÀllning till massage/beröring och denna omvÄrdnads- ÄtgÀrds effekter empiriskt. Artiklarna har sökts i Högskolan Dalarnas fulltextdatabas ELIN för vidare granskning. Artiklarna som valdes var frÄn Ären 1999-2009. Sökorden som anvÀndes var massage, older, elder, old*, geriatric, demen*, touch, effects, tactil.

Diffusion av intellektuellt kapital i allmÀn svensk press

Det Intellektuella kapitalet (IC) Ă€r en viktig innovation som presenterats inom ekonomistyrningsomrĂ„det och bestĂ„r av ett företags human- och strukturkapital, Ă€ven kallat immateriella tillgĂ„ngar. Genombrottet kring IC kom 1995 dĂ„ Skandia och Leif Edvinsson, direktör hos Skandia av det intellektuella kapitalet, för första gĂ„ngen i vĂ€rlden redovisade IC som ett tillĂ€gg i sin Ă„rsredovisning. Diffusion av innovationer som IC nĂ„s ut till samhĂ€llet via olika kanaler. Även fast IC anses vara en potentiell stark metod kan det diskuteras att det endast handlar om ett fashion eller fad inom ekonomistyrningen, det vill sĂ€ga en relativt övergĂ„ende innovation. Syftet med denna uppsats Ă€r att beskriva och förklara diffusionen av intellektuellt kapital inom allmĂ€n svensk press.

Klassrumsmanagement Fördröjd uppmÀrksamhet med hjÀlp av trafikljusmodellen Classroom Management Delayed attention with the help of the traffic light model

Abstract Moerkerken, Anneke (2006) Klassrumsmanagement, Fördröjd uppmÀrksamhet med hjÀlp av trafikljusmodellen Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk pÄbyggnadsutbildning, LÀrarutbildningen, Malmö högskola Syftet med följande arbete Àr att bidra med en utökad insikt om begreppet klassrumsmanagement och dess begreppsstrukturer samt att undersöka anvÀndandet av trafikljusmodellen med betoning pÄ det specialpedagogiska omrÄdet. Klassrumsmanagement berör hanteringen av mÄl och innehÄll samt genomförande av lektioner i ett socialt organiserat sammanhang i klassrumsmiljöer. Man kan med hjÀlp av dess teorier arbeta med de organisatoriska, sociala, didaktiska och pedagogiska fÀrdigheter som behövs för att pÄ ett bra sÀtt kommunicera med eleverna. Detta för att skapa förutsÀttningar för ett klassrumsklimat i vilket att lÀra ut och att lÀra in sker sÄ effektivt, positivt och innehÄllsrikt som möjligt. Vid trafikljusmodellen anvÀnder man sig av olika signaler för nÀr eleverna kan rÄdfrÄga pedagogen eller sina klasskompisar medan de arbetar sjÀlvstÀndigt med sina uppgifter. En enkÀt angÄende anvÀndandet av trafikljusmodellen var överlag positiv. BÄde pedagoger och elever upplevde att fördelningen av den tid pedagogerna förlade pÄ eleverna blev mera rÀttvis och att eleverna kunde koncentrera sig bÀttre pÄ uppgifterna.

Fiskfo?rso?rjning genom odling : Dess ha?llbarhet och framtid

I dagens globaliserade va?rld, samt genom urbaniseringen, har livsmedelsproduktionen i ma?nga fall uppho?rt att ske i na?rhet till konsumenten. Detta har inneburit ba?de ett minskat beroende av egen a?rlig sko?rd, da? denna kan kompenseras av sko?rd fra?n annat ha?ll i va?rlden, men ocksa? till komplexa fra?gor ga?llande bland annat etik och produktion av livsmedel som a?r i linje med den ha?llbara utvecklingen. Na?got som a?r fo?rdelaktigt utifra?n ha?llbarhetssynpunkt a?r en sto?rre konsumtion av fisk, da? denna har en la?gre pa?verkan pa? klimatfo?ra?ndringarna a?n det ro?da ko?ttet.

?Att fÄ eleverna att inse att dom lÀr sig för deras egen skull, inte för mamma, pappa eller fröken.?: En kvalitativ studie som kartlÀgger lÀrarens arbete med bedömning för lÀrande med fokus pÄ formativ bedömning, och ger förslag pÄ utvecklingsmöjligheter.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka hur lÀrarna arbetar med bedömning för lÀrande [BFL] med betoning pÄ formativ bedömning. LÀrarna beskriver via kvalitativa intervjuer BFL och formativ bedömning, vilka verktyg de anvÀnder för att kunna arbeta med formativ bedömning och hur eleverna involveras i BFL-arbetet. Genom lÀrarnas utsagor presenteras ett resultat dÀr vi fÄr en bild av BFL-arbetet i skolan. Studien visar att eleverna involveras i bedömningsarbetet pÄ olika sÀtt, exempelvis genom att fÄ göra sjÀlv- och kamratbedömningar, delaktighet i kursplanens innehÄll och arbete med olika tekniker inom samma ÀmnesomrÄde. Vidare pÄvisar studien utvecklingsmöjligheter för lÀrarnas arbete med BFL.

Intresset för internationella fastighetsinvesteringar

Under de senaste tio Ären har ett nytt segment öppnats pÄ fastighetsmarknaden,nÀmligen marknaden för samhÀllsfastigheter. Politiska beslut frÄn tidigt 90-tal hargjort det möjligt för privata aktörer att etablera friskolor och Àldreboenden.Reformerna har möjliggjort att Àven investera i verksamheternas lokaler. Vid dessaförvÀrv brukar ett relativt lÄngt hyreskontrakt medfölja och det finns ett starktsamband mellan den förhandlade hyran och försÀljningspriset. NÀr förvÀrvet Àrgenomfört och kontraktet sedan löper ut kan det bli problematiskt att avgöra vilkennivÄ den nya hyran bör ligga pÄ.HyresgÀstens betalningsförmÄga Àr en central del i analyserna i denna uppsats.UtrÀkningen av kommunens sÄ kallade skolpeng respektive omsorgspeng kartlÀggsför att dra slutsatser om vilka marginaler respektive part har att förhÄlla sig till och hurdet pÄverkar den förvÀntade hyran.I denna uppsats diskuterar vi ocksÄ huruvida hyressÀttningen av samhÀllsfastigheterkan Äterkopplas till olika kombinationer av hyresrelationer. Incitament till att ta ut enviss hyra kan variera beroende pÄ fastighetsÀgarens syfte med innehavet.

Det vitryska sprÄket som symbol för nationell identitet : En undersökning av sprÄkanvÀndning och attityder

Det vitryska sprÄket Àr jÀmte ryskan ett av de tvÄ statssprÄken i Republiken Vitryssland. AnvÀndning av det ryska sprÄket dominerar dock i de flesta samhÀlleliga situationer och en minoritet av befolkningen anger att den dagligen talar vitryska. Antalet skolor med vitryska som undervisningssprÄk har under mÄnga Är minskat. Bokutgivning och vissa kulturevenemang pÄ vitryska sprÄket har statligt stöd och det finns Àven oberoende organisationer som arbetar för frÀmjande av sprÄket. SprÄkfrÄgan Àr dock mycket politiserad och det kan vara svÄrt att bilda sig en klar uppfattning om den.Denna uppsats syftar till att bringa klarhet kring sprÄkliga förhÄllanden i dagens Vitryssland.

Tekniskt hantverk eller personligt uttryck : MÄste man vÀlja?

Syftet med detta arbete Àr att öka insikten i hur fördelningen mellan hantverk och uttryck ser ut pÄ trumsetslektioner inom genrerna rock/pop/jazz och hur olika lÀrare arbetar kring/med begreppen personligt uttryck och hantverk. Jag har intervjuat fyra pedagoger ? tre frÄn musikskolan och en frÄn gymnasiet ? och anvÀnt mig av kvalitativ intervju som metod. Följande forskningsfrÄgor ligger som grund för arbetet: Finns det en tydlig uppdelning mellan moment som fokuserar pÄ hantverk och personligt uttryck under trumsetslektioner pÄ gymnasieskolan och kulturskolan - och i sÄ fall, hur ser fördelningen mellan dessa inslag ut? Hur hanterar trumsetslÀrare dessa tvÄ begrepp i sin undervisning? Resultatet visar att samtliga informanter inkluderar moment som kretsar kring bÄde hantverk och personligt uttryck i trumsetsundervisningen.

EndoC- Hl -celler som model l för virus- och diabetesstudier

Bakgrund: Depression ses som en del av ett bipolÀrt syndrom med depressiva och maniska eller hypomana sjukdomsepisoder eller som ett unipolÀrt syndrom endast med depressionsepisoder. Fysisk aktivitet definieras som kroppens rörelse skapad av skelettmuskulaturens sammandragning. Den leder till att kroppen gör sig av med energi och har kopplats till att minska depressionsrisken, öka vÀlbefinnandet och bryta isoleringen. Att motivera Àldre med depressionssjukdom till fysisk aktivitet Àr inte helt okomplicerat. Sjuksköterskan har en viktig roll i att integrera fysisk aktivitet i omvÄrdnaden för denna patientgrupp.

Ryska och litauiska - i den rörliga betoningens spÄr

Nybörjaren i ryska eller litauiska stöter strax pÄ en svÄrighet, som han eller hon oftast inte mött tidigare: den rörliga betoningen. Om man som jag studerat bÄda sprÄken frÄgar man sig sÄ smÄningom om överensstÀmmelserna i deras betoningsmönster ? som sÄ mÄnga andra av likheterna ? beror pÄ ett gemensamt ursprung. Kan det rent av vara möjligt att utifrÄn betoningen hos en viss ordform i det ena sprÄket förutse betoningen hos en viss ordform i det andra sprÄket?Jag har dÀrför försökt sammanstÀlla de ljudlagar som förÀndrat betoningsmönstren frÄn baltoslaviskan och fram till vÄra dagars ryska och litauiska.

Entreprenörskap - Ett smörgÄsbord till eleverna - En studie av sju rektorers tankar om entreprenörskap i grundskolan

Bakgrund: FrÄn och med hösten 2011 börjar Sveriges grundskolor att arbeta efter en ny lÀroplan,Lgr 11, och entreprenörskap nÀmns för första gÄngen i en svensk lÀroplan. Forskning visar att entreprenörskap i skolan ofta framstÀlls som ett förhÄllningssÀtt i undervisningen dÀr eleverna förvÀntas utveckla kompetenser sÄsom ansvar, kreativitet och sjÀlvförtroende. Tidigare forskning visar att Sveriges skolor alltmer fokuserar pÄ elevens sjÀlvstyrning; eleven fÄr frihet under ansvar.Syfte: Studien syftar till att undersöka sju rektorers tankar om vad Lgr 11:s ökade betoning pÄ entreprenörskap i grundskolan kommer att innebÀra för lÀrare och elever.Metod: Fallstudien bygger pÄ halvstrukturerade intervjuer med rektorer som representerar Ärskurserna 1-5 och deras tankar har tematiserats och analyserats med inspiration frÄn diskursanalys utifrÄn Foucaults teori om diskurs, makt och styrning.Resultat: Resultatet visar att rektorerna frÀmst uppfattar entreprenörskap som ett förhÄllningssÀtt i undervisningen som ger eleverna vissa kompetenser. Under intervjuerna uttrycker rektorerna attentreprenörskap innebÀr fokusering pÄ den enskilda individen och att eleverna blir medskapare av undervisningen genom att vÀlja utifrÄn inre motivation och intresse. Rektorerna menar att det Àr viktigt att eleven kÀnner lust för att lÀra och entreprenörskap i skolan ger förutsÀttning för det.

Fördomar- ett sÀtt för individen att stÀrka sin identitet

Temat för denna uppsats Àr fördomar, och hur de pÄverkar oss i vÄrt identitetsskapande. Min hypotes Àr att vi bildar vÄr identitet utifrÄn den Andre, och genom de fördomar vi har om den Andre pÄverkas vÄrt identitetsskapande i en positiv riktning. Fördomar bygger enligt mig pÄ en ojÀmn maktbalans, vilken gör att vi skapar fördomar mot mÀnniskor i vÄr utgrupp. Det Àr mot utgruppen vÄra negativa fördomar dyker upp, beroende pÄ den ojÀmna maktbalans som finns mellan in- och utgruppen, medan det Àr inom ingruppen vÄra positiva fördomar finns.Mitt syfte Àr att genom en teoretisk uppsats, utan nÄgon empirisk anknytning stÀlla jag mig frÄgan: Varför har vi fördomar? Min ambition Àr inte att komma fram till ett entydigt svar, utan snarare hÄlla en klargörande diskussion kring den valda problematiken.

VÄrdkvalité - en gemensam utmaning i vÄrdkedjan av Àldre patienter prehospitalt

Äldre patienter Ă€r en skör och utsatt grupp som ofta Ă€r beroende av bedömning och sjukvĂ„rdsinsats vid en försĂ€mring av tillstĂ„ndet. Hög Ă„lder, kognitiv nedsĂ€ttning, mĂ„nga sjukdomar samtidigt och nedsatt funktion i olika organ medför ett ökat omvĂ„rdnadsbehov och omhĂ€ndertagande. Patientens vĂ€g genom vĂ„rdkedjan innefattar kontakter med personal, dĂ€ribland sjuksköterskor, frĂ„n flera olika organisationer med olika förutsĂ€ttningar och inriktning. Dessa Ă€r skilda Ă„t och risken för att vĂ„rdkvalitĂ©n pĂ„verkas negativt Ă€r stor. En omvĂ„rdnadsmodell har utarbetats utifrĂ„n Jean Watsons omvĂ„rdnadsteori och Patricia Benners erfarenhetskunskap med betoning pĂ„ omsorg, helhetssyn, kunskap och hjĂ€lpande handlingar.

Preoperativ lÄgkaloridiet införöverviktskirurgi - en studie av effekt ochkomplikationer

Bakgrund: Depression ses som en del av ett bipolÀrt syndrom med depressiva och maniska eller hypomana sjukdomsepisoder eller som ett unipolÀrt syndrom endast med depressionsepisoder. Fysisk aktivitet definieras som kroppens rörelse skapad av skelettmuskulaturens sammandragning. Den leder till att kroppen gör sig av med energi och har kopplats till att minska depressionsrisken, öka vÀlbefinnandet och bryta isoleringen. Att motivera Àldre med depressionssjukdom till fysisk aktivitet Àr inte helt okomplicerat. Sjuksköterskan har en viktig roll i att integrera fysisk aktivitet i omvÄrdnaden för denna patientgrupp.

<- FöregÄende sida 13 NÀsta sida ->