Bakgrund: Anorexia nervosa Àr en Àtstörning dÀr personerna har en förvrÀngd kroppsuppfattning och en intensiv rÀdsla för att gÄ upp i vikt. Detta leder till att personen anvÀnder olika metoder för att fÄ en sÄ lÄg kroppsvikt som möjligt. Sjukdomen debuterar ofta i tonÄren och pÄverkar frÀmst kvinnor.Syfte: Att beskriva unga kvinnors (12-25Är) erfarenheter av omvÄrdnaden med Anorexia nervosa samt granska de inkluderade artiklarnas datainsamlingsmetod.Metod: Designen för litteraturstudien var deskriptiv och tio kvalitativa vetenskapliga artiklar inkluderades i resultatet. För att hitta dessa anvÀndes databaserna Cinahl, Medline och Scopus.Huvudresultat: I föreliggande studie har det visat sig att en god vÄrdrelation bidrar till trygghet och motivation till att tillfriskna. Det finns bÄde negativa och positiva aspekter med att vÄrdas i grupp.

Syftet med litteraturstudien var att beskriva sÀllskapsdjurets betydelse för Àldre personer som bor pÄ vÄrd- och omsorgsboenden. Vidare var syftet Àven att beskriva den metodologiska aspekten undersökningsgrupp samt dess urval. Metoden utgick frÄn designen beskrivande litteraturstudie. 12 artiklar inkluderades genom sökningar i databaserna Cinahl och PubMed samt genom manuell sökning. Huvudresultatet visade att sÀllskapsdjurets betydelse var till stor del positivt för Àldre personer som bor pÄ vÄrd- och omsorgsboenden.

Bakgrund: SmÀrta och Àldre personer Àr centrala delar i sjukvÄrden. SmÀrta Àr en subjektiv upplevelse och pÄverkar en person bÄde psykiskt och fysiskt. SmÀrta Àr komplext och det finns mÄnga anledningar till att smÀrta uppkommer. MÄnga Àldre personer i samhÀllet fÄr inte korrekt smÀrtlindring vilket kan bero pÄ attityder och felaktiga bedömningar.  För att underlÀtta bedömningen av smÀrta finns det instrument som vÄrdpersonal kan ta hjÀlp av för att underlÀtta bedömningen av Àldre personers smÀrta.Syfte: Att beskriva hur Àldre personer upplever smÀrta och hur den handhas pÄ vÄrdenheter.Metod: En litteraturöversikt som byggts pÄ tio vetenskapliga artiklar. Artiklarna har hÀmtats frÄn CINAHL complete.

I och med att den psykiatriska vÄrden omorganiserats och antalet slutenvÄrdsplatser minskathar familjen en stor och viktig roll i vÄrdandet av psykiskt sjuka. NÀr en anhörig drabbas avschizofreni uppstÄr en börda med effekter för hela familjen. Det kan vara inkomstbortfall,begrÀnsad fritid, upplevelser av sorg, skuld, oro och ilska. Sjuksköterskor behöver vararustade med anvÀndbara ÄtgÀrder för att möta de anhörigas behov. Den hÀr litteraturstudienfokuserade dÀrför pÄ omvÄrdnadsÄtgÀrder som Àr grundade i den problembild som anhörigatill personer med schizofreni beskriver.

Syftet med studien Àr att belysa barns egna perspektiv pÄ tillvaron i en grupp dÀr det finns barn med utÄtagerande beteende som kan utsÀtta dem för verbala och/eller fysiska krÀnkningar. Barn i tvÄ grupper dÀr det finns utÄtagerande barn blev intervjuade individuellt. Barnen i den ena gruppen var sex och sju Är gamla och i den andra gruppen var de Ätta eller nio Är gamla. Det finns inte sÄ mÄnga studier i Àmnet och det Àr oftast den ena sidan som blir belyst. De utÄtagerande barnen fÄr av naturliga skÀl stor uppmÀrksamhet och de andra, kanske tysta barnen, glöms lÀttare bort i det tumult som kan uppstÄ i ett sÄdant klassrum.

Studien undersöker barntidningen Lyckoslantens visuella representationer, med ett fokus pĂ„ serien Spara och Slösa samt omslagsbilderna. Åren mellan 1939 och 1945 granskas med hĂ€nsyn till det pĂ„gĂ„ende kriget i Europa för att söka synliggöra symboler för kriget. Symbolerna visar sig vara nĂ€stintill obefintliga och bidrar till den idylliserade vĂ€rld som gestaltas. Studiens huvudsakliga syfte Ă€r att diskursanalytiskt ringa in det specifika bildsprĂ„k som anvĂ€nds för att uppmuntra barn till sparsamhet. Genom bildernas uttryck och vidare betydelser diskuteras framtrĂ€dande ideal utifrĂ„n analytiska kategorier som genus, klass och etnicitet. Teman som Ă„terkommer i de bĂ„da bildtyperna och som knyts till en allmĂ€n sparandediskurs Ă€r mode och skönhet, idrott och hĂ€lsa, föreningsliv, flit och arbete, nöjen samt natur.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka mobbningens olika arenor och pÄ vilka platser pÄ de olika arenorna mobbningen förekommer ur ett elevperspektiv. I undersökningen fanns ocksÄ ett delsyfte och det var att undersöka vad elever upplever att mobbning har för olika former, vilka former som Àr vanligast förekommande och varför de Àr vanligast. En kvalitativ metod anvÀndes för att syftet skulle kunna uppnÄs. Alla informanter i undersökningen var elever som gick pÄ gymnasiet. Resultatet i undersökningen visar att eleverna har erfarenheter och upplevelser av att mobbningen frÀmst förekommer i skolan.

Den tyska Äterföreningen (1990) har kommit att pÄverka mÄnga mÀnniskors liv och den hade mÄnga överraskningar i bagaget, bÄde förbÀttringar men Àven försÀmringar. I Tyskland pÄgÄr en stÀndig diskussion kring Äterföreningen och dess verkningar. MÀnniskor frÄn forna DDR kÀnner sig orÀttvist behandlade och mÄnga Àr besvikna över att politikernas löften inte kunnat infrias. Problemen som uppstÄtt har successivt ökat och mÄnga ser Äterföreningen som ett misslyckat projekt. Mitt syfte Àr att undersöka hur situationen för mÀnniskorna sÄg ut samt huruvida det sociala kapitalet kan anses ha pÄverkat mÀnniskorna i DDR.

Bakgrund: Stroke Àr en cerebrovaskulÀr sjukdom, en skada i hjÀrnans blodkÀrl. Skadan kan förorsakas av antingen en blodpropp eller en blödning. Symtomen nÀr nÄgon drabbats av en stroke Àr ansiktsförlamning, kroppsförlamning och att sprÄket kan bli otydligt. Tiden Àr en viktig faktor nÀr nÄgon drabbats av stroke, dÀr en snabbt insatt behandling minskar risken för att fÄ bestÄende hjÀrnskador. Att drabbas av en stroke Àr en högst individuell upplevelse och ett nytt liv med rörelsehinder, talsvÄrigheter eller förÀndrad personlighet kan uppstÄ.Syfte: Syftet med studien var att beskriva vuxna patienters upplevelse av hur vardagen har förÀndrats efter att ha drabbats av en stroke.Metod: Studien Àr en litteraturstudie som baseras helt pÄ vetenskapliga och kvalitativa artiklar.

Trafikolyckor Àr ett globalt folkhÀlsoproblem som leder till svÄra ekonomiska konsekvenser och psykiskt lidande. Ungdomar mellan 15-24 Är och framförallt mÀn Àr en sÀrskilt utsatt grupp av olika anledningar. De har ofta en övertro pÄ sin egen körförmÄga, kör ofta över hastighetsgrÀnserna och Àr överrepresenterade i alkoholrelaterade trafikolyckor. Vissa socioekonomiska skillnader finns i risken att rÄka ut för trafikolyckor. Ungdomar med lÄg utbildning samt barn frÄn lÀgre socioekonomiska grupper, framförallt barn till lantbrukare, Àr överrepresenterade i motorfordonsolyckor.

Bakgrund: Sexualitet Àr inte per automatik synonymt med samlag, förmÄga till orgasm eller summan av individens erotiska liv. Begreppet utvidgas i denna litteraturstudie till att innefatta mÀnniskans kÀrlekssökande, hur kÀnslolivet tar sig i uttryck samt hur sexualitet uttrycks via beröring. DÄ en mÀnniska drabbas av sjukdom eller skada pÄverkas hens upplevelse av hÀlsa och vÀlbefinnande. Palliativ vÄrd bygger pÄ ett förhÄllningssÀtt som förbÀttrar patienternas och deras familjers livskvalitet genom att förebygga och lindra bÄde fysiskt och psykiskt lidande. Syfte: Att belysa hur sexualitet berörs inom palliativ vÄrd sett utifrÄn patienternas perspektiv.

Introduktion: De hjÀrtpatienter som lever hemma sjÀlva har en sÀmre livskvalitet bÄde fysiskt och psykiskt oavsett Älder och kön. Att ha en anhörig eller nÀra vÀn som hjÀlp ökar livskvalitet och kortar ÄterhÀmtningsperioden. Syfte: Syftet Àr att se hur mÀn och kvinnor upplever livet efter hjÀrtinfarkt, samt hur sjuksköterskans roll upplevs i kontakten med dessa patienter? Metod: Systematisk litteraturstudie utifrÄn vetenskapliga artiklar. Resultat: Resultatet diskuteras utifrÄn fem huvudkategorier samt ur manligt och kvinnligt perspektiv.

Bakgrund: Det har visat sig att bandet mellan mÀnniska och djur kan vara lika starkt som mellan tvÄ mÀnniskor och förlusten av ett djur kan inverka negativt pÄ en mÀnniskas hÀlsa och vÀlbefinnande. Djur i terapeutiska sammanhang har anvÀnts för att assistera mÀnniskan i flera hundra Är och pÄ 1970-talet utvecklades djurterapi dÄ de första pilotstudierna pÄ kvantitativa data gjordes. Tidigare studier har presenterat ett ökat socialt samspel mellan personer med demenssjukdomar dÄ djur anvÀnts i vÄrdandet. Djurs nÀra förhÄllande till mÀnniskan vÀckte intresse av att nÀrmare studera deras inverkan pÄ hÀlsa och vÀlbefinnande. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sÀllskapsdjurs inverkan pÄ hÀlsa och vÀlbefinnande hos Àldre mÀnniskor pÄ sÀrskilt boende.

Bakgrund: Tryckkammarbehandling Àr en vanlig behandling för dykarsjuka, men kan Àven anvÀndas vid andra tillstÄnd, till exempel hos patienter med svÄrlÀkta sÄr, vilka överlag upplever sig ha sÀmre livskvalitet. Den definition av livskvalitet som valdes i denna studie grundades i den subjektiva livssituationens flerdimensionella aspekter. Studiens teoretiska förankring utgick frÄn ett humanvetenskapligt perspektiv med fokus pÄ upplevelsen kring livskvalitet utifrÄn WHO och Haas.Syfte: Att beskriva upplevelser av livskvalitet hos patienter med svÄrlÀkta sÄr i nedre extremiteter i samband med tryckkammarbehandling.Metod: Systematisk litteraturstudie av befintlig vetenskaplig litteratur inom intresseomrÄdet. Artiklarna granskades kritiskt genom författartriangulering och analyserades utifrÄn ett deduktivt arbetsÀtt. Analysen grundar sig pÄ fem artiklar.Resultat: Tryckkammarbehandling ledde, i de artiklar vi studerade, till ökad livskvalitet bland annat genom ökad sÄrlÀkning, förbÀttrad hÀlsa och minskad fysisk begrÀnsning.

MÀnniskors levnadsvanor har förÀndrats de senaste 20 Ären. Minskad fysisk aktivitet tillsammans med ohÀlsosamma matvanor leder till bÄde övervikt, hjÀrtsjukdomar och psykisk ohÀlsa. HÀlso- och sjukvÄrden arbetar med olika metoder i förebyggandet och behandlandet av komplikationer som ohÀlsosamma levnadsvanorna skapar. Sjuksköterskan har en viktig roll i hÀlsofrÀmjande arbete dÀr motiverandet till egenvÄrd ingÄr. EgenvÄrd innebÀr att ta hand om sig sjÀlv genom goda och hÀlsosamma livsvanor och kan innebÀra fysisk aktivitet.