I och med ett ökat intresse för entreprenörskap samt den allt svÄrare situationen pÄ arbetsmarknaden för invandrare vÀcktes under 1990-talet ett stort intresse i Sverige för invandrarföretagande. Företag som drivs av personer med utlÀndsk hÀrkomst har blivit en allt vanligare del av marknaden. Denna grupp av företagare har kommit att bidra med nya affÀrsidéer samt ny kompetens pÄ marknaden.Det framkommer i flera utredningar och rapporter att mÄnga invandrare finner det svÄrt att fÄ fÀste pÄ den svenska marknaden pÄ grund av bland annat sprÄkliga brister och begrÀnsade kunskaper inom det regelverk som styr företagandet i Sverige. VÄr studie fokuserar pÄ att undersöka invandrarföretagares position pÄ den svenska marknaden. Syftet har Àven varit att ta reda pÄ drivkrafterna bakom valet att starta eget samt vilka tillvÀxtstrategier invandrarföretagen anvÀnder sig av.

Syfte: Syftet Àr att skapa ett verktyg som kan anvÀndas av riskkapitalister för att analysera, bedöma, jÀmföra och dokumentera entreprenörsföretag i avseendet att öka trÀffsÀkerheten av sÄddfasinvesteringar. Metod: Valet av metod i uppsatsen har genomgÄende varit kvalitativa djupintervjuer. Initialt intervjuades riskkapitalister för att belysa den problematik som finns vid bedömning och vÀrdering av entreprenörsföretag idag. Steg tvÄ genomfördes via ett pilottest med ett företag för att pröva det skapade verktyget och slutligen genomfördes sluttest pÄ tvÄ entreprenörsföretag för att sÀkerstÀlla legitimiteten av verktyget. Denna metodiska process har valts för att kunna sÀkerstÀlla att valda aspekter och faktorer gÄr att bedöma och mÀta i verkligheten.

Denna kandidatuppsats bestĂ„r till stor del av en kvalitativ metod genom intervjuer, fyra med mellanchefer inom hemtjĂ€nsten och fyra med mellanchefer inom Ă€ldreboenden. Ålder pĂ„ informanterna har varit allt frĂ„n 30-60 Ă„r, alla Ă€r dessutom kvinnor. Det brukar sĂ€gas att en mellanchef Ă€r i klĂ€m frĂ„n alla hĂ„ll, dĂ€r av namnet mellanchef men samtidigt har Ă€ven mellanchefer möjligheter att se verksamheten frĂ„n bĂ„de botten upp till toppen vilket gör att de fĂ„r ganska bra koll pĂ„ verksamheten.Syftet med studien var att undersöka hur kvinnliga mellanchefer inom hemtjĂ€nst och Ă€ldreboenden ser pĂ„ sitt eget ledarskap. Dessa Ă€r frĂ„gestĂ€llningar:1. Hur Ă€r det att vara en sĂ„ kallad mellanchef inom Ă€ldreomsorgen?2.

 Dagens ekonomi Àr i mycket större utstrÀckning Àn tidigare inriktad mot tjÀnst och kunskapsintensiva organisationer, vilket har lett till en genomgripande strukturell förÀndring, det immateriella kapitalet Àr pÄ vÀg att konkurrera ut de fysiska kapitalen. DÀrför Àr det viktigt att synliggöra denna förÀndring och anpassa redovisningen för att kunna skapa vÀl fungerade arbetsmetoder för företagen. MÄlet med redovisning Àr att redovisningen skall ge en rÀttvisande bild av företagets finansiella stÀllning. Vilka tillgÄngar som skall redovisas i balansrÀkningen för att ge en sÄ rÀttvisande bild som möjligt Àr en svÄr frÄga.Ett företags tillgÄngar kan vara bÄde materiella och immateriella. Kraven för att fÄ aktivera en utgift som en immateriell tillgÄng i balansrÀkningen Àr hÄrda.

Den hÀr studien har tillkommit som ett examensarbete vid lÀrarprogrammet. Det huvudsakliga syftet med undersökningen var att studera hur förskollÀrare beskriver sitt sÀtt att arbeta med barnens tidiga lÀs- och skrivutveckling. Tre intervjuer med förskollÀrare genomfördes och barn och pedagoger pÄ dessa förskolor observerades med hjÀlp av en filmkamera. Alla tre förskolorna arbetar pÄ ett medvetet sÀtt med barnens tidiga lÀs- och skrivutveckling, Àven om de inte har en direkt utvecklad arbetsmetod kring detta. Undersökningen visade att den sprÄkliga medvetenheten har betydelse för lÀs- och skrivinlÀrningen.

Uppsatsen Àr en fallstudie om vad 18 ungdomar, som lÀser det sista Äret pÄ det samhÀllsvetenskapliga programmet, har för framtidstro och framtidsdrömmar vad gÀller studier och yrken de kommande tio Ären. Studien avser att undersöka om det kulturella kapitalet pÄverkar ungdomarnas syn pÄ framtiden vad gÀller studier och yrken samt om det kulturella kapitalet pÄverkar vilka yrken som innesluts i ungdomarnas kognitiva karta. Eleverna har fÄtt besvara enkÀtfrÄgor samt skriva tvÄ mindre uppsatsuppgifter. Undersökningen analyserar ungdomarnas skildringar kring deras framtidstro och framtidsdrömmar med hjÀlp av Pierre Bourdieus kulturella kapitalbegrepp samt Linda S Gottfredsons kognitiva karta över yrken. Resultatet visar en tendens att ungdomar med akademikerförÀldrar har en kognitiv karta med mer prestigefyllda yrken inneslutna Àn vad de andra eleverna har.

Syftet med denna studie var att försöka ta reda pĂ„ vad ryttare som befinner sig pĂ„ olika nivĂ„er har för kostvanor och hur vĂ€sentligt de anser det vara med kostmedvetenhet i samband med ridning. Forskning kring sjĂ€lva hĂ€sten och dess foderbehov finns i mĂ€ngder medan forskning kring ryttaren Ă€r nĂ€stintill obefintlig. FrĂ„gestĂ€llningen som ledde studien framĂ„t var; Vilken Ă€r betydelsen av kost och kostvanor hos ryttare som befinner sig pĂ„ olika nivĂ„er i sin utövning? För att söka svar pĂ„ frĂ„gestĂ€llningen anvĂ€ndes en kvalitativ forskningsmetod med semistrukturerade intervjuer. Åtta ryttare frĂ„n fyra olika kategorier beroende pĂ„ vilken nivĂ„ de befann sig i sin utövning intervjuades.

Syftet med uppsatsen Ă€r att ta reda pĂ„ vilka ekonomiska stöd det finns att söka som hantverkare och konsthantverkare och vilka organisationer som hjĂ€lper till med detta. Metoden bestĂ„r av en kvalitativ litteraturstudie. Även intervjuer har berikat arbetes innehĂ„ll. Intervjuerna har varit semistrukturerade och haft ett frĂ„geschema som följts. Intervjuerna har en del kompletterande frĂ„gor som gĂ„r in djupare pĂ„ en eller ett par av de ekonomiska stöden som organisationen har.

Publicering av hÄllbarhetsredovisningar blir allt vanligare. Med vetskapen om att det Àr en frivillig handling för alla företag förutom de statligt Àgda, kan man stÀlla sig frÄgan: varför vÀljer företag att hÄllbarhetsredovisa? Hur kan detta komma sig nÀr vanliga konsumenter inte intresserar sig för ett företags Ärsredovisningar dÀr hÄllbarhetsredovisningen oftast publiceras? En tÀnkbar anledning till att företag hÄllbarhetsredovisar Àr att de utÄt vill visa ett socialt ansvarstagande, men samtidigt visar forskning att konsumenter inte lÀser företags redovisningar. DÀrför stÀllde vi frÄgan: Hur förklaras nordiska detaljhandelsföretags arbete med hÄllbarhetsredovisning?Syftet med denna studie Àr att förklara omfattningen och innehÄllet av in-formation som ges ut av detaljhandelsföretag, beroende pÄ storlek, industri, lönsamhet, Àgarstruktur och Àgaridentitet.Av de 58 företagen som granskats i denna uppsats har samtliga företag, i mer eller mindre omfattning, redovisat om sitt arbete med sociala- och miljöfrÄgor i sina Ärsredovisningar.I undersökningen har variablerna storlek, avkastning pÄ eget kapital, Àgarstruktur samt totalt avslöjande anvÀnts.

Diabetes Àr en kronisk och progressiv sjukdom som medför ett stort folkhÀlsoproblem vÀrlden över. För att kunna hantera sjukdomen krÀvs en individuell anpassningsförmÄga dÀr utbildning inom egenvÄrd Àr en viktig del för att upprÀtthÄlla en god livskvalitet. Att implementera egenvÄrden i det dagliga livet Àr en individuell process dÀr personen sjÀlv fÄr möjlighet till att hitta individuella lösningar för att hantera sin sjukdom. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka personers upplevelser av egenvÄrd vid diabetes. Totalt analyserades 12 artiklar med kvalitativ innehÄllsanalys med manifest ansats.

LÄngtidsarbetslösa och funktionshindrade tillhör de mest utsatta grupperna pÄ arbetsmarknaden. För att förbÀttra deras situation anordnar Arbetsförmedlingen ÄtgÀrdsprogram dÀr de subventionerar programdeltagarnas löner Ät arbetsgivaren. MÄlet Àr att skapa incitament för arbetsgivarna att anstÀlla samt minska utanförskapet hos de utsatta grupperna. Tidigare forskning visar dock att deltagande i ÄtgÀrdsprogram snarare försvÄrar möjligheterna för de utsatta grupperna pÄ arbetsmarknaden. Syftet Àr dÀrför att: undersöka hur utbildning samverkar med upplevelser kring inlÄsningsmekanismer och utanförskap i arbetsmarknadspolitiska ÄtgÀrdsprogram. Detta görs genom intervjuer med ÄtgÀrdsdeltagare samt med hjÀlp av teorier kring stigmatisering, identitet, avvikande och kapital.

Ett företags fortlevnad Àr av stort intresse inte bara för det aktuella företaget utan Àven för dess intressenter. UtifrÄn detta har vi som avsikt att beskriva hur och pÄ vilka grunder fortlevnaden i ett företag bedöms och om det finns nÄgra specifika företeelser som pÄverkar denna bedömning. Vi har Àven som intention att ta reda pÄ vilken syn revisorerna har pÄ bedömningens komplexitet och vÀsentlighet. VÄr undersökning utgÄr frÄn en deduktiv ansats dÀr vi anvÀnt oss av den kvalitativa metoden. Vi har utifrÄn litteraturen intervjuat sex stycken godkÀnda eller auktoriserade revisorer.

Uppsatsen har som syfte att öka förstÄelsen kring initieringen av processer för att stimulera entreprenörskapande i Blekinge. Undersökning har gjorts genom intervjuer med nyckelpersoner pÄ tre initiativ för att stimulera till entreprenörskap i Blekinge. Uppsatsens slutsats Àr att det som tycks ha störst betydelse för resultatet av en process för att stimulera entreprenörskap Àr att den operativa gruppen lyckas skapa en lÀrande organisation..

Bakgrund: IFRS 13 behandlar vÀrdering och upplysningskrav för vÀrdering till verkligt vÀrde som Àr en marknadsbaserad vÀrdering. Banksektorn Àr en verksamhet som fÄr tydliga konsekvenser med svÄrigheterna att vÀrdera sina finansiella tillgÄngar till verkligt vÀrde. En finansiell tillgÄng som bankerna har Àr utlÄning till allmÀnheten. Mindre banker fÄr fler förfrÄgningar om lÄn med hög risk och för att undvika en felbedömning av utlÄningen bör en riskbedömning göras. Om en bank gör denna riskbedömning felaktigt kan bankerna fÄ en förlust och förlora eget kapital.Syfte: Syftet med arbetet Àr att granska skillnaderna mellan nÄgra mindre bankers vÀrdering till verkligt vÀrde av posten utlÄning till allmÀnheten.

I detta arbete genomförs en investeringsanalys pÄ ett mindre aktiebolag med en ensam Àgare. Syftet med arbetet har varit att upprÀtta investeringskalkyler som skall kunna ligga till grund för ett investeringsbeslut för företaget inom det nÀrmaste Äret. Företaget som analysen har utförts Ät Àr Munktorps TrÀförÀdling AB. Detta företag inriktar sig pÄ vidareförÀdling av trÀvaror genom hyvling och mÄlning. I dagslÀget produceras restprodukterna kutterspÄn frÄn hyvling och restbitar frÄn exaktavkapning som dÀrefter sÀljs direkt vidare till en extern vidareförÀdlare.