En skola för alla
till vilket pris?
Syftet med studien är att belysa barns egna perspektiv på tillvaron i en grupp där det finns barn med utåtagerande beteende som kan utsätta dem för verbala och/eller fysiska kränkningar. Barn i två grupper där det finns utåtagerande barn blev intervjuade individuellt. Barnen i den ena gruppen var sex och sju år gamla och i den andra gruppen var de åtta eller nio år gamla. Det finns inte så många studier i ämnet och det är oftast den ena sidan som blir belyst. De utåtagerande barnen får av naturliga skäl stor uppmärksamhet och de andra, kanske tysta barnen, glöms lättare bort i det tumult som kan uppstå i ett sådant klassrum. I dagens skolvärd anses inkludering ofta vara den enda vägen att gå och fokus ligger oerhört starkt på de barn som är i behov av särskilt stöd. De barn som utsätts för de kränkningar som kan ske i en situation där inkluderingen inte riktigt fungerar hamnar i skymundan.Denna studie visar på hur barn mår i en grupp där inkluderingen fungerar sämre än önskat. De barn som befinner sig i en situation där ett eller fler barn i gruppen är kraftigt utåtagerande verbalt och/eller fysiskt känner en daglig oro eller rädsla för att bli utsatta för kränkningar. Flertalet av de intervjuade vittnade om hur de blev ledsna vid påhopp och kände stor oro för att det skulle upprepas trots personalens förklaringar till beteendet. Studien visar också på att barnen menar att det blir bättre efter en tid men samtliga talar om ett första år med upprepade kränkningar både fysiskt och psykiskt. Trots pedagogiska förklaringar till beteendet från personalens sida och förståelse för detta från barnens, upplever de det ändå som att de blir kränkta.