Uppsatsen syftar till att skapa en ökad förstÄelse i hur dofter pÄverkar konsumenters köpbeteende med forskningsfrÄgan: pÄ vilket sÀtt kan dofter pÄverka konsumentens köpbeteende och hur kan doftens betydelse appliceras pÄ Kotlers teori? För att kunna besvara vÄra frÄgor har Kotlers teori konsumentens köpbeteende anvÀnts. Teorin bestÄr av fyra olika faktorer: kulturella, sociala, personliga och psykologiska. Som analysverktyg har forskningsartiklar frÄn internationellt erkÀnda undersökningar anvÀnds som tagit upp doftens inverkan pÄ konsumenternas köpbeteende. TV-reklam, radio och tidningar har visat sig vara vÀldigt dyra och kanske inte fullt sÄ framgÄngsrika som man tidigare trott.

Denna rapport ger en bild av vilka olika saker byggherrar i SverigeanvĂ€nder sig av idag för att öka den sociala hĂ„llbarheten. De projektsom studerats Ă€r Bygga om Dialogen i Malmö, Älvstaden i Göteborg,Vivalla i Örebro och föreningen Byggemenskap.Genom att intervjua en person frĂ„n varje omrĂ„de studeras likheteroch skillnader i hur man arbetat med den sociala hĂ„llbarheten vidbyggnation. I Malmö och Örebro studeras arbetet med att öka densociala hĂ„llbarheten vid renoveringsobjekt, hur fĂ„r de hela omrĂ„densom lĂ€nge haft ett dĂ„ligt rykte att bli socialt hĂ„llbara dĂ€r stort fokusligger pĂ„ att anstĂ€lla lĂ„ngtidsarbetslösa.I Göteborg och i föreningen Byggemenskap fokuserar man pĂ„ attföra in den sociala hĂ„llbarheten vid nybyggnation och hur vi kan byggahyresrĂ€tter som har en lĂ€gre hyra Ă€n nybyggda lĂ€genheter i dagslĂ€gethar..

I dagens samhÀlle, med förÀndringar i organisation och arbetsÀtt, verkar de sociala behoven hos personalen fÄ ökande utrymme. PÄ allt fler stÀllen, till exempel i tidningsartiklar, platsannonser och pÄ hemsidor ser man att företag erbjuder sin personal sociala aktiviteter utanför arbetet. I denna rapport redovisas en undersökning dÀr syftet med de sociala aktiviteterna har undersökts. Dessutom beskrivs den sociala arbetsmiljön och den upplevda effekten av aktiviteterna, ur bÄde personalens och ledningens perspektiv. För att kunna undersöka syftet med dessa har hjÀlp tagits av tidigare forskning som bland annat organisationsteorier, gruppteorier samt systemteorier.

Syftet med denna studie Àr att belysa det sociala fenomenet  mobbning pÄ arbetsplats, samt vilka konsekvenser som uppstÄr i det sociala liv och/eller arbetsliv för den person som blivit utsatt. Vi har anvÀnt oss utav kvalitativ forskning för att sÀtta oss in i Àmnet och dÀrfmed anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer för den hÀr studien. Vi har genomfört sex stycken personliga intervjuer med hjÀlp av en intervjuguide, vilken var indelad i tre olika teman. Vi analyserade vÄrt resultat med hjÀlp av tre teoretiska utgÄngspunkter, identitet, sociala roller och stigmatisering. Vi har kommit fram till att man som utsatt antar en roll under mobbningsperioden och Àven att mobbning ger konsekvenser av olika slag..

Lidande Àr en naturlig och oundviklig del av det mÀnskliga livet. En av de mest centrala uppgifterna inom vÄrden innebÀr att lindra lidande. DÀrmed Àr det aktuellt att undersöka omrÄdets kunskapsposition. Syftet var att beskriva lidande i omvÄrdnadStudien genomfördes som en litteraturstudie dÀr 15 vetenskapliga artiklar utgjorde underlaget för resultatet. Resultatet i denna studie delades in i sex tema inom omvÄrdnad: ?Existentiellt lidande?, ?Livslidande?, ?Sjukdomslidande?, ?VÄrdlidande?, ?Den vÄrdande personalens upplevelser av lidande? och ?Socioemotionellt lidande?.

Syftet med mitt arbete Àr att undersöka hur ett antal förskolepedagoger tÀnker kring förskolebarns utagerande beteende; vad sÄdant beteende Àr, vad orsaken till det Àr samt hur man bör hantera det som pedagog. Jag har anvÀnd mig av kvalitativa intervjuer och intervjuat fem pedagoger. FrÄgan vad utagerande beteende hos barn Àr associerar informanterna först till olika slags konkreta yttringar, som brÄk och skrik. Man associerar ocksÄ till avvikande, störande beteenden. Orsaker till utagerande beteende associerar man till en mÀngd olika faktorer som hemmiljö, psykologiska faktorer och förhÄllanden i sjÀlva förskolemiljön.

Syftet med föreliggande studie var att studera sambanden mellan Warr?s nio vitaminer i kontextfri och arbetsrelaterad form till tre mÄtt pÄ psykisk hÀlsa; nÀmligen vÀlbefinnande, livstillfredsstÀllelse och arbetstillfredsstÀllelse samt att undersöka om det fanns demografiska skillnader i dessa mÄtt. Studien genomfördes pÄ ett industriföretag i Sverige med hjÀlp av en enkÀtundersökning. Totalt deltog 187 respondenter i undersökningen. MÀtinstrument som anvÀnts Àr Warr?s vitaminmodell, Mental Health Continuum, Satisfaction With life Scale och Minnesota Satisfaction Questionnaire.

Sociala medier Àr idag, framförallt i Sverige, ett utbrett sÀtt att kommunicera sÄvÀl det privata livet som den egna vÀrldsbilden. Allt vanligare blir det att pÄ dessa medier diskutera politik och lÀnka artiklar, bilder samt filmer för att stÀrka sina politiska Äsikter. Studiens syfte Àr att jÀmföra om den politiska diskursen skiljer sig mellan s.k. face to face-situation samt pÄ sociala medier, i detta fall Twitter. Med hjÀlp av intervjuer samt textanalys av twitterflöden har denna undersökning sökt fÄ ökade kunskaper med hÀnsyn till diskursteorier byggda pÄ en socialkonstruktionistisk syn med anti-essentialistiska inslag.

I denna studie har jag fÄtt nÄgra medarbetares syn pÄ sin arbetsmiljö i den Svenska Kyrkan. I egenskap av arbetslivspedagog finner jag Svenska Kyrkans medarbetares relation till sitt arbete intressant dÄ det Àr en multiprofessionell vÀrdeorganisation.  Jag beskriver de förutsÀtt-ningar avseende ledarskaps- och organisationsteoretiska utbildning som prÀster och kyrkoherdar har för att agera som arbetsledare med personalansvar. Luthers kallelselÀra Àr en del av Svenska kyrkans vÀrdegrund och en intressant teori avseende dess inverkan pÄ arbetsmiljön.  För att komma fram till mitt resultat har en kvalitativ undersökning gjorts, i form av semistrukturerade intervjuer.

Internet har utvecklats till en ?Web 2.0? version, dĂ€r nu anvĂ€ndare Ă€r interaktiva med varandra. NĂ€tverksajten Facebook, en av tjĂ€nsterna som ingĂ„r i begreppet sociala medier, har bara funnits pĂ„ Internet i nĂ„gra Ă„r och har redan över 500 miljoner anvĂ€ndare runt om i vĂ€rlden. Sociala medier Ă€r ett enkelt sĂ€tt för att skapa kontakt och tillgĂ€nglighet med sina vĂ€nner och kan bli ett verktyg för sĂ„vĂ€l privatpersoner, företag och organisationer att nĂ„ sina mĂ„lgrupper. Även de statliga verksamheterna kan anvĂ€nda sociala medier för att kommunicera med sina kunder, intressenter och allmĂ€nheten.

Jag har skrivit om polisers rÀtt att skjuta men fokus pÄ hur regleringen pÄverkar den enskilde polismannen. I uppsatsen behandlas dels vilken betydelse regleringens utformning harför den enskilde polismannen i situationer dÄ skjutvapen kan behöva brukas och dels hur regleringen, pÄ lÄng sikt, har inverkan för en polisman som tvingats skjuta en motpart,t.ex. genom psykologiska reaktioner som kan uppstÄ samt det eventuella ansvar som kan ÄlÀggas polismannen.Ett bruk av skjutvapen kan fÄ stora effekter för den enskilde polismannen. Det handlar om sÄvÀl ett straffrÀttsligt som ett disciplinÀrt ansvar som kan ÄlÀggas denne, men Àven ompsykologiska reaktioner, sÄsom depressioner och posttraumatisk stress, som kan uppstÄ.Jag menar att det finns betydande brister i regleringen av polisers rÀtt att skjuta, vilket föranleder att den enskilde polismannen i realiteten endast kan skjuta i nödvÀrn. Jag argumenterar i detta arbete dessutom för att pÄverkan pÄ polismannen dessutom blir större nÀr det rör sig om bruk av skjutvapen i en nödvÀrnssituation.

Magisteruppsats, 15 hpÄmne: Svenska som andrasprĂ„kTermin: Vt 2014Handledare: Qarin Franker.

Detta examensarbete syftar till att skapa en ökad förstÄelse för skolan som arena för att frÀmja allsidiga kontakter och en levande social gemenskap samt att undersöka hur pedagoger och rektorer uppfattar och tolkar skollagens och lÀroplanens direktiv om detta uppdrag. UtgÄngspunkten i undersökningen ligger i kvalitativa intervjuer med pedagoger och rektorer frÄn tvÄ högstadieskolor. Vid intervjuerna undersöks hur den levande sociala gemenskapen prioriteras och definieras, hur man arbetar med att utveckla den och vilka som Àr den sociala gemenskapens arenor pÄ skolorna. De intervjuade Àr alla överens om att förutsÀttningarna för en levande social gemenskap börjar med goda relationer mellan lÀrare och elever och att den levande sociala gemenskapen Àr en förutsÀttning för att skolan ska vara en fungerande institution. I undersökningen framgÄr att alla informanter Àr pÄ det klara med vad styrdokumenten beskriver rörande de sociala relationerna utan att de för den skull har en bild som överensstÀmmer med varandra.

Det har börjat bli allt vanligare att organisationer ser över sina traditionella intranÀt och börjar titta pÄ möjligheterna med sociala intranÀt (Ward, 2012). I den hÀr uppsatsen presenteras en definition av ett socialt intranÀt och hur det frÀmjar informationsdeltagande och socialt nÀtverkande. Genom att utföra en fallstudie pÄ Medarbetarportalen pÄ Uppsala universitet har det framkommit att det finns ett antal hinder som har en negativ effekt pÄ införandet. Vi anser att en utförlig behovsanalys, dÀr man inte haft överseende med nÄgon organisatorisk eller informell grupp dÀr samtliga intressenter Àr medvetna om vilka fördelar som finns med sociala intranÀt, Àr nödvÀndigt för lyckat ett projektet..

Bakgrund: Intresset för att anvÀnda hundar inom vÄrden har ökat bland patienter och personal. Forskning har pÄvisat fysiologiska, psykologiska, emotionella och sociala effekter genom anvÀndning av vÄrdhundar. I dagslÀget finns ingen sammanstÀlld forskning om hur detta pÄverkar patienter med psykiatrisk problematik. Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur vÄrdhundar pÄverkar patienter med psykiatrisk problematik. Metod: Metoden var en litteraturstudie bestÄende av 20 vetenskapliga artiklar, 16 kvalitativa och fyra kvantitativa studier, publicerade mellan Ären 1989 och 2011.