Naturen har en inneboende dragningskraft på många av oss. Genom att bara vara tillgänglig för alla ger naturen oss minnen och lärdomar för livet. Flera av oss kan känna igen den roll som naturen spelar i barndomen. Leken med kottar där de i fantasin blev till djur, vattenpölen där jakten på pirater utspelade sig eller kojan längst in i skogen, dit ingen vuxen någonsin kom. Naturens roll i vår barndom har en nära relation till den vuxnes syn på och engagemang kring miljö och natur.

PROBLEM Området idag ses som ett problemområde eftersom stora delar av i första hand industriområdet har tillåtits att förfalla. På Ön har en förvandling till modernare stadsbebyggelse påbörjats men utvecklingen verkar ha stannat upp. Det ger intryck av det är svårt att gå vidare och knyta ihop alla de påbörjade projekten. Stora delar är helt stängda för allmänheten, vilket innebär att kustens stora grönstråk bryts här. Här är det vare sig grönt eller tillgängligt. Malmö stad har angett detta område som ett omvandlingsområde för blandad stadsbebyggelse.

Jag har i denna uppsats underso?kt hur ansta?llda inom Svenska kyrkans gudsbilder sta?r i fo?rha?llande till de gudsbilder som ga?r att utla?sa i Svenska kyrkans beka?nnelseskrifter samt i Kyrkoordningen fo?r Svenska kyrkan. Detta har jag gjort genom kvalitativa intervjuer med en intervjumetod baserad pa? och inspirerad av Jan Trost. Fo?r att studien skulle falla inom ramarna fo?r uppsatsens omfa?ng gjorde jag ett urval ur Svenska kyrkans beka?nnelseskrifter som jag baserade pa? vilken relevans skriften har fo?r ansta?llda och medlemmar inom organisationen.

Sammanfattning: Liljebaggen, Lilioceris lilii (Scopoli) är den största skadegöraren på liljor tillhörande släktena Lilium och Fritillaria, och är ett problem i Sverige liksom i övriga Europa, Nord-Amerika och Asien. Skadan orsakas främst av larverna, men även av fullvuxna baggar, som äter på plantans blad, knoppar och blommor (Ernst, 2005). De kan orsaka allvarliga skador genom att äta upp alla blad på plantan (Gold et al., 2001; LeSage and Elliott, 2003). Biologisk bekämpning i Sverige verkar möjlig sen man har upptäckt parasitsteklar som attackerar liljebaggens ägg och larver i Europa. I de centrala delarna av Europa har Haye och Kenis (2004) funnit fyra arter av parasitsteklar som parasiterar liljebaggens larver, ichnemoniderna Lemophagus pulcher, Lemophagus errabundus, Diaparsis jucunda, och eulopiden Tetrastichus setifer. En äggparasit, mymariden Anaphes har också upptäckts, liksom hyperparasiten Mesochorus lilioceriphilus, en ichneumonid, som ofta parasiterar Lemophagus arterna. För att undersöka förekomsten av dessa steklar i Sverige gjordes insamlingar av liljebaggslarver under sommaren 2006 på olika platser i tre regioner, södra (Skåne), sydöstra (Småland och Öland) och mellersta (Stockholm) Sverige.

TV- och mediabranschen drivs pa? av teknikutveckling och a?r under fo?ra?ndring da?r allt fler konsumenter va?ljer att konsumera video via internet vilket sta?ller krav pa? akto?rerna i TV-branschen. Traditionella TV-operato?rer fo?rso?ker fo?ra?ndra sina affa?rsmodeller, branschgra?nser blir mer otydliga da?r bolag som tidigare ansvarat fo?r it-infrastrukturen fo?rso?ker ta sto?rre del av va?rdekedjan, nystartade fo?retag ser sin chans att konkurrera samt globala akto?rer som Google och Apple blir allt sto?rre hot.Fo?r konsultbolag finns det i TV-branschen da?rfo?r mo?jligheter att fylla ett marknadsbehov av branschspecifik ra?dgivning och resurser fo?r att hja?lpa TV- akto?rerna med att anpassa sig till digitaliseringen. Konsultbolag som fo?rso?ker etablera sig inom TV- och mediamarknaden beho?ver ta sta?llning till fra?gesta?llningar som hur brett erbjudande de ska ha, vilka kompetenser och roller de ska erbjuda och hur de uppna?r en stark marknadsposition.

Detta arbete tar sin utgångspunkt i hur det genom den fysiska planeringen kan vara möjligt att främja fysisk aktivitet. Idag har många en passiv och stillasittande livsstil och detta har direkta negativa effekter på våra kroppar och vår hälsa. Människor är i grunden skapade för att utföra sysslor som kräver fysisk aktivitet och när vi i dagens samhälle inte kan tillgodose oss detta behov på ett naturligt sätt i vardagen börjar vi på olika sätt må dåligt, både fysiskt och psykiskt. Utformningen av miljöerna vi rör oss i dagligen är en viktig faktor gällande vilken mängd fysisk aktivitet vi uppnår. Hur det påverkar oss och vilka möjligheter och begränsningar den fysiska planeringen har gällande att främja fysisk aktivitet undersökas i detta arbete.

Upplevelseindustrin är ett av Sveriges största tillväxtområden och turismen har stor potential att bli en av landets största marknader. Flera nordiska länder satsar på anläggningar som lockar besökare norrut till snö och kyla. Utvecklingen i Sverige har dock inte följt med och det finns få turistanläggningar i landets nordliga delar. För att följa utvecklingen ska en anläggning byggas vid polcirkeln vid sjön Öst-Kieratj i Jokkmokk. Anläggningens arbetsnamn är ACA och står för Arctic Circle Arena.

Kaniner har blivit ett allt vanligare husdjur för sällskapsbruk. Dagens sällskapskanin härstammar från den europeiska vildkaninen (Oryctolagus cuniculus) och sällskapskaninens beteenden är mycket lika de beteenden som den europeiska vildkaninen har. Den europeiska vildkaninen är ett socialt djur som lever i kolonier tillsammans med andra kaniner. Som bostad använder den europeiska vildkaninen hålor under marken. Dessa hålor gräver kaninerna själva och hålorna sitter sedan ihop med varandra genom tunnelsystem.

Mitt syfte med uppsatsen var att visa hur föreställningen om ?det främmande? aktualiseras i ett satiriskt tal från 1700-talets Sverige eftersom detta var en tid då man påverkades av en intensiv kontakt med omvärlden. Det jag kom fram till var följande, i Sverige hade man under 1700-talet börjat driva en handel med utländska länder och man köpte in nya varor och dessa kom att ses som både spännande och exotiska. Det svenska samhället påverkades av denna förändring som kom att innebära nya vanor, nya tankesätt och till följd av detta uppstod en bred efterfrågan som i sin tur skapade en slags lyxkonsumtion. Den svenska staten började dock oroa sig för den inhemska handeln och man införde överflödsförordningarna som stoppade handeln av utländska varor.

SAMMANFATTNING När man i tidigare undersökningar studerat betesgång för mjölkkor har klimatet på betet inte beaktats. En höglakterande ko producerar mycket värme som hon måste avge till sin omgivning för att kunna bibehålla sin kroppstemperatur. De sätt som djuret kan avge värme på är begränsade och påverkas av flera klimatfaktorer samt djurets genetiska och biologiska förutsättningar. Antalet dagar som registreringar gjordes under denna studie blev av flera olika anledningar få, 18 dagar. Klimatet utomhus under studien registrerat som globtemperatur varierade från 22,4 till 34,7ºC. Då djurskyddslagen skall främja djurens hälsa och djurets naturliga beteende fick en grupp 126 höglakterande kor möjlighet att välja uppehållsplats under tiden 26 juli till 11 augusti. 2004. Korna fördes ut på betet vid niotiden på förmiddagen och var därefter fria att gå in och ur stallet efter egen vilja tills de togs in för kvällsmjölkning omkring klockan tre påeftermiddagen.