Denna studie har utförts i syfte av att söka förstÄ hur fyra universitetsstudenter subjektivt upplever och reflekterar över sin sociala verklighet, i synnerhet nÀr de befinner sig i grÄzonen mellan utbildning och arbetsliv. För att söka komma Ät dessa subjektiva berÀttelser har vi utfört narrativa temaintervjuer med fyra programstudenter vilka nÀrmar sig sin examen. Det empiriska materialet har visat att alla fyra studenter följer vissa sociala handlingsmönster i sina reflektioner över utbildningen och förestÀllningar om det framtida arbetslivet men att deras skilda erfarenheter i livet har pÄverkat hur de förhÄller sig olika till sin sociala verklighet..

Syfte: VÄrt syfte med den hÀr rapporten Àr att ta reda pÄ hur konsumenterna ser pÄ IKEAs marknadsföring i sociala medier. Vi vill ocksÄ titta pÄ konsumenternas maktförhÄllande i relation till denna frÄga. Problem: I dagen samhÀlle marknadsför sig allt fler företag pÄ sociala medier. Möjligheterna för konsumenterna att bidra till förÀndring vÀxer allt mer. Hur marknadsför sig IKEA i sociala medier och hur förhÄller sig konsumenterna till den makt de har i samband med IKEAs marknadsföring hÀr? Metod: Netnografisk undersökning, kvalitativa intervjuer och en webbaserad enkÀtundersökning Resultat: Resultatet visar att konsumenterna har ett intresse av att anvÀnda sin makt för att pÄverka företag och organisationer.

Syftet med studien Àr att undersöka samt förstÄ hur ungdomar i 15-ÄrsÄldern diskuterar och formulerar sina uppfattningar om sig sjÀlva och den egna kroppen vid bildexponering som sker i sociala medier. Syftet Àr Àven att förstÄ hur ungdomarna diskuterar konstruktionen i relation till begreppen norm, symbolisk interaktionism, sjÀlvreflexivitet och sjÀlvkÀnsla. Vi vill Àven undersöka om det föreligger könsskillnader vad gÀller reaktionsmönstret vid exponeringen. I studien medverkar 23 ungdomar, varav 12 flickor och 11 pojkar. För att besvara syftet anvÀndes kvalitativ metod bestÄende av tre stycken strukturerade fokusgrupper som vardera varade en timme. Tolkningsramen som anvÀndes för att analysera det empiriska materialet var de socialpsykologiska begreppen media, norm, symbolisk interaktionism och sjÀlvreflexivitet samt det psykologiska begreppet sjÀlvkÀnsla.Studiens resultat visar att medelvÀrdet för internetanvÀndande bland ungdomarna Àr 2,95 timmar per dag och mest förekommande medieformerna Àr Facebook och Instagram.

Sociala medier har skapat nya vÀgar för kommunikation och nÀtverkande. Genom sociala medier har offentliga förvaltningar möjlighet till ett nytt och utvidgat sÀtt att kommunicera med sina medborgare.Kommunen Àr till för medborgarna och mÄste dÀrför bemöta deras krav pÄ information och behov av kommunikation. För att vÄga ge sig ut i en okÀnd kanal krÀvs en strategi och ett förhÄllningssÀtt till nya vÀgar att kommunicera. I den hÀr uppsatsen har vi stÀllt frÄgan; Varför anvÀnder kommuner sociala medier för att kommunicera med sina kommuninvÄnare?För att fÄ svar pÄ vÄr frÄga har vi undersökt hur tre svenska kommuner arbetar med sociala medier, utifrÄn ett strategiskt perspektiv.

Den hÀr uppsatsen undersöker de svenska journalisternas förhÄllningssÀtt till sociala mediers rapportering om revolutionen i Egypten. Fokus i denna undersökning ligger i journalisternas kÀllkritik, anvÀndning och beroende av sociala medierna som Twitter, Facebook, blogg med flera i sitt journalistiska arbete. Intervjumetoden tillÀmpades i denna undersökning och intervjuer med tio svenska journalister genomfördes. De medier som inkluderas i undersökningen Àr, Sveriges Radio Ekot, SR International, SVT, TV4, Tidningarnas TellegramsbyrÄ, Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Expressen och Aftonbladet. Samtliga intervjuer presenteras och svaren anvÀndes sedan i analysen.

Vi har genomfört en kvalitativ studie vars syfte Àr att undersöka flickors och pojkars erfarenheter och uppfattning av kommunikation via sociala medier och undersöka om den kommunikation som sker via sociala medier kan betraktas som mobbning. Sociala medier pÄ internet dÀr barn möts innefattar bland annat inlÀgg pÄ blogg, videoklipp, mejl och chatt. Vi anvÀnde oss av hermeneutiskt ansats för att försöka tolka och förstÄ flickors och pojkars sÀtt att kommunicera via sociala medier. För att kunna besvara vÄra frÄgestÀllningar genomfördes 10 intervjuer varav 8 enskilda och 2 i grupp. I teorin anvÀnder vi oss av ett genusperspektiv, samt begreppen inneslutning och uteslutning för att analysera resultatet.

AbstractUppsatsen syftar till att belysa korrelationen mellan Ätnjutandet av mÀnskliga rÀttigheter, individens identitetsformande och grundlÀggande mÀnskliga behov utifrÄn ett beteendevetenskapligt perspektiv.Min forskningsstrategi utgörs av en kvalitativ bibliografisk litteraturanalys som vilar pÄ sociologiska och psykologiska teorier. Detta vÀvs sedan samman med mÀnskliga rÀttigheters paradigm och en diskussion kring dess universalism och allmÀngiltighet.Det individuella identitetsskapandet fÄr mindre utrymme i ett samhÀlle vars medborgares rÀttigheter Àr begrÀnsade. Vidare prÀglas de mÀnskliga rÀttigheterna av vÀsterlÀndska och individualistiska ideal som framhÀver individens autonomi. Detta sÀtts i motsats till de kollektivistiska vÀrderingar som ofta prÀglar traditionella samhÀllen vilket i sin tur ofta leder till en identitetskris pÄ bÄde individuell och samhÀllelig nivÄ. Vidare förs en diskussion kring identitet som ett grundlÀggande mÀnskligt behov och dÀrmed mÀnsklig rÀttighet..

Resebranschen Àr en marknad som speglas av hÄrd konkurrens och en marknad dÀr synlighet och tillgÀnglighet Àr en avgörande faktor. Under de senaste Ären har resebranschen stÄtt inför en del förÀndringar nÀr det kommer till hur resorna sÀljs. I dagens lÀge sÀljer resebyrÄer fler biljetter online Àn vad de gör i sina fysiska butiker och möjligheten att anvÀnda sociala medier i marknadsföringen har uppstÄtt.Med hjÀlp av sociala medier skapas ett möte mellan resebyrÄerna och konsumenterna och de kan skapa relationer via Internet. Med den rÄdande utvecklingen ses tydliga mönster pÄ hur fler företag inom resebranschen börjar satsa resurser pÄ att utveckla och anvÀnda sociala medier i sin marknadsföring. Denna uppsats undersöker, och jÀmför hur och varför resebyrÄerna Ving, Apollo och Fritidsresor anvÀnder sig av sociala medier i sin marknadsföring.

Idag exponeras varje person för upp till flera tusen annonsbudskap per dag. Annonseringen pÄ Internet ökar och mÀnniskor översköljs med fÀrgglada, blinkande annonser sÄ fort de gÄr in pÄ Internet ? men forskning har visat att mÄnga av annonserna helt ignoreras. Författarna till denna studie hade för avsikt att studera den bakomliggande psykologiska processen som förklarar varför vissa annonser pÄ Internet uppmÀrksammas medan andra helt ignoreras, samt studera faktorer som pÄverkar denna process. Genom litteraturstudier, observationer och intervjuer har författarna förstÄtt att det finns tvÄ kognitiva uppmÀrksamhetsprocesser: den exogena/stimulansdrivna processen som hÀrrör frÄn den varseblivande processen och den endogena/mÄlstyrda processen som hÀrrör frÄn en samverkan mellan lÀsbeteendet pÄ Internet och hjÀrnans minnessystem.

Sammanfattning Mitt syfte med denna uppsats Àr att studera vad det finns för faktorer som pÄverkar sociala relationer i elevgrupper. Jag vill Àven ta reda pÄ om lÀrare tycker att det Àr viktigt att upprÀtta goda sociala relationer bland elever och varför de i sÄ fall anser det viktigt. För att fÄ veta detta har jag gjort en empirisk kvalitativ studie dÀr jag intervjuat lÀrare samt observerat elevgrupper. Jag har gjort min studie i grundskolans tidigare Är. Undersökningen har resulterat i ett flertal olika faktorer som pÄverkar det sociala klimatet i elevgrupper bÄde positivt och negativt.

?Sociala medier Àr ett monster.? Sociala medier Àr nutidens bÀsta sÀtt att marknadsföra sig pÄ, det Àr gratis och lÀttillgÀngligt. Det Àr pÄ sociala medier vi hittar inspirationen och det Àr dÀr travsporten ska förmedla kÀnslan av hur kul det Àr med trav. Enligt en undersökning som gjorts gÄr det utlÀsa att mÀnniskor anvÀnder sina bÀrbara teknikprylar som telefon och Ipad för att till 40 procent följa sociala medier. Sociala medier Àr nÄgot som bÄde pÄverkar, upprör och berör oss. Studiens problemformulering Àr följande: Sociala medier Àr idag en del av vardagen i samhÀllet.

Bemötandet av patienter i livets slutskede stĂ€ller stora krav pĂ„ vĂ„rdaren. Egenskaper som kan hjĂ€lpa oss som vĂ„rdare i vĂ„rt möte med döende patienter Ă€r en god sjĂ€lvkĂ€nnedom, sjĂ€lvreflektion, empatisk förmĂ„ga samt sĂ„vĂ€l fackkunskap men Ă€ven kunskap om patientens psykologiska och sociala förhĂ„llanden. Syftet med studien vara att beskriva vilka faktorer som Ă€r av betydelse mellan vĂ„rdare och patient i bemötandet med patienter i livets slutskede. Metoden var en litteraturstudie dĂ€r sökningen i databasen utfördes för att fĂ„ fram vetenskapliga artiklar som stĂ€mde överens med studiens syfte. Även en manuell söknings utfördes pĂ„ biblioteket.

Bakgrund: Barn som upplevt flykt m?ter komplexa psykologiska, fysiska och sociala utmaningar. Flyktingbarn utg?r en s?rskilt s?rbar grupp, d?r sjuksk?terskan har en avg?rande roll i att ge v?rd som fr?mjar trygghet, tillit och v?lbefinnande. Sjuksk?terskan har ett ansvar att bedriva personcentrerad v?rd.

No abstract.

Na?r sociala na?tverk blir en del av va?r vardag o?ppnas uppenbara mo?jligheter till interaktion och na?tverkande pa? Internet med va?nner, kollegor och bekanta. Samtligt som sociala na?tverk erbjuder anva?ndare intressanta redskap, med ma?nga fo?rdelar, fo?r att kunna interagera utsa?tts samtidigt anva?ndares personliga integritet fo?r risker och hot. Denna uppsats underso?ker vad som oroar anva?ndare mest pa? Internet, va?rdet av en skyddad privat sfa?r utan insyn, varfo?r vi delar med oss av privat information pa? sociala na?tverk, vad kan man ta reda pa? utifra?n den information som finns tillga?nglig samt hur kan vi ba?ra oss a?t fo?r att inte fo?rlora va?r integritet pa? Internet.