Återigen har ett betĂ€nkande om en s.k. "civilkuragelag" gjorts i Sverige, och resulterat i samma slutsats som tidigare: En dylik lagstiftning skulle göra mycket liten skillnad i verkliga livet. Vad som sĂ€llan diskuteras frĂ„n offentligt hĂ„ll Ă€r dĂ€remot de bakomliggande faktorer som inverkar pĂ„ vĂ„rt mod att stĂ„ upp för moraliska vĂ€rden eller att sĂ€ga ifrĂ„n vid missförhĂ„llanden trots personlig risk. I detta sammanhang Ă€r begreppet socialt kapital av sĂ€rskild betydelse för att belysa pĂ„verkande faktorer. Studiens syfte var att mĂ€ta attityder kring civilkurage hos en grupp gymnasieungdomar och yrkesarbetande vuxna genom skalan personligt risktagande /mod kopplat till skalor om tillit, social Ă„ngest och samhĂ€lleligt engagemang, liksom att identifiera attityder till straffsanktionerad lagstiftning pĂ„ omrĂ„det.

Denna studie syftar till att ur en aktieÀgares perspektiv studera vilken betydelse för valet av diversifiering eller fokusering fÄr pÄ ett fastighetsbolags aktieÀgarvÀrde under tidsperioden 1998 ? 2008. Studien omfattar svenska fastighetsföretag frÄn listorna Small Cap, Mid Cap och Large Cap pÄ Stockholmsbörsen. Företagen har kategoriserats efter vilken utstrÀckning som deras fastighetsbestÄnd Àr fokuserade över olika fastighetstyper och ekonomiska regioner. Herfindahls diversifieringsindex har legat som grund för klassificeringen och har utvecklats och anpassats till fastighetsbranschen för att Äterge en verklighetstrogen bild.

FrÄn och med Ärsskiftet 2006 gÀller nya beskattningsregler för fÄmansföretagare. Reglerna började reformeras för nÄgra Är sedan och har under utredningens gÄng diskuterats hÀftigt. MÄnga företagare har tyckt att de förbisetts av lagstiftaren i de nya 3:12-reglerna dÄ mÄnga av deras förmÄner tagits bort.Syftet med vÄr undersökning var att ta reda pÄ om förÀndringen av 3:12-reglerna medfört en förbÀttring eller försÀmring för företagen. Det undersöktes med utgÄngspunkt i företagens storlek, resultat och sammansÀttning av delÀgare. För att fÄ sÄ mycket verklighetsanknytning som möjligt genomfördes berÀkningar pÄ tre verkliga företag.

SamhÀllet förÀndras. Vi ser nya branscher, nya strukturer och nya företag vÀxa fram. Det handlar till stor del om en ny logik. TillvÀxten skapas idag frÀmst av kunskapsintensiva eller tjÀnsteorienterade företag. Hur reagerar de svenska bankerna pÄ utvecklingen? Jag har gjort en fallstudie pÄ en av de svenska bankerna i syfte att undersöka en specifik del av deras arbete.

Detta examensarbete undersöker avvikelser av nedslagsposition vid fÀllning av ostyrda vapen frÄn JAS 39 Gripen. HÀr har endast de störningar frÄn yttre pÄverkan pÄ bomben dÄ den faller mot marken undersökts. Med yttre pÄverkan menas icke systemrelaterade störningar, vilket i detta arbete har innefattat variationer av vindhastighet, bombmassa, temperatur, aerodynamisk motstÄndskoefficient, gravitation, bombens fenvinkel, balklÀge och separationshastighet. De vapen som ingÄr i analysen Àr tre olika typer frÄn MK80-serien, vilka Àr fritt fallande sÄ kallade dumb bombs.Dels undersöks de enskilda primÀrfelen var för sig och dels undersöks den totala pÄverkan. Eftersom bombfÀllningar Àr ytterst resurskrÀvande finns inte tillrÀckligt mÄnga stickprov frÄn verkliga fÀllningar att tillgÄ sÄ för att kunna dra statistiskt korrekta slutsatser har Monte Carlo-simuleringar utförts för att utöka mÀngden stickprov.

Syftet med denna uppsats har varit att beskriva och analysera hur 60-talister samt 90-talister anvÀnder sig av Instagram samt hur de ser pÄ online-identitet. De frÄgestÀllningar som vi utgÄtt frÄn Àr: ?Hur liknar samt skiljer sig anvÀndandet av Instagram mellan mÀnniskor födda pÄ 1960-talet mot de födda pÄ 1990-talet??, ?Om och i sÄ fall hur skiljer anvÀndarna mellan sin online-identitet och de personer de Àr i det verkliga livet??, och ?Hur liknar samt skiljer sig skapandet av en online-identitet mellan 1960-talister respektive 1990-talister?? Vi valde att anvÀnda oss av semistrukturerade intervjuer. Till teorin valde vi att utgÄ ifrÄn ?Youth, identity, and digital media? av David Buckingham, ?Modernitet och sjÀlvidentitet? av Anthony Giddens, ?Jaget och maskerna? av Erving Goffman, ?Mediekultur, mediesamhÀlle? av Jostein Gripsrud, ?A networked self? av Zizi Papacharissi samt ?Life on the screen? av Sherry Turkle. Resultatet pekar pÄ att det inte Àr sÄ stor skillnad i identitetsskapande mellan generationerna, vi sÄg snarare fler likheter.

Problemet i den hÀr studien handlar om att kvinnor som befinner sig i vÄldsrelationer ofta Àr isolerade och dÀrför utreds internetforumet som en alternativ kommunikationsvÀg. En kvalitativ innehÄllsanalys av Tuvaforum.se och Familjeliv.se har fungerat material tillsammans med kvalitativa djupintervjuer med tvÄ kvinnliga respondenter som sjÀlva har befunnit sig i vÄldsrelationer. Eva Lundgrens (2004) teori om vÄldets internalisering kopplas till uppsatsens empiri för att kunna förklara hur isoleringen ser ut. Respondenterna förklarar hur en vÄldssituation kan se ut i verkliga livet vilket kopplas till de berÀttelser som förmedlas pÄ Tuvaforum.se och Familjeliv.se. NÀtverkandets kommunikativa aspekt utreds för att ge en bild av hur internetforumet kan fungera som arena för utbyte.

Rapporten beskriver ett examensarbete som utförts som en avslutning pÄ Civilingenjörsprogrammet inom maskinteknik med inriktningen konstruktion pÄ LuleÄ tekniska universitet, LTU. Examensarbetet utfördes i samarbete med Jama Mining Machines AB av Johan Forslund, delvis pÄ plats i Skelleftehamn och delvis pÄ LTU. MÄlet Àr att öka hÄllfastheten pÄ tvÄ av Jama Mining Machines komponenter som Äterfinns i bommen pÄ skrotaren SBU 8000 med rotator. Detta genom att Àndra de specifika komponenternas konstruktion. En grundlÀggande nulÀgesanalys av de befintliga komponenterna genomförs för att identifiera vilka förbÀttringar som Àr nödvÀndiga till den nya designen.

I den hÀr uppsatsen försöker jag undersöka huruvida Internet kan anvÀndas för att fördjupa detdemokratiska deltagandet, d.v.s. möjligheterna för en s.k. ?Internetdemokrati?. Mer direktundersöker jag Webb 2.0 utifrÄn ett demokratiskt perspektiv och kopplar det till en empiriskundersökning av de demokratiska behoven i Lunds kommun.

NÀr det handlar om ROT-projekt (renovering, om- och tillbyggnad) Àr det viktigt för entreprenören att uppnÄ lÄngsiktig lönsamhet. För att sÀkerhetsstÀlla detta Àr det av stor vikt att upprÀtta noggranna kalkyler som hÄller under hela byggprojektet. I dagslÀget finns smÄ marginaler för eventuella kostnadsökningar dÀrmed ytterst lite utrymme för misstag. Eftersom förutsÀttningarna vid ROT-projekt stÀndigt varierar beroende pÄ typ av badrum och skadeorsak Àr det dÀrför vÀldigt svÄrt att uppskatta och berÀkna kostnader utifrÄn rÄdande förutsÀttningar. UtifrÄn detta finns det ett behov hos entreprenören att förstÄ varför kalkylerna avviker och hur man kan undvika detta i framtida projekt.Examensarbetet innehÄller bÄde en analys av kalkylerade kostnader och dess verkliga utfall samt en analys av kalkylverktyget Meps.DÄ ROT-sektorn Àr stor och omfattande har vi valt att avgrÀnsa oss till badrumsrenoveringar som en följd utav vattenskador.UtifrÄn analys av kalkyler och kalkylverktyget samt intervjuer med parter bÄde frÄn entreprenör och frÄn bestÀllarsidan har vi kommit fram till en rad slutsatser om hur företaget kan ta fram noggrannare kalkyler i framtiden.Framförallt anser vi att företaget ska föra en tÀtare dialog med försÀkringsbolagen för att vara en del i utvecklingen av kalkylverktyget. Vi anser Àven att man bör avsÀtta resurser för att utveckla erfarenhetsÄterföringen inom företaget..

Att ekonomiundervisning Ă€r vanligt förekommande under kursen SamhĂ€llskunskap A Ă€r ett faktum, men hur skriver lĂ€roböckerna om ekonomi, och hur uppfattar eleverna undervisningen? Är den trĂ„kig, svĂ„r och komplicerad, eller intressant och rolig? Det Ă€r undersökningens syfte att undersöka dessa frĂ„gor. Hypotesen som presenteras Ă€r att eleverna uppfattar undervisningen som trĂ„kig och komplicerad för att denna inte kopplas till deras egen verklighet, utan bara Ă€r teoretisk.Studiens resultat bygger pĂ„ dels en analys av hur lĂ€roböcker presenterar ekonomiĂ€mnet, och vad som ses som viktigt av författarna, samt kvalitativa intervjuer med sex elever som just nu lĂ€ser eller nyligen har lĂ€st SamhĂ€llskunskap A om deras upplevelse av undervisningen.De slutsatser som kan dras av undersökningen Ă€r att lĂ€roböckerna i mĂ„ngt och mycket liknar varandra i vad de vĂ€ljer att ta upp, men att det finns viss variation, och att dessa brister i sitt ekonomiavsnitt nĂ€r det kommer till ekologisk hĂ„llbarhet och historisk bakgrund. NĂ€r det kommer till elevernas upplevelse av ekonomiĂ€mnet Ă€r de flesta positivt instĂ€llda till det, och tycker det Ă€r intressant. De intervjuade eleverna hade ocksĂ„ haft en undervisning med stor verklighetsanknytning.

Traditionell systemutveckling prÀglas ofta av lÄnga utvecklingsprocesser och en oförmÄga attmöta förÀndrade behov frÄn kunden. Problematik med buggar i mjukvaran och förskjutnadeadlines uppstÄr kontinuerligt och leder till högre kostnader för företag.För att komma till rÀtta med dessa problem behövs en systemutvecklingsprocess som belyserproblem direkt nÀr de uppstÄr och dÀrmed tvingar de inblandade till reflektion över processensom skapar problemen vilket belyser de verkliga bakomliggande orsakerna. LÄg kvalitet pÄmjukvara Àr ofta ett symptom pÄ djupare organisatoriska problemEtt synsÀtt som syftar till att möta dessa problem Àr lean software development. SynsÀttet harinspirerats av lean production som Àr en beskrivning av The Toyota Production system vilketi sin tur Àr det arbetssÀtt som har tillÀmpats av Toyota under flera decennier i den traditionellatillverkningen.Mary och Tom Poppendieck har beskrivit sju principer och 22 tankeverktyg som kananvÀndas för att skapa en metod för lean software development. Studien visar vilka styrkoroch problem som lean software development och lean production beskriver generellt samtvilka styrkor och problem som finns avseende beskrivning av Poppendieck's principer ochtankeverktyg i synnerhet.

Denna undersökning belyser materialet, dess placering och anvÀndning i förskolan. Studien Àr genomförd ur ett lÀrarperspektiv för att ge en förstÄelse hur material bör placeras för att ge barnen i förskolan tillgÄng till det material som finns dÀr. Vidare undersöker studien pedagogernas anvÀndning av materialet i arbetet med barnen i förskolan och pedagogers uppfattning om dess placering och tillgÀnglighet. Syftet har varit att undersöka hur pedagoger i arbetet med barnen anvÀnder materialet i förskolan och hur det Àr placerat. Vidare har syftet varit att undersöka om det finns idéer kring materialets placering och om dessa har diskuterats bland pedagogerna. Som metod för denna undersökning har intervjuer av ett arbetslag anvÀnts som underlag. Detta för att se om idéer kring materialets betydelse förekommer hos pedagogerna och för att undersöka hur det placeras. En slutsats av undersökningen visar att en viss diskussion kring materialet och dess placering verkar förekomma hos pedagogerna sinsemellan.

Denna essÀ undersöker hur skillnader mellan pedagogers och förÀldrars uppfattning av förskolans verksamhet kan pÄverka synen pÄ vad som Àr en intressant och meningsfull vardag för barnen, samt hur barns kompetens och deras rÀtt till medbestÀmmande tas till vara. EssÀn utgÄr frÄn tvÄ verkliga och egenupplevda berÀttelser som ligger som grund för vÄrt reflekterande och vidare lÀrprocess. Syftet med essÀn har inte varit att hitta ett rÀtt sÀtt utan snarare om att synliggöra hur vi, genom gemensam reflektion, undersökt olika perspektiv och hur dessa kan mötas och samverka. Vi reflekterar över hur de olika roller vi intar, medvetet eller omedvetet, i vÄr yrkespraktik pÄverkar vÄrt handlande i olika situationer. Vi reflekterar Àven över pÄ vilket sÀtt vi anvÀnder oss av vÄr praktiska kunskap.

Bakgrund: I och med att Basel II har instiftats i Sverige sÄ mÄste finansiella institutioner berÀkna sin marknadsrisk pÄ sina portföljer. Detta kan göras genom olika VaR metoder. Dessa ger dock olika uppskattningar pÄ marknadsrisken. De finansiella instituten fÄr anvÀnda sig av den metod som de anser reflektera marknadsrisken bÀst. Det finns dock ingen metod som utsetts till standard.Syfte: Syftet med detta arbete Àr att jÀmföra olika VaR-metoders skattning av marknadsrisken utifrÄn verkligt utfall, för att urskilja vilken metod som Àr funktionsdugligast.AvgrÀnsningar: Denna undersökning inkluderar fyra olika VaR metoder.