Svensk ekonomi prÀglas idag av lÄg tillvÀxt, svag sysselsÀttningsutveckling i den privata sektorn och ett fortsatt stort beroende av de svenska storföretagen. En lösning pÄ detta problem anses vara tillvÀxt i nya, smÄ och medelstora företag, men dessa företag har ofta svÄrt att fÄ hjÀlp med finansiering. Venture capitalbolag anses kunna avhjÀlpa detta problem eftersom de finansierar unga lovande företag. De anses Àven tillföra mer Àn kapital till de portföljföretag de Àr involverade i, vilket kan vara till stor hjÀlp för unga företag. Syftet med denna undersökning Àr dÀrför att beskriva till vilken grad venture capitalbolag Àr involverade i portföljföretag och vad de kan bidra med till portföljföretag.

Dagens finanskris Àr nÄgot som berör alla parter i ett företag pÄ nÄgot sÀtt oavsett vilken nÀringsgren företaget Àr verksamt i. Den rÄdande ekonomiska situationen vÀckte ett intresse hos oss och vi stÀllde oss frÄgande till om företagen Àr sÄ drabbade som media framstÀller dem. Vi valde att undersöka kreditmarknaden med följande problemformulering:Hur har finanskrisen pÄverkat möjligheten för större svenska bolag att anskaffa externt kapital samt hur arbetar de för att begrÀnsa riskerna?Studiens syfte Àr att förklara hur finanskrisen inverkat pÄ ett företags finansieringsstrategi. Det kommer att göras med hjÀlp av personliga intervjuer som ska visa pÄ hur företagen upplever att kreditmarknaden utvecklats under finanskrisen.

Delaktighet och socialt kapital Àr tvÄ viktiga bestÄndsdelar för en god hÀlsa. Inom dessa begrepp inryms sociala nÀtverk, socialt stöd och tillit som Äterkommer nÀr föreningsdelaktighet diskuteras. I Sverige Àr föreningstraditionen vÀl förankrad vilket bevisas dÄ ungefÀr hÀlften av Sveriges befolkning arbetar i en förening.Syftet med studien var att kartlÀgga studenters delaktighet i studiesocial verksamhet samt studera relationer mellan studenters delaktighet och hÀlsa. För att besvara syftet skickades en webbenkÀtundersökning till samtliga andraÄrsstudenter pÄ akademin för hÄllbar samhÀlls- och teknikutveckling pÄ MÀlardalens högskola, VÀsterÄs.Resultatet, med en svarsfrekvens pÄ 20 procent, visar att tvÄ tredjedelar av studenterna har deltagit i aktiviteter inom studiesocial verksamhet medan ungefÀr 40 procent var delaktiga i arbetet i nÄgon förening. Anledningen till att studenter valde att vara delaktiga i arbetet var frÀmst för att trÀffa andra mÀnniskor och skapa kontaktnÀt.Statistiska signifikanstest av samband var inte möjliga att genomföra mellan deltagande i aktiviteter och hÀlsa, praktiskt stöd eller emotionellt stöd pÄ grund av att datamaterialet var för litet och Àven snedfördelat.

FrÄn och med den första januari 2005 ska svenska företag följa en ny internationell redovisningslagstiftning, IFRS/IAS, och dÀrmed Àven IFRS 2, som reglerar hur företagen ska behandla aktierelaterade ersÀttningar i sin redovisning. Denna standard krÀver att företagen ska ta upp dessa ersÀttningar som en kostnad i resultatrÀkningen till dess verkliga vÀrde och med en direkt effekt pÄ eget kapital. Ekonomiskt deltagande kan exempelvis ske i form av vinstutdelning, bonus eller tilldelning av aktier. Aktiebaserade incitamentsprogram Àr en relativt ny ersÀttningsform dÀr det ekonomiska deltagandet Àr sÀrskilt stort, eftersom ersÀttningsnivÄn direkt avspeglas i aktiekursens utveckling. Motivet för dessa ersÀttningsformer Àr i ett bredare perspektiv att förena företagets, arbetstagarnas och aktieÀgarnas intressen i ett trepartsförhÄllande, och i ett snÀvare att attrahera, behÄlla och motivera personalen, ofta placerad i ledningsposition.

Regeringens förtydligande av förskolans verksamhet Àr att det mest centrala ska vara att en pedagogisk verksamhet bedrivs. Vidare menar regeringen att förskolan ska arbeta med att frÀmja vÀrdegrunden, vilket innebÀr att arbeta för varje individs lika vÀrde. För att förstÀrka jÀmstÀlldhetsarbetet i förskolan framhöll regeringen Är 2002 att varje kommun skulle utbilda minst en genuspedagog. Syftet med examensarbetet Àr att synliggöra genuspedagogers arbete och fÄ en insikt av vad deras arbete genererar för verksamheten och barngruppen. Studiens fokus ligger i genuspedagogernas eget uttalande av deras upplevelser, erfarenheter och kunskaper.

Uppsatsen har som syfte att öka förstÄelsen kring initieringen av processer för att stimulera entreprenörskapande i Blekinge. Undersökning har gjorts genom intervjuer med nyckelpersoner pÄ tre initiativ för att stimulera till entreprenörskap i Blekinge. Uppsatsens slutsats Àr att det som tycks ha störst betydelse för resultatet av en process för att stimulera entreprenörskap Àr att den operativa gruppen lyckas skapa en lÀrande organisation..

Denna uppsats Àr en studie av Eyvind Johnsons anvÀndande av sagoformen i romansviten Romanen om Olof (1934-37), och behandlar de fyra sagor som infogats i verket. UtgÄngspunkten Àr Johnsons eget pÄstÄende att sagorna Àr "pÄ sitt sÀtt det mest realistiska i boken". Studien syftar till att redogöra för hur sagorna fungerar som verklighetsskildringar, och pÄ vilket sÀtt de Àr realistiska. Sagorna sÀtts i samband med Johnsons eget liv; eftersom detta ligger till grund för Romanen om Olof Àr den biografiska kontexten av stor vikt dÄ man diskuterar verklighetsförankringen i sagorna. En enkel översikt över sagobegreppet och Johnsons sagors relation till den muntliga folkdiktningen presenteras Àven.Att Johnsons sagor Àr realistiska har en dubbelbottnad innebörd; dels Àr de realistiska pÄ sÄ vis att de skildrar romanpersonernas andliga verklighet, nÄgot som för Johnson Àr omöjligt att göra i nÄgon annan form.

Bakgrund: Runt omkring oss i samhÀllet finns det organisationer av olika slag. De organisationer som pÄverkar oss mest i vÄrt dagliga liv Àr dock troligen de kommersiella. För sÄdana organisationer utgör Àgarna en stark intressentgrupp dÄ de tillför kapital till verksamheten och för detta krÀver ersÀttning i form av avkastning. För mÄnga kommersiella organisationer finns det dock fler intressenter med andra krav pÄ organisationen och dess verksamhet, till exempel mÄste industrier investera i reningsanlÀggningar för att inte slÀppa ut skadlig rök till omgivningen. För de flesta organisationer finns det följaktligen minst tvÄ olika mÄldimensioner.

Tv-kanaler stÄr inför stora förÀndringar de nÀrmaste Ären. Digitaliseringen av tv kommer att innebÀra fler kanaler som i sin tur ökar konkurrensen om tittarna och sÀnker priserna pÄ reklamtid. För att inte stÄ alltför beroende av reklamintÀkter bör kanalerna dÀrför se sig om efter alternativa intÀktskÀllor, men Àven börja arbeta med att skapa starka varumÀrken för att synas i ett alltmer fragmenterat medialandskap. FrÀmst i USA arbetar kanaler med att kapitalisera pÄ varumÀrken genom licensiering. Licensiering innebÀr att innehavaren av ett varumÀrke hyr ut rÀtten att anvÀnda det till en licenstagare.

Syftet med denna studie var att undersöka eventuella samband mellan inkomstfördelning samt utbildning och attityd gentemot delad förÀldraledighet. Vidare blev denna problemformulering vital, dÄ den Àven befrÀmjade möjligheten att titta pÄ hur attityden gentemot delad förÀldraledighet inverkar pÄ synen av könsroller i ett hushÄll. Undersökningen bygger pÄ en enkÀt kring familjeliv och arbete, som har utförts av Sociologiska Institutionen vid UmeÄ universitet, och sammanförts av ISSP 2012 (International Social Survey Program). Studien grundar sig i en univariat analys som beskriver variablernas frekvensfördelningar, och dÀrefter testas eventuella samband genom bivariat och multivariat analys. Det teoretiska ramverket dÀr begrepp sÄsom könsroller, resurser och kapital inbegrips, blir pÄ senare hand studiens analytiska verktyg.

ABSTRACTSince Robert D. Putnam first wrote about the causes behind the regional differences in economic and political development in Italy, the theory of social capital has truly flourished in the fields of social science. This days you constantly hear politicians and scholars stressing the important role of the quality of the social fabric to a society?s wellbeing. There all looking at ways to construct policies and institutions that help the spread of social capital.

Familjen Hjörne har sedan 1926 varit VÀstsveriges dominerande mediefamilj. Under tre generationer har familjen i stort sett haft monopol pÄ tidningsmakande i Göteborg och Àgt, drivit och skrivit i Göteborgs-Posten. Under 2000-talet har familjen expanderat sitt tidningsÀgande och genom bildandet av mediekoncernen Stampen kan de idag titulera sig Sveriges största Àgare av dagstidningar. Idag har familjen ett tidningsÀgande som inte bara gÄr tre generationer tillbaka, utan som geografiskt strÀcker sig frÄn Halland i söder till Dalarna i norr. Sammanlagt kontrollerar familjen Hjörne 16 % av den svenska dagstidningsmarknaden (Sundin 2011).

Eftersom den offentliga sektorn blir mer och mer privatiserad vÀcktes vÄrt intresse för att studera entreprenörskap inom detta omrÄde. Genom att konkurrensutsÀtta olika delar inom den offentliga sektorn öppnar det upp för nya privata aktörer. Vi intresserade oss för vÄrdmarknaden och valde att titta pÄ sjukgymnaster vilket Àr en grupp som finns som privata aktörer i olika former pÄ denna marknad.Syftet med denna rapport Àr att fÄ en förstÄelse för hur det Àr att vara egen företagare inom sjukgymnastik samt beskriva egenskaper som Àr viktiga för privat praktiserande sjukgymnaster för att lyckas som företagare.Vi har intervjuat Ätta sjukgymnaster, varav sex Àr privat praktiserande med en sÄ kallad ersÀttningsetablering. Vi har Àven intervjuat en som har privat praktik men som valt att inte vara knuten till landstinget och en som tidigare varit privat praktiserande men som valt att sÀlja företaget och istÀllet arbeta kvar som verksamhetschef.NÄgra av de teorier som har anvÀnt oss av utifrÄn vÄrt resultat Àr Schumpeters entreprenörskapsteori, Johannisson som skriver om drivkrafter till att starta eget företag och Nilssons studie "Forskare som startar eget för att kommersialisera egen idé" som handlar om smÄ företagarens identitetsarbete. Vidare har vi anvÀnt oss av marknadsföringsteorier inom nÀtverk, word of mouth och diversifiering.Slutsatsen av studien Àr att respondenterna anser sin identitet som sjukgymnast vara starkare Àn den som företagare.

Jag har tidigare haft mina funderingar över att reflektera kring mitt eget verk och mitt eget komponerande. Funderingar om att det skulle bli för personligt och utlÀmnande. Det finns dock nÄgot spÀnnande i att skriva om sig sjÀlv och sitt komponerande, en möjlighet att göra en resa inom sig sjÀlv. SÄ jag har i slutÀndan beslutat mig för att ta denna chans att skriva om mina tankar kring musik och om hur jag arbetar med utommusikalisk inspiration i mitt komponerande.Orkesterstycket Kanoper, den klingande delen av mitt examensarbete, Àr inspirerat av den egyptiska mytologin och gudavÀrlden; utan att jag Àr religös eller en anhÀngare av den gammelegyptiska tron, men jag har en förkÀrlek för det mytiska. Mytologi har varit ett stort nöje och en inspirationskÀlla för mig enda sedan jag var ett litet barn och jag lÄnade böcker om grekisk, egyptisk och nordisk mytologi fra?n familjens bokhyllor, först kanske mest för att titta pÄ bilder men allteftersom jag lÀrde mig lÀsa sÄ var det nÄgra av de första böckerna jag lÀste.

Sveriges lantbrukare blir Ă€ldre och Ă€ldre. År 2010 Ă€r var fjĂ€rde lantbrukare 65 Ă„r eller Ă€ldre vilket innebĂ€r att mĂ„nga gĂ„rdar stĂ„r inför ett stundande generationsskifte. Ett lantbruksföretag omfattar ofta mycket kapital och företaget pĂ„verkar bland annat familjen, grannar och finansiĂ€rer. DĂ€rför innebĂ€r ofta ett generationsskifte mĂ„nga viljor och önskemĂ„l frĂ„n intressenterna i och runt företaget. Eftersom Ă€garen tar det slutgiltiga beslutet angĂ„ende hur generationsskiftet ska genomföras fokuseras denna studie pĂ„ den Ă€ldre generationens tankar och beslut kring ett generationsskifte.