I den hÀr uppsatsen försöker jag undersöka huruvida Internet kan anvÀndas för att fördjupa detdemokratiska deltagandet, d.v.s. möjligheterna för en s.k. ?Internetdemokrati?. Mer direktundersöker jag Webb 2.0 utifrÄn ett demokratiskt perspektiv och kopplar det till en empiriskundersökning av de demokratiska behoven i Lunds kommun.

NÀr det handlar om ROT-projekt (renovering, om- och tillbyggnad) Àr det viktigt för entreprenören att uppnÄ lÄngsiktig lönsamhet. För att sÀkerhetsstÀlla detta Àr det av stor vikt att upprÀtta noggranna kalkyler som hÄller under hela byggprojektet. I dagslÀget finns smÄ marginaler för eventuella kostnadsökningar dÀrmed ytterst lite utrymme för misstag. Eftersom förutsÀttningarna vid ROT-projekt stÀndigt varierar beroende pÄ typ av badrum och skadeorsak Àr det dÀrför vÀldigt svÄrt att uppskatta och berÀkna kostnader utifrÄn rÄdande förutsÀttningar. UtifrÄn detta finns det ett behov hos entreprenören att förstÄ varför kalkylerna avviker och hur man kan undvika detta i framtida projekt.Examensarbetet innehÄller bÄde en analys av kalkylerade kostnader och dess verkliga utfall samt en analys av kalkylverktyget Meps.DÄ ROT-sektorn Àr stor och omfattande har vi valt att avgrÀnsa oss till badrumsrenoveringar som en följd utav vattenskador.UtifrÄn analys av kalkyler och kalkylverktyget samt intervjuer med parter bÄde frÄn entreprenör och frÄn bestÀllarsidan har vi kommit fram till en rad slutsatser om hur företaget kan ta fram noggrannare kalkyler i framtiden.Framförallt anser vi att företaget ska föra en tÀtare dialog med försÀkringsbolagen för att vara en del i utvecklingen av kalkylverktyget. Vi anser Àven att man bör avsÀtta resurser för att utveckla erfarenhetsÄterföringen inom företaget..

Att ekonomiundervisning Ă€r vanligt förekommande under kursen SamhĂ€llskunskap A Ă€r ett faktum, men hur skriver lĂ€roböckerna om ekonomi, och hur uppfattar eleverna undervisningen? Är den trĂ„kig, svĂ„r och komplicerad, eller intressant och rolig? Det Ă€r undersökningens syfte att undersöka dessa frĂ„gor. Hypotesen som presenteras Ă€r att eleverna uppfattar undervisningen som trĂ„kig och komplicerad för att denna inte kopplas till deras egen verklighet, utan bara Ă€r teoretisk.Studiens resultat bygger pĂ„ dels en analys av hur lĂ€roböcker presenterar ekonomiĂ€mnet, och vad som ses som viktigt av författarna, samt kvalitativa intervjuer med sex elever som just nu lĂ€ser eller nyligen har lĂ€st SamhĂ€llskunskap A om deras upplevelse av undervisningen.De slutsatser som kan dras av undersökningen Ă€r att lĂ€roböckerna i mĂ„ngt och mycket liknar varandra i vad de vĂ€ljer att ta upp, men att det finns viss variation, och att dessa brister i sitt ekonomiavsnitt nĂ€r det kommer till ekologisk hĂ„llbarhet och historisk bakgrund. NĂ€r det kommer till elevernas upplevelse av ekonomiĂ€mnet Ă€r de flesta positivt instĂ€llda till det, och tycker det Ă€r intressant. De intervjuade eleverna hade ocksĂ„ haft en undervisning med stor verklighetsanknytning.

Traditionell systemutveckling prÀglas ofta av lÄnga utvecklingsprocesser och en oförmÄga attmöta förÀndrade behov frÄn kunden. Problematik med buggar i mjukvaran och förskjutnadeadlines uppstÄr kontinuerligt och leder till högre kostnader för företag.För att komma till rÀtta med dessa problem behövs en systemutvecklingsprocess som belyserproblem direkt nÀr de uppstÄr och dÀrmed tvingar de inblandade till reflektion över processensom skapar problemen vilket belyser de verkliga bakomliggande orsakerna. LÄg kvalitet pÄmjukvara Àr ofta ett symptom pÄ djupare organisatoriska problemEtt synsÀtt som syftar till att möta dessa problem Àr lean software development. SynsÀttet harinspirerats av lean production som Àr en beskrivning av The Toyota Production system vilketi sin tur Àr det arbetssÀtt som har tillÀmpats av Toyota under flera decennier i den traditionellatillverkningen.Mary och Tom Poppendieck har beskrivit sju principer och 22 tankeverktyg som kananvÀndas för att skapa en metod för lean software development. Studien visar vilka styrkoroch problem som lean software development och lean production beskriver generellt samtvilka styrkor och problem som finns avseende beskrivning av Poppendieck's principer ochtankeverktyg i synnerhet.

Denna undersökning belyser materialet, dess placering och anvÀndning i förskolan. Studien Àr genomförd ur ett lÀrarperspektiv för att ge en förstÄelse hur material bör placeras för att ge barnen i förskolan tillgÄng till det material som finns dÀr. Vidare undersöker studien pedagogernas anvÀndning av materialet i arbetet med barnen i förskolan och pedagogers uppfattning om dess placering och tillgÀnglighet. Syftet har varit att undersöka hur pedagoger i arbetet med barnen anvÀnder materialet i förskolan och hur det Àr placerat. Vidare har syftet varit att undersöka om det finns idéer kring materialets placering och om dessa har diskuterats bland pedagogerna. Som metod för denna undersökning har intervjuer av ett arbetslag anvÀnts som underlag. Detta för att se om idéer kring materialets betydelse förekommer hos pedagogerna och för att undersöka hur det placeras. En slutsats av undersökningen visar att en viss diskussion kring materialet och dess placering verkar förekomma hos pedagogerna sinsemellan.

Denna essÀ undersöker hur skillnader mellan pedagogers och förÀldrars uppfattning av förskolans verksamhet kan pÄverka synen pÄ vad som Àr en intressant och meningsfull vardag för barnen, samt hur barns kompetens och deras rÀtt till medbestÀmmande tas till vara. EssÀn utgÄr frÄn tvÄ verkliga och egenupplevda berÀttelser som ligger som grund för vÄrt reflekterande och vidare lÀrprocess. Syftet med essÀn har inte varit att hitta ett rÀtt sÀtt utan snarare om att synliggöra hur vi, genom gemensam reflektion, undersökt olika perspektiv och hur dessa kan mötas och samverka. Vi reflekterar över hur de olika roller vi intar, medvetet eller omedvetet, i vÄr yrkespraktik pÄverkar vÄrt handlande i olika situationer. Vi reflekterar Àven över pÄ vilket sÀtt vi anvÀnder oss av vÄr praktiska kunskap.

Bakgrund: I och med att Basel II har instiftats i Sverige sÄ mÄste finansiella institutioner berÀkna sin marknadsrisk pÄ sina portföljer. Detta kan göras genom olika VaR metoder. Dessa ger dock olika uppskattningar pÄ marknadsrisken. De finansiella instituten fÄr anvÀnda sig av den metod som de anser reflektera marknadsrisken bÀst. Det finns dock ingen metod som utsetts till standard.Syfte: Syftet med detta arbete Àr att jÀmföra olika VaR-metoders skattning av marknadsrisken utifrÄn verkligt utfall, för att urskilja vilken metod som Àr funktionsdugligast.AvgrÀnsningar: Denna undersökning inkluderar fyra olika VaR metoder.

Syftet med denna rapport Àr att öka förstÄelsen för de faktorer som pÄverkar IT-anvÀndninghos dess anvÀndare. Vi vill ta reda pÄ vilka faktorer som Àr med och pÄverkar anvÀndarna ochvilken betydelse det har för den verkliga anvÀndningen. För att kunna uppnÄ detta har vi valtatt utgÄ frÄn en redan befintlig modell av Thompsons et al (1991). Vi har intervjuat en radolika anvÀndare, med olika arbetsuppgifter och bakgrunder. Genom att ta till oss anvÀndarnaserfarenheter och upplevelser, har vi kunnat testa modellen och förmedlat ny kunskap om ITanvÀndning.Detta genom att vidareutveckla den modell med pÄverkansfaktorer som vi anvÀntoss av.I vÄr empiriska undersökning har vi trÀffat ett antal personer som anvÀnder datorn som etthjÀlpmedel i sitt arbete.

I denna uppsats undersöker och identifierar jag sprÄkliga strategier i kampanjtexter frÄn Försvarsmakten. Undersökningen syftar till att med hjÀlp av en sociosemiotisk analys kartlÀgga de modellÀsare som konstrueras i Försvarsmaktens rekryteringskampanjer för grundlÀggande militÀr utbildning. Undersökningsmaterialet bestÄr av printannonser frÄn tre kampanjer genomförda mellan Är 2012 och 2013. Metoden för undersökningen Àr lÄnad frÄn Anders Björkvalls avhandling svensk reklam och dess modellÀsare och bestÄr av en analysmodell baseras pÄ Hallidays systemisk-funktionella grammatik. Modellen tar fasta pÄ textens textuella, ideationella och interpersonella betydelser sÄvÀl som textens rekontextualisering.

Personlig assistans Àr en relativt ny och vÀxande yrkeskategori i Sverige. FÄ studier har fokuserat pÄ yrket ur ett personalperspektiv, varför det rÄder brist pÄ kunskap om hur personliga assistenter upplever sina arbetsförhÄllanden. Syfte: Att undersöka hur personliga assistenter upplevde sitt arbete och sin arbetsmiljö med fokus pÄ den belastning, belöning och (o)hÀlsa som kan uppstÄ. Metod: Studien var av kvalitativ ansats och byggde pÄ sex semistrukturerade intervjuer med sÄvÀl privat- som kommunalanstÀllda personliga assistenter frÄn en stad i södra Norrland. Analysmetoden som anvÀndes var inspirerad av kvalitativ innehÄllsanalys.

Barnfattigdom Ă€r ett relativt nytt begrepp som florerar en del i dagens debatter. Dock rĂ„der det ovisshet om vad begreppet faktiskt betyder eftersom det finns sĂ„ mĂ„nga olika definitioner av begreppet fattigdom.De som till största del arbetar mot barnfattigdom Ă€r ideella organisationer. TvĂ„ organisationer som Ă€r sĂ€rskilt framgĂ„ngsrika i arbetet Ă€r RĂ€dda Barnen och Majblomman. De Ă€r bĂ„da kĂ€nda organisationer som har ett stort förtroende, men de har tvĂ„ olika sĂ€tt att bemöta och arbeta mot barnfattigdomen. Även skolan har ett stort ansvar för att se till att barn inte hamnar i utanförskap.

Bostadsmarknaden a?r en av de sto?rsta tillga?ngsmarknaderna i ett land varpa? fo?ra?ndringar i bostadspriserna fa?r la?ngt ga?ngna konsekvenser fo?r det enskilda husha?llet, det finansiella systemet och samha?llsekonomin i stort. Flertalet tidigare studier har analyserat den svenska bostadsmarknaden utifra?n ett storstadsperspektiv alternativt ja?mfo?rt Sveriges bostadsmarknad mot andra la?nder. Vi har identifierat att studiet kring vad som besta?mmer prisniva?n pa? regionala bostadsmarknader i Sverige a?r ta?mligen oexploaterat varfo?r avsikten med den ha?r studien a?r att analysera besta?mningsfaktorer till de svenska bostadspriserna pa? la?nsniva?.

Syftet med denna studie Ă€r att utifrĂ„n ett sociokulturellt perspektiv belysa bokföringens didaktiska frĂ„gor hur, vad och varför ur ett elevperspektiv. Studien genomfördes med totalt 49 elever fördelade pĂ„ tvĂ„ olika klasser i tvĂ„ olika skolor, Stockholm och Östersund. Eleverna svarade pĂ„ en enkĂ€tstudie bestĂ„ende av 41 frĂ„gor, varav 33 stycken var av formen ?hĂ„ller absolut ej med?.hĂ„ller absolut med? med 6 nivĂ„steg. Resultatet visade sig inte stĂ€mma överens med den förutfattade meningen vi hade om att en elev frĂ„n en företagarfamilj skulle ha ett naturligt försprĂ„ng i sin kunskap och djupare förstĂ„else och motivation gĂ€llande momentet bokföring.

HjÀrtsvikt betraktas inte som en sjukdom. Det Àr ett kliniskt syndrom som uppstÄr som resultat av nedsatt hjÀrtmuskelfunktion dÀr hjÀrtats pumpkraft avtar vilket leder till otillrÀcklig blodförsörjning till kroppens organ vid ett normalt fyllnadstryck. Personer som drabbas av hjÀrtsvikt har ökat i antal eftersom behandling av andra hjÀrtsjukdomar har förbÀttrats samt medellivslÀngden har ökat. Syftet med studien var att beskriva Àldre patienters upplevelser av att leva med hjÀrtsvikt. Metoden som anvÀndes var en kvalitativ empirisk studie dÀr datainsamlingsmetod var intervjuer och insamlade material analyserades med hjÀlp av kvalitativ innehÄllsanalys.

Den bullerreducerande belÀggnigen har en porös struktur som förbÀttrar drÀneringen och reducerar buller vid kÀllan men egenskaperna orsakar ett snabbt slitage och portÀppning. Detta medför att belÀggningen mÄste omlÀggas och rengöras oftare Àn en konventionell belÀggning som t.ex. ABS 16. Kritiken mot den bullerreducerande belÀggningen riktar sig pÄ de höga drift- och underhÄllskostnaderna, detta gör att mÄnga vÀghÄllaren satsar pÄ bullerskÀrm som bullerÄtgÀrd.  Syftet med arbetet Àr att jÀmföra bullerreducerande belÀggning med bullerskÀrm, för att reda pÄ vilken bullerÄtgÀrd Àr mer kostnadseffektivt under 20 Är. Ett teoriavsnitt kommer att förklara och beskriva pÄ ett tekniskt sÀtt: vÀg, ljud och buller, bullerskÀrm och bullerreducerande belÀggningar.KostnadsjÀmförelsen mellan bullerÄtgÀrderna omfattar investering, drift och underhÄll.