Syftet med min undersökning var att studera hur textillÀrare arbetar för att stÀrka elevers ansvarstagande för sin inlÀrning i slöjden. Vidare var syftet att öka kunskapen om hur lÀrare arbetar med att fÄ elever delaktiga i slöjdens arbetsprocess. NÄgra av frÄgestÀllningarna: Hur stimuleras elever till eget ansvartagande under lektionstid? TillÄts elever ta egna initiativ till arbeten i slöjden och i sÄ fall hur? Metoder som anvÀnds har varit kvalitativa intervjuer med sex textillÀrare och observationer under sex lektioner. Elevantalet varierade mellan nio ? femton vid de olika observationstillfÀllena.

Syftet med denna uppsats Àr att studera och diskutera Försvarsmaktens möjligheter att utnyttja civil mobilteleteknik (COTS) och kommersiell kommunikationsinfrastruktur dÄ eget radioaccessnÀt saknas eller ej finns tillgÀngligt. Tidshorisonten strÀcker sig intill 2015.Med anledning av den pÄgÄende utvecklingen av mobil telekommunikation, studeras och diskuteras möjligheterna att anvÀnda civil teknik dÄ eget radioaccessnÀt ej finns tillgÀngligt. Inledningsvis görs en inventering och beskrivning av teknikutvecklingen. DÀrefter studeras kontrollmöjligheter och mÄlsÀttning för framtida utbildning samt materielanskaffningsprinciper. I analysen vÀgs de studerade omrÄdenas slutsatser mot en utvÀrderingsmodell, som omfattar specifika krav och scenarion i syfte att finna ut möjligheter och begrÀnsningar vid ett utnyttjande i Försvarsmakten.

Boendestöd Àr en framgÄngsfaktor i arbetet med att stötta utsatta grupper med att klara ett eget boende inte minst för missbrukare. Det hÀr Àr en jÀmförande studie baserad pÄ intervjuer med sex boendestödjare som arbetar med missbrukare och sex boendestödjare som arbetar med psykiskt funktionshindrade. Syftet Àr att undersöka boendestödjarnas uppfattningar om sitt arbete och deras upplevelser av vad arbetet innehÄller. Varför Àr det vanligt med olika organisationer för missbruk och psykiskt funktionshinder? Vad Àr det som rÀttfÀrdigar indelningen i de tvÄ grupperna och vad blir konsekvenserna för brukarna och för de professionella som arbetar med boendestöd för grupperna? Resultatet Àr analyserat med tidigare forskning kring boende och stöd, forskning om professioner framvÀxt och teorier om socialkonstruktivism.

Problematiken med att redovisa humankapitalet existerar dÄ det inte finns nÄgon enhetlig modell för hur detta skall gÄ till. NÀr företag trÀder in pÄ börsen skall de vÀrderas och sÀlja ut sina Àgarandelar pÄ marknaden för första gÄngen. Ett sÄdant företag borde ha högre incitament att redovisa mer frivillig information. Studien syftar till att undersöka den redovisning av frivillig information om humankapital som sker hos kunskapsföretag vid en börsintroduktion. Nyckeltal frÄn olika teoretiska modeller lokaliserades.

Titel: ?Hur ska jag gÄ tillvÀga??En kvalitativ studie om ungdomars informationssökningsprocess.Författare: Fanny Eineren.Handledare: Magnus Fredriksson.Uppdragsgivare: Athlete School Advisor.Kurs: Examensarbete i Medie ? och Kommunikationsvetenskap.Institution: Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, JMG.Sidantal: 44 (exklusive referenslista & bilagor)Antal ord: 18 227 (exklusive referenslista & bilagor)Syfte: Att studera hur ungdomar söker information och hur detta kan förstÄs i ett socialt sammanhang.Metod: Den kvalitativa samtalsintervjun.Material: Studien bygger pÄ 8 stycken samtalsintervjuer med ungdomar som nÄgon gÄng haft för avsikt att kombinera studier och idrott i USA. Sex av respondenterna ska Äka till USA i Är eller nÀsta Är. En av respondenterna studerar för tillfÀllet i USA och den sista hade för avsikt att Äka men kom aldrig ivÀg.Huvudresultat: Min studie har visat att mÄlgruppen har ett konstant informationsbehov genom hela informationssökningsprocessen. Detta eftersom nya frÄgor hela tiden uppkommer.

NĂ€r det pulserar i cirkustĂ€ltets hjĂ€rta sprids vibrationerna Ă€ven vidare till publiken, som bĂ€r med sig upplevelsen och styrkan hem.Cirkus Cirkör jobbar med cirkusformens hjĂ€rta, de vibrationer som publiken bĂ€r med sig hem och som ger dem ny energi och inspiration. Deras vision Ă€r att sprida dessa vibrationer till smĂ„ mĂ„nga som möjligt.ÅskĂ„darna fĂ„r en ny plats i cirkusformen, dĂ„ de i den nya hallen placeras i fokus, centralt i byggnaden, och fĂ„r chansen att vara del av det pulserande hjĂ€rta de sĂ„ lĂ€nge inspirerats av.Vibrationerna sprider sig ut i byggnaden och varje enhet av byggnaden fĂ„r ett eget pulserande liv. Det tydliggörs i dess exteriöra form och material. Byggnadens eget engagemang attraherar och inspirerar ankommande besökare.En artist mĂ„ste alltid sikta mycket högre Ă€n vad hen önskar nĂ„, för att lyckas med det som redan frĂ€n början verkar omöjligt.Den nya cirkusbyggnaden har försetts med ett pulserande hjĂ€rta som för bĂ„de artister och Ă„skĂ„dare vidare mot nya höjder. Trappans storhet gör den till en naturlig mötesplats och en central del av byggnaden och dess verksamhet.

Syftet med detta arbete Àr att försöka definiera vad som gör en lÄt framgÄngsrik. Detta görs i tre steg genom hÀnvisning till existerande litteratur, intervjuer med branschmÀnniskor och med en analysmall baserad pÄ litteraturen och intervjuerna. Med hjÀlp av mallen analyseras sedan femton lÄtar för att styrka eller förkasta de pÄstÄenden som görs i litteraturen och intervjuerna.I litteraturen nÀmns bland annat melodins och refrÀngernas betydelse för lÄtens framgÄng. Vidare diskuteras att harmoniken inte bör ta för stor plats, utan skall fungera som en transportstrÀcka för melodin. En till punkt som nÀmns Àr att refrÀngerna idag har större utrymme Àn vad de tidigare har haft.MÄnga av ovanstÄende punkter nÀmns Àven i intervjuerna.

Syfte: Vi har som syfte med det hÀr examensarbetet att belysa de skillnader som uppstÄr nÀr de allsvenska fotbollsklubbar kan vÀlja mellan tvÄ metoder för att redovisa externt förvÀrvade spelare. Med tanke pÄ att spelaromsÀttningen har en stor betydelse för klubbarnas resultat sÄ Àr det av intresse att se effekten av dessa redovisningsmetoder. För att inte arbetet skulle svÀlla ut för mycket sÄ har vi valt att avgrÀnsa oss till allsvenskan, den högsta ligan i Sverige. Metod: Som metod för att samla in data till det hÀr Àmnet sÄ ansÄg vi att en kvalitativ metod skulle passa bÀst. För att pÄ sÄ sÀtt kunna fÄ en djupare inblick i hur det fungerar i verkligheten. Information kring de hÀr tvÄ redovisningsmetoderna fick vi genom intervjuer, bÄde via telefon och via mejlkontakt.

Syftet med denna uppsats Àr att synliggöra och problematisera vad kulturen sÀgs vara i svensk kulturpolitik, hur kulturpolitiken Àr utformad och för vem. Genom kvalitativ textanalys av 2009 Ärs kulturproposition Tid för Kultur visar undersökningen att det i propositionen inte finns nÄgon tydlig definition av vad begreppet kultur innebÀr. Det finns en uttalad medvetenhet om att kulturbegreppet Àr svÄrdefinierat men eftersom kulturbegreppet inte definieras i propositionen medför det en inkonsekvent anvÀndning.En viktig utgÄngspunkt för uppsatsen Àr att kulturen ? liksom kulturpolitiken ? kan utgöra en arena för maktspel. Av den anledningen Àr sociologen Pierre Bourdieus teorier om kulturella dominansförhÄllanden viktiga för undersökningen.

Syftet med denna studie Àr dels att analysera hur gymnasieelever upplever förhÄllandet mellan sitt eget sjÀlvförtroende och motivationen till skolarbetet, dels att ta reda pÄ hur de anser att skolans personal ska arbeta för att stÀrka elevernas sjÀlvförtroende. Ett antal intervjuer har genomförts med tolv elever pÄ tvÄ olika gymnasieprogram, det individuella och det naturvetenskapliga.Det som har framkommit av undersökningen Àr att elevers sjÀlvförtroende och motivation till skolarbetet Àr mycket beroende av kamraternas instÀllning. Om de nÀrmaste kamraterna struntar i att arbeta, smittar det lÀtt av sig pÄ eleven som faller in i samma mönster. Om kamraterna lÀgger ner mycket arbete, kan det antingen sporra till ytterligare prestationer för övriga klasskamrater eller göra att de inte orkar hÄlla samma takt. Hur lÀrarna bemöter och ger respons till eleverna i dessa situationer Àr av stor vikt för bÄde deras sjÀlvförtroende och motivation.

Boendestöd Àr en framgÄngsfaktor i arbetet med att stötta utsatta grupper med att klara ett eget boende inte minst för missbrukare. Det hÀr Àr en jÀmförande studie baserad pÄ intervjuer med sex boendestödjare som arbetar med missbrukare och sex boendestödjare som arbetar med psykiskt funktionshindrade. Syftet Àr att undersöka boendestödjarnas uppfattningar om sitt arbete och deras upplevelser av vad arbetet innehÄller. Varför Àr det vanligt med olika organisationer för missbruk och psykiskt funktionshinder? Vad Àr det som rÀttfÀrdigar indelningen i de tvÄ grupperna och vad blir konsekvenserna för brukarna och för de professionella som arbetar med boendestöd för grupperna? Resultatet Àr analyserat med tidigare forskning kring boende och stöd, forskning om professioner framvÀxt och teorier om socialkonstruktivism.

I föreliggande undersökning Àr syftet att studera högstadieelevers upplevelser av Àmnet idrott och hÀlsa. Studien riktar fokus mot hur eleverna upplever att de blir bedömda, hur de faktiskt skulle vilja bli bedömda, vad de upplever vara mÄlet med idrott och hÀlsa samt hur de resonerar kring begreppet idrott. Materialet som ligger till grund för studiens empiri Àr tio stycken halvstrukturerade interjuver med elever som gÄr i Ättonde respektive nionde klass. Studien tar sin teoretiska utgÄngspunkt i Pierre Bourdieus teorier om symboliskt kapital. Med hjÀlp av hans teoretiska verktyg kartlÀggs vad eleverna upplever vara vÀrdefulla kunskaper och förmÄgor i Àmnet samt vilka kunskaper och förmÄgor de sjÀlva anser borde spela in i bedömningen.

Enligt Socialstyrelsen pÄverkar missbruk förÀldrars förmÄga att tillgodose sina barns behov. Barn som vÀxer upp med förÀldrar med missbruksproblematik lever under en ökad risk att fara illa pÄ olika sÀtt. Syftet med denna studie Àr att undersöka hur kvinnor och mÀn med missbruksproblematik upplevt sin uppvÀxt och om de tror att den pÄverkat deras liv och deras uppfostran till deras egna barn. Samtliga intervjupersoner befann sig pÄ ett LVM-hem. Studien inspireras av narrativ metod och fokuserar pÄ intervjupersonernas berÀttelser och resultaten presenteras i berÀttande form med citat.

I denna uppsats har syftet varit att undersöka hur nyanlÀnda elever tÀnker kring sina möjligheter att pÄverka i skolan med fokus pÄ elevens eget lÀrande. Undersökningen Àr utförd pÄ en högstadieskolan och baseras pÄ kvalitativa intervjuer av Ätta nyanlÀnda elever i Äldrarna 13 till 15 Är. De nyanlÀnda eleverna som jag intervjuade har varit i Sverige mellan sex mÄnader och tvÄ Är, och har pÄbörjat sina studier i den ordinarie undervisningen. Resultatet av undersökningen visar att de nyanlÀnda elevernas kunskap om sina möjligheter att pÄverka i skolan varierande. MÄnga av eleverna tycker att de kan pÄverka sin skolgÄng genom att prata med lÀrare och rektor och ge önskemÄl om studiestöd pÄ modersmÄlet, tekniska hjÀlpmedel och lÀxhjÀlp.

Boendestöd Àr en framgÄngsfaktor i arbetet med att stötta utsatta grupper med att klara ett eget boende inte minst för missbrukare. Det hÀr Àr en jÀmförande studie baserad pÄ intervjuer med sex boendestödjare som arbetar med missbrukare och sex boendestödjare som arbetar med psykiskt funktionshindrade. Syftet Àr att undersöka boendestödjarnas uppfattningar om sitt arbete och deras upplevelser av vad arbetet innehÄller. Varför Àr det vanligt med olika organisationer för missbruk och psykiskt funktionshinder? Vad Àr det som rÀttfÀrdigar indelningen i de tvÄ grupperna och vad blir konsekvenserna för brukarna och för de professionella som arbetar med boendestöd för grupperna? Resultatet Àr analyserat med tidigare forskning kring boende och stöd, forskning om professioner framvÀxt och teorier om socialkonstruktivism.