Sök:

Sökresultat:

353 Uppsatser om Publika webbtjänster - Sida 2 av 24

Synligt lÀrande i musik

Hur upplever vi former och fa?rger na?r de flyttas fra?n ett papper till ljusprojektioner? Det ha?r a?r en av fra?gorna jag ville fa? svar pa? na?r jag bo?rjade med detta projekt. Allting utmynnade sig i en studie jag valt att kalla fo?r, Ljusprojektioner och ra?nder. Det a?r ett experimenterande arbete da?r former, mo?nster och den upplevda erfarenheten av dem har underso?kts ur ett fenomenologiskt perspektiv.

HSB och husha?llsna?ra tja?nster : utveckling av tja?nster

De senaste a?rens diskussioner kring husha?llsna?ra tja?nster har nu resulterat i ett skatteavdrag som bo?rjade ga?lla den 1 juli 2007. Med anledning av att fler nu troligtvis har ra?d med hja?lp i hemmet har HSB beslutat att se o?ver mo?jligheten att erbjuda denna typ av tja?nster till sina medlemmar. Syftet med detta arbete a?r att utreda och analysera hur HSB ska anva?nda marknadsinformation fo?r att kunna utveckla nya tja?nster och ge grundla?ggande direktiv fo?r marknadsfo?ring av dessa.

Revisionens kostnadsutveckling : En jÀmförande studie mellan publika bolag och kommuner i Sverige

Introduktion Revisionskostnaden styrs till stor del av förhÄllandet mellan utbud och efterfrÄgan. Tidigare studier har funnit ett flertal bakomliggande faktorer som pÄverkar revisionskostnadens storlek i publika bolag och kommuner. Behovet av en jÀmförande studie har tidigare pÄpekats för att kartlÀgga revisionskostnadernas skillnader över tid.Syfte Syftet med studien Àr att jÀmföra och förklara utvecklingen av revisionskostnadernas storlek i publika bolag och i den kommunala sektorn över tid.Metod Studiens deduktiva ansats innebÀr att tidigare forskning och befintliga teorier har legat till grund för att hÀrleda uppstÀllda hypoteser. En longitudinell studie har genomförts för att mÀta förÀndringar och utveckling över tid. Kvantitativ data har samlats in i form av sekundÀrdata.Slutsats Studiens resultat visar att ett flertal bakomliggande faktorer förklarar revisionskostnadens storlek över tid.

Sociala fotspÄr pÄ Internet: Jag vet vad du gjorde... just nu

Na?r sociala na?tverk blir en del av va?r vardag o?ppnas uppenbara mo?jligheter till interaktion och na?tverkande pa? Internet med va?nner, kollegor och bekanta. Samtligt som sociala na?tverk erbjuder anva?ndare intressanta redskap, med ma?nga fo?rdelar, fo?r att kunna interagera utsa?tts samtidigt anva?ndares personliga integritet fo?r risker och hot. Denna uppsats underso?ker vad som oroar anva?ndare mest pa? Internet, va?rdet av en skyddad privat sfa?r utan insyn, varfo?r vi delar med oss av privat information pa? sociala na?tverk, vad kan man ta reda pa? utifra?n den information som finns tillga?nglig samt hur kan vi ba?ra oss a?t fo?r att inte fo?rlora va?r integritet pa? Internet.

Opera i Stockholm, ÅrstafĂ€ltet

Förslag till nytt operahus som en del av den planerade staden pĂ„ ÅrstafĂ€ltet, Stockholm. Projektet rymmer tre scener för opera, musik och teater och omfattande publika ytor. Operahuset Ă€r en del i det publika strĂ„k som förbinder stadens kommunikationer med ÅrstafĂ€ltets grönomrĂ„den och blir en knutpunkt som ocksĂ„ informerar och attraherar till kulturen. Projektets viktigaste utgĂ„ngspunkt Ă€r att berĂ€tta bĂ„de de operaanstĂ€lldas och publikens berĂ€ttelse. Detta görs i projektets tvĂ„ huvudsakliga sektioner..

Bostadsn?ra natur - Gamla l?sningar p? nya problem?

G?teborgs stad v?xer och befolkningsprognosen pekar p? att 153 000 nya g?teborgare kommer att ta plats i staden. Livet i st?der ?r f?rknippat med stress, fysisk och psykisk oh?lsa. Ekosystemtj?nster ?r ett alternativ f?r att motverka de negativa aspekterna f?rknippat med stadslivet.

Urban Building vid Hornsbruksgatan

Upgift: att bygga en urban byggnad i Högalidsparken vid Hornsbruksgatan.Idén att bygga i en park Àr provokativ pga ett starkt intrÄng i stadens publika liv. Stadsparker har inte endast rekreationsrollen, de Àr ocksÄ publika platser: platser för motion, lek, idrott, förestÀllningar, möten osv. Och i detta projekt - för arbete och boende dessutom.Förslagets mÄl Àr att skapa en struktur som suddar bort ett kraftigt avbrott mellan parken och gatan och förenar dem och samtidigt har ett rikt programmatiskt innehÄll; att skapa ett attraktivt och eftertraktat publikt rum pÄ taken och ett flexibelt privat rum under det..

ByrÄrotation : Kan det vara av vÀrde för svenska publika bolag att regelbundet byta revisionsbyrÄ?

Flera allvarliga skandaler har genom Ären skadat revisorsyrkets rykte och trovÀrdighet vilket har gett upphov till flertalet lagförslag och lagförÀndringar med syftet att öka revisorns oberoende och sÄledes revisionskvaliteten. I och med den pÄgÄende finanskrisen har EU framfört ett lagförslag som bland annat innefattar krav pÄ obligatorisk byrÄrotation för publika bolag.I denna studie analyseras eventuella kostnads- och kvalitetsförÀndringar för svenska publika bolag vid ett frivilligt byte av revisionsbyrÄ. I dagslÀget Àr det inte möjligt att studera effekterna av obligatorisk byrÄrotation i Sverige, men i denna studie anser vi att vissa effekter av ett frivilligt byte Àr överförbara till en kontext med obligatorisk byrÄrotation.Syftet med studien var att undersöka om bolag som bytt revisionsbyrÄ erhÄllit initiala rabatter pÄ revisionskostnaden och om revisionskvaliteten pÄverkades vid bytet.Resultaten visade att revisionskostnaden för publika bolag ökade Äret efter byrÄbytet. Tre Är efter bytet erhöll bolagen rabatter och fyra Är efter bytet hade revisionskostnaden ÄtergÄtt till normala nivÄer. Studien visade Àven att de bolag som anlitat en revisionsbyrÄ som tillhör ?The Big 4? fick betala mer i revisionskostnad Àn de som anlitat en ?mindre? byrÄ.

Kommunikativa handlingsmönster i enskild sÄngundervisning : observationsstudie av tre sÄngpedagoger pÄ gymnasiets estetiska program

Studiens syfte a?r att underso?ka pa? vilka sa?tt sa?ngpedagogerna kommunicerar med eleven: vilka kommunikativa verktyg anva?nder sa?ngpedagogen och hur kombineras dessa i olika handlingsmo?nster. Studien begra?nsas till att analysera den del av sa?nglektionen som specifikt handlar om o?vningar. Studien analyserar inte kommunikationens effektivitet, utan fokus ligger pa? att kartla?gga kommunikationen i tidigare na?mnda del av lektionen.

En datadriven Play- och online video-marknad : SVT Plays mo?jligheter till sto?rre utnyttjande av data

Big data och datautnyttjande blir allt mer popula?rt bland videotja?nster pa? internet. SVT Play a?r en av de Play-tja?nster som har mo?jlighet att utnyttja mer data a?n de go?r fo?r tillfa?llet. I detta arbete var ma?let att underso?ka hur SVT kan fo?rba?ttra sitt datautnyttjande och genom det utveckla SVT Play.

MISSILE : Utvecklingsmodell och strategier för framgÄngsrika publika webbtjÀnster

Att utveckla en publik webbtjÀnst kan tyckas lÀtt, men att fÄ denna till en framgÄngsrik och lönsam applikation Àr en annan sak. Konkurrensen Àr idag stenhÄrd och en bra applikation Àr lÄngt ifrÄn det enda man behöver för att lyckas.Studiens syfte var att kartlÀgga och öka förstÄelsen kring publik webbtjÀnstutveckling, ett omrÄde som tidigare inte fÄtt sÄ stor uppmÀrksamhet i den akademiska vÀrlden. Studien bygger pÄ ett empiriskt material insamlat genom intervjuer med nÄgra av Sveriges frÀmsta IT-entreprenörer inom omrÄdet. Studien inkluderade Àven ett praktiskt moment dÀr utveckling av inbjudningssajten InviClub.se genomförts för att praktiskt testa teorierna.VÄr studie visade pÄ att traditionella systemutvecklingsmetoder Àr svÄra att tillÀmpa pÄ detta omrÄde. En faktor som visade sig vara av yttersta vikt för lyckade projekt var snabbhet, nÄgot som de traditionella modellerna RUP och Vattenfallsmodellen inte prioriterar.

PrestandajÀmförelse mellan Amazon EC2 och privat datacenter

Publika moln har sedan nÄgra Är tillbaka blivit ett alternativ för olika företag att anvÀnda istÀllet för lokala datacenter. Vad publika moln erbjuder Àr en tjÀnst som gör det möjligt för företag och privatpersoner att hyra datorkapacitet. Vilket gör att de inte lÀngre behöver spendera pengar pÄ resurser som inte anvÀnds. IstÀllet för att köpa en stor andel hÄrdvara och uppskatta hur stor kapacitet som man behöver kan man nu istÀllet sÄ smÄtt börja utöka efter behov eller minska ifall det önskas. DÀrmed behöver företag inte spendera pengar pÄ hÄrdvara som inte anvÀnds eller har för lite datorkapacitet, vilket skulle kunna resultera i att stora batcharbeten inte blir fÀrdiga i tid och i och med det kan företaget förlora potentiella kunder.

Innebörden av en vĂ€rdeskapande tredje part : ÅskĂ„darkonsumtion i dataspelsbranschen

Fo?ra?ndrade konsumtionsmo?nster som ga?r fo?retagen fo?rbi kan i la?ngden visa sig o?desdigert och det a?r da?rfo?r viktigt att identifiera dessa fo?ra?ndringar och analysera vad de inneba?r fo?r de inblandade. I dataspelsbranschen har ett nytt konsumtionsmo?nster va?xt fram da?r ma?nniskor i allt sto?rre utstra?ckning intar en a?ska?darroll ista?llet fo?r att sja?lva delta i spelandet. Elektronisk sport eller e-sport som det har kommit att kallas lockar miljontals tittare va?rlden o?ver och har bo?rjat fa? en betydande roll inom dataspelsbranschen.

Regelbördan pÄ Stockholmsbörsen - En studie om regleringars inverkan pÄ avnoteringar frÄn NASDAQ OMX Stockholm

DefinitionerInitial public offering (IPO)Den första försÀljningen av ett företags aktier pÄ den publika marknaden.AvnoteringHÀndelsen dÄ ett börsbolags aktie tas bort frÄn marknaden.Sarbanes-Oxley (SOX)Ett omfattande och för Àmnet vÀl undersökt amerikanskt regelverk.Private Equity (PE)Aktiekapital som inte Àr börsnoterat, investerare som investerar direkt i privata bolag eller köper ut publika bolag frÄn börsen.International Financial Reporting Standard (IFRS)Internationella regler som styr rapporteringen av olika typer av transaktioner och hÀndelser.Mergers & Acquisitions (M&A)FörvÀrv och sammanslagningar av bolag.Definitioner hÀmtade frÄn http://www.nasdaq.com/investing/glossary/.

HÄllbarhetsredovisning : Publika företags drivkrafter bakom hÄllbarhetsredovisningen

Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att analysera och systematisera vilka drivkrafter som Àr aktuella idag gentemot tidigare framtagna drivkrafter, för publika företag, för att upprÀtta en hÄllbarhetsredovisning.Metod: I denna uppsats har den kvalitativa arbetsmetoden tillÀmpats. Vi ansÄg att den kvalitativa metoden var mer tillÀmpbart pÄ vÄr studie dÄ vi hade avsikt att pÄ en djupare förstÄelse för företagens drivkrafter bakom hÄllbarhetsredovisningen. Vi har valt att genomföra semistrukturerade intervjuer i form utav bÄde ett personligt möte och via telefon.Empiri: Det sammanstÀllda resultatet frÄn vÄr undersökning Àr att det finns en hel del olika drivkrafter bakom företagens hÄllbarhetsredovisningar. Majoriteten utav företagens drivkrafter Àr likadana, skillnaden Àr inte betydande.. MÄnga utav drivkrafterna frÄn tidigare gjord forskning Àr inte förekommande idag.Slutsats: Slutsatsen med denna studie Àr att drivkrafterna till varför publika företag upprÀttar en hÄllbarhetsredovisning till en viss del skiljer sig gentemot tidigare framtagna drivkrafter.

<- FöregÄende sida 2 NÀsta sida ->