?Drömmen om den röda stugan? är ett examensarbete som fullföljts av Anna Karlsson och Sebastian Karlsson under vårterminen 2011. Examensarbetet innefattar 22,5 hp och är det avslutande momentet för Innovations- och designingenjörsutbildningen vid Karlstads universitet. Uppdragsgivare för projektet har varit Johan Molin på Falu Rödfärg. Lennarth Wihk, industridesigner och universitetsadjunkt, har varit handledare på Karlstads universitet och Fredrik Thuvander, universitetslektor och professor, har varit examinator. Falu Rödfärg är en slamfärg som används utomhus för att måla ohyvlade träfasader. Sedan 1764 har tillverkning av Falu Rödfärg skett på området kring Falu koppargruva, där färgen då som nu kokas med bland annat vatten och rågmjöl.

Dagens bostadsbyggande tenderar att bli alltmer likriktat och boendealternativen därför inte tillräckligt varierade. Samtidigt individualiseras samhället; tjänster och varor förväntas vara anpassade för att svara optimalt mot individens krav. Även den egna bostaden innefattas av detta. Människor vill ha ett personligt boende som de själva kan styra över vilket under lång tid gjort att det egna huset med trädgård varit populärt. Genom urbanisering har städerna blivit ytmässigt större och invånarantalet högre.

Idag finns det ett stort utbud av olika utbildningsalternativ, antalet alternativ har o?kat drama- tiskt sedan 1990-talet. Alla ho?gre utbildningar konkurrerar om att rekrytera nya studenter och att beha?lla sina nuvarande studenter (Broady, Bo?rjesson & Palme, 2002). Fo?retags intresse fo?r kundtillfredssta?llelse o?kar sta?ndigt enligt Gro?nroos (2008), da? det sa?gs att en no?jd kund a?r en lojal kund.

Att använda sig av höstkalvning innebär att man ska lämna sina slaktdjur i den period under året som det är högst betalt och störst efterfrågan. Att använda ett stall till just dikor är kanske inte det man tjänar mest pengar på. Likviditeten är inte alls bra i början, men har man bete som måste betas ner och har ett genuint intresse av djur är det ett bra alternativ. Tillvägagångssättet för att få fram information har byggt på intervjuer med lantbrukare som använder sig av höstkalvande dikor, en rapport från Swedish Meats som har räknat på åtgång av foder och kalkyler även de från Swedish Meats som jag har uppdaterat. Om man ska välja höst- eller vårkalvning beror till stor del på vad man har för stallar och hur stora betena är.

Det jag vill belysa med den här studien är vad några pedagoger har för erfarenheter av utomhuspedagogiken i förskoleverksamheten. Vad syftet är enligt pedagogerna med utomhuspedagogiken, vilka begränsningar innefattar utomhuspedagogen, vilken inställning pedagogerna har till ämnet samt hur de kopplar detta till förskolans läroplan. För att få fram detta material har kvalitativa metoder med intervjuer används. Detta för att uppsatsen bygger på pedagogernas egna uppfattningar och erfarenheter av ämnet. Intervjuerna genomfördes i tre olika förskolor, två till tre pedagoger ur varje förskola, i en mellanstor stad i Sverige.

Barn sätt att läsa av landskapet skiljer sig från vuxnas. Medan vuxna läser det som former tolkar barn det istället utifrån dess funktioner och möjligheter. Till exempel kan en stor sten fungera som ett rymdskepp och ett buskage kan betyda kojbygge. När vi planerar för barns utemiljöer tänker vi ofta på motorik och fysisk rörelse, men det är även viktigt att ta hänsyn till estetiska och sinnliga värden. Inom den nya barndomsforskningen talas det om att fånga barnens egna perspektiv. Från att de tidigare setts som objekt med särskilda behov innebär ett barnperspektiv att se dem mer subjektivt, som sociala och kulturella aktörer i ett samhälle.

När en gård drabbas av salmonella innebär detta en stor arbetsinsats. Både vad gäller saneringoch när det gäller andra åtgärder. Saneringsplanen, som är individuell på varje gård, läggerstor fokus på hygien. Detta kan innebära åtgärder som tvätt av skor samt ändrade vägar förtraktorer och annat som kan vara en risk för god hygien. Man kan kontrollera människanshygien samt rörelsemönster, men de vilda djuren såsom fåglar och gnagare kan vi varkenkontrollera eller hålla bakteriefria.

Afrikansk svinpest är en av de allvarligaste grissjukdomarna och är på frammarsch i östra Europa. Under 2000-talet har det oerhört tåliga afrikanska svinpestviruset med hög morbiditet och mortalitet spridits från Afrika till Kaukasusregionen och angränsande europeiska länder där den utgör en stor risk för den globala grisindustrin. Sjukdomen är ingen zoonos men eftersom det saknas vaccin och behandling har den en stark påverkan på människor rent socialt och ekonomiskt när deras grisar drabbas. Sjukdomsutbrott leder till minskad internationell handel, kostsamma kontrollstrategier för att stoppa utbrott och stora förluster för småskaliga bönder. Syftet med denna litteraturstudie är att utvärdera huruvida europeiska vildsvin kan bli ett hot mot grisproduktionen i Sverige.

SAMMANFATTNING Examensarbetet skildrar hur barn och ungdomar påverkas av den fysiska miljön på skolgårdar samt hur miljön påverkar pedagogik och sociala mönster. Undersökningens främsta syfte är att åskådliggöra vilka utvecklingsriktningar som är aktuella då det gäller förbättringar av skolgårdsmiljöer. Eftersom skolgårdens fysiska utformning även påverkar den sociala miljön, undersöks den fysiska miljöns sammansättning i relation till pedagogiska och sociala behov. Barn och ungdomar vistas på skolgården flera timmar varje dag i många år, därför är det väsentligt att den utemiljö de har att tillgå ger stimulans och rekreation. Dagens debatter handlar till stor del om behovet av att vistas i naturen för att få helhet i undervisningen, träna motorik och kondition, tydliggöra samband samt lära eleverna lyssna till sin intuition.

SAMMANFATTNING Examensarbetet skildrar hur barn och ungdomar påverkas av den fysiska miljön på skolgårdar samt hur miljön påverkar pedagogik och sociala mönster. Undersökningens främsta syfte är att åskådliggöra vilka utvecklingsriktningar som är aktuella då det gäller förbättringar av skolgårdsmiljöer. Eftersom skolgårdens fysiska utformning även påverkar den sociala miljön, undersöks den fysiska miljöns sammansättning i relation till pedagogiska och sociala behov. Barn och ungdomar vistas på skolgården flera timmar varje dag i många år, därför är det väsentligt att den utemiljö de har att tillgå ger stimulans och rekreation. Dagens debatter handlar till stor del om behovet av att vistas i naturen för att få helhet i undervisningen, träna motorik och kondition, tydliggöra samband samt lära eleverna lyssna till sin intuition.

Längdskidåkning är en populär träningsform, att alla 15800 platser till Vasaloppet fylldes på 8 minuter är ett tecken på detta. I en stor del av världen är det dock barmark större delen av året vilket medför att träningen ofta sker med rullskidor. Asfalt är hårt och många får skadeproblem av att monotont slå stavarna i marken. För att lösa problemet har Elpex tagit fram en prototyp på en dämpningsmekanism som ska reducera problemen. Syftet med examensarbetet var att undersöka de skadliga stavkrafterna vid rullskidåkning och hur dessa kan reduceras.

De flesta byggnadsmaterialen avger mer eller mindre emissioner. Deras koncentration minskar med tiden om materialens yta ventileras. Därför är emissioner från byggnadsmaterial sällan ett problem utomhus. Däremot händer det ibland att människor får hälsobesvär som hosta, huvudvärk och irritation i ögon och hals när de vistas inomhus och speciellt i äldre byggnader.På 60- och 70-talet användes många nya byggnadsmaterial som inte hade testats innan. Dessa obeprövade material fick omfattande användning under miljonprogrammet då fokus låg på att bygga snabbt och effektivt och inte på att använda säkra och beprövade material.

Fimpnedskräpning är ett problem ur flera aspekter. Fimparnas filter har en lång nedbrytnings­tid och innehåller tungmetallen kadmium, den lagras i allt organiskt. Med den största andelen av den totala mängden skräp har samhället varken råd att låta fimparna ligga kvar i naturen eller att plocka upp alla från densamma. Kemiskt och estetiskt såväl som ekonomiskt är fimp­ned­skräpningen ett dåtida, ett nutida och ett framtida problem. Lösningsförslag handlar ofta om restriktioner, ökade investeringar i renhållning eller tillgänglighet.

PROBLEM Området idag ses som ett problemområde eftersom stora delar av i första hand industriområdet har tillåtits att förfalla. På Ön har en förvandling till modernare stadsbebyggelse påbörjats men utvecklingen verkar ha stannat upp. Det ger intryck av det är svårt att gå vidare och knyta ihop alla de påbörjade projekten. Stora delar är helt stängda för allmänheten, vilket innebär att kustens stora grönstråk bryts här. Här är det vare sig grönt eller tillgängligt.

Många stall för hästar har bara ett fåtal djur och är ofta inte mekaniserade i samma utsträckning som stall för andra lantbruksdjur. Detta gör att det finns en efterfrågan från hästägare på ensilage eller hösilage i mindre balar, dels för att fodret ska hinna konsumeras av djuren innan det förstörs av den aeroba förskämningen, och dels för att mindre balar är lättare att hantera för hand. Pressningen av småbalar i fält är dock mer väderberoende och mer tidskrävande än att pressa storbalar, varför vissa foderproducenter istället väljer att pressa storbalar vid skörden som efter en tids lagring öppnas och pressas om till mindre balar innan försäljning. Det är dock i dagsläget oklart hur fodrets sammansättning påverkas av ompressningen. Syftet med detta examensarbete var därför att studera vilken effekt ompressning hade på kemisk och mikrobiologisk sammansättning i hösilage, samt att undersöka vilken effekt ett syrabaserat tillsatsmedel hade på konserveringsresultat och aerob lagringsstabilitet. För att undersöka dessa frågeställningar producerades totalt 13 rundbalar från samma vallskörd från en gräsvall beståndende av huvudsakligen timotej och ängsvingel.