Då medellivslängden bland Sveriges befolkning ökar stadigt samt att vi idag är friskare och piggare i högre ålder har frågan om pensionsåldern åter gjorts aktuell. Mot denna bakgrund har regeringen tillsatt en utredningsgrupp för att analysera för- och nackdelar samt konsekvenserna av ett längre arbetsliv. Då detta väckte många negativa reaktioner i media fångades vårt intresse för frågan, särskilt då den genomsnittliga pensionsåldern idag ligger på ca 63 år bland människor som anses fysiskt och psykiskt friska att arbeta fram till 65 års ålder.Syftet är att undersöka om och i så fall hur äldre människor kan motiveras att stanna kvar längre i arbetslivet samt om det finns ett behov av motivationsteorier för äldre människor. Denna kunskap ska förhoppningsvis sedan kunna användas av arbetsgivare som är intresserade av att behålla sina äldre anställda samt bidra till vidare forskning runt åldersbaserad motivationsteori.Uppsatsen är en kvalitativ studie med induktiv ansats. Forskningen har bedrivits med tvärsnittsdesign och empiri har huvudsakligen samlats in med hjälp av kvalitativa intervjuer.Det vi kom fram till i denna uppsats var att äldre människor, under rätt förutsättningar, kan motiveras att stanna kvar längre i arbetslivet.

Bakgrund: Fysisk inaktiviet ökar globalt och är ett hot för folkhälsan då det kan leda till ohälsa och ett flertal sjukdomar. Sveriges regering utformade 2001ett projekt ?Sätt Sverige i rörelse? och i samband det infördes metoden fysisk aktivitet på recept (FaR). Evidens har visat att FaR är ett effektivt sätt att bli fysiskt aktiv. Dock har det även framkommit att vissa patienter har svårt att följa ordination och saknar stöd från hälso- och sjukvården.

SammanfattningSyfte: Att utifrån litteratur beskriva hur patienter som drabbats av Poststroke Depression (PSD) upplever sin livskvalitet.Design: Beskrivande litteraturstudie.Metod: Litteratur söktes i databaserna PubMed och CINAHL, som publicerats mellan 2002-2012. Resultatet baseras på 13 vetenskapliga artiklar.  Resultat: Livskvalitet kan ses ur två dimensioner, psykiskt och fysiskt. Då livet förändras inom dessa dimensioner efter en stroke, kan detta påverka hur individen upplever sin livskvalitet. Patienter som drabbas av PSD kan uppleva en sämre livskvalitet, då de kan uppleva minskad fysisk aktivitet, liksom nedsatt funktionsförmåga och minskad självständighet i utförandet av aktiviteter i dagliga livet (ADL).

Syftet med arbetet har varit att undersöka vilka olika delar begreppet hälsa innefattar och därigenom få fram en helhetsbild av hälsobegreppet för att utifrån denna bild titta på hur hälsoarbetet i skolan kan bedrivas på några olika sätt. Med utgångspunkt från syftet har jag försökt få svar på vilka olika definitioner som finns av begreppet hälsa, vad fysisk respektive psykisk hälsa innebär, hur hälsoarbetet aktivt bedrivs i skolorna idag samt om leken har någon betydelse för barnens hälsa. Arbetet inleddes med en litteraturstudie för att se om litteraturen kunde besvara mina frågor. Därefter intervjuade jag sex lärare som arbetar med barn i år F - år 6. Intervjuerna syftade till att undersöka lärarnas inställning till hälsans olika delar samt om och hur de arbetar med hälsa i skolan för att sedan kunna jämföra med den litteraturstudie jag gjort.

AbstraktBakgrund. Anknytning är ett viktigt band som skapas mellan mor och barn, detta är viktigt för att barnet ska utvecklas till en trygg person. För att anknytning ska uppstå krävs mycket närhet och värme. Vid brist på anknytning blir barnet passivt och apatiskt.Syfte. Syftet med denna studie var att belysa hur anknytningsprocessen mellan mor och barn kan påverkas vid olika förlossningssätt.Metod.

Diagnosen hjärntumör påverkar inte bara patienten utan hela familjen. Stort fokus läggs på patienten, vilket leder till att anhöriga ibland blir osynliga i vården. Genom att se anhöriga kan sjuksköterskor indirekt bidra till en bättre vård av patienter med hjärntumör, eftersom det kan leda till en ökad trygghet inom familjen. Syftet var att belysa upplevelsen av att vara anhörig till en patient som drabbats av hjärntumör. Uppsatsen är en litteraturstudie, som bygger på tio kvalitativa artiklar, vilka beskriver upplevelsen av att vara anhörig till en patient, som drabbats av hjärntumör.

Studiens syfte är att genom långtidsobservation (effektiv tid, 21 dagar) mätt med accelerometri, kartlägga och undersöka nivån av fysisk aktivitet och inaktivitet hos vuxna individer, samt undersöka hur den individuella variationen och variationen inom gruppen påverkar hur länge en individ behöver observeras för att korrekt kunna rangordna dem. Totalt deltog 33 vuxna individer, som bar en accelerometer på höger höft under all deras vakna tid i 4 veckor. Av dessa hade 27 individer valid accelerometerdata som sedan användes för vidare analys. Accelerometerinställningarna var satta till att registrera data över en axel med en tidsintervall av 5 sekunders epok. De skärningspunkter för de olika intensitetsnivåern var <100 counts per minute (cpm) för inaktivitet, 2000->6000 cpm för moderat till hög intensitet (MVPA) samt >6000 cpm för hög intensitet. Datan analyserades av deltagarnas ackumulerade tid i de valda intensitetsnivåerna/vecka. Resultatet visar att samtliga individer är tillräckligt fysiskt aktiva i enlighet med nuvarande rekommandationer av fysisk aktivitet för vuxna, baserat på den ackumulerade tiden av MVPA/vecka.

SammanfattningSyftet var att inom sluten barnsjukvård undersöka sjuksköterskors erfarenhet, kunskap och upplevelse av ansvar och skyldigheter vid misstanke om att barn de vårdat utsatts för barnmisshandel. Begreppet barnmisshandel innefattade i denna studie att en vuxen person utsatt barnet för fysiskt- eller psykiskt våld, sexuella övergrepp, kränkningar eller försummelse att tillgodose barnets grundläggande behov. Designen var beskrivande med kvalitativ ansats. Sex sjuksköterskor valdes ut och intervjuades med halvstrukturerade frågor. Intervjuerna spelades in och transkriberades ordagrant.

Syftet med litteraturstudien var att beskriva sällskapsdjurets betydelse för äldre personer som bor på vård- och omsorgsboenden. Vidare var syftet även att beskriva den metodologiska aspekten undersökningsgrupp samt dess urval. Metoden utgick från designen beskrivande litteraturstudie. 12 artiklar inkluderades genom sökningar i databaserna Cinahl och PubMed samt genom manuell sökning. Huvudresultatet visade att sällskapsdjurets betydelse var till stor del positivt för äldre personer som bor på vård- och omsorgsboenden.

Denna uppsats handlar om gränslöst frivilligarbete. Det är en kvalitativ studie som utgår ifrån fem frivilligarbetares upplevelser av sitt engagemang för gömda flyktingar i Asylgruppen i Malmö. Ett engagemang som jag av egen erfarenhet vet är väldigt påfrestande och ofta blir en stor del av ens liv. Syftet är att ta reda på hur de upplever sin arbetssituation som frivilligarbetare, att ta reda på vad som är deras motiv och drivkrafter och på vilket sätt de hanterar det tunga arbete som de utför och de upplevelser som detta för med sig. Resultatet visar på en tung arbetssituation med en hög arbetsbelastning.

Syfte: Att beskriva hur distriktssköterskor inom hemsjukvården upple­ver sitt arbete och sin arbetsmiljö ur ett fysiskt, psykiskt och socialt perspektiv. Metod: Studien hade en beskrivande design med kvalitativ ansats. Åtta distriktssköterskor verksamma inom hem­sjukvård i tätort eller på landsbygd i Mellansverige deltog i studien. Data samlades in via semi-strukturerade intervjuer och analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Temat ?Att arbeta för patientens bästa, en utmaning för distriktssköterskan i hemsjuk­vård? bildades ur fyra kategorier.

Syftet med den här undersökningen är att lyfta fram och beskriva vilka känslor som uppstår från polisers sida i deras dagliga arbete som poliser. Hur påverkas de av de känslor som uppstår i yrkesrollen och hur hanterar de dessa? För att undersöka detta utfördes kvalitativa intervjuer med tre poliser. Den insamlade empirin analyserades sedan utifrån teorier samt tidigare forskning inom emotionssociologi och även utifrån polisens årsredovisning.Resultatet för det emotionella arbetet visar på att poliserna överlag är nöjda med sitt val av yrke. De får handskas med många olika känslor beroende på situation med mera.

Introduktion: Olika typer av sår skapar stort lidande för den drabbade och Negative Pressure Wound Therapy (NPWT) är en behandlingsmetod som utvecklats för att effektivisera sårläkningsprocessen. Livskvaliteten och hälsan påverkas av såret och dess utveckling, vilket gör omvårdnaden vid sårbehandling grundläggande för patientens välmående. Syfte: Syftet var att belysa hur Negative Pressure Wound Therapy påverkar patientens livskvalitet och hälsa. Metod: Polit och Beck (2012) niostegsmodell användes för litteraturstudien. Artikelsökningarna gjordes i två olika databaser samt manuella sökningar och resultatet grundades på tolv artiklar som genomgick en kvalitetsgranskning.

Introduktion: Personer med funktionsnedsättning har nedsatt förmåga att fungera fysiskt, psykiskt eller intellektuellt, vilket kan medföra hinder med att sköta den dagliga munhygienen. I omvårdnaden i bostad med särskild service för vuxna ingår skyldighet att stödja funktionsnedsatta med deras personliga behov.Syfte: Syftet med studien var att undersöka boendeassistenters kunskap om munhälsa. Ytterligare ett syfte var att undersöka boendeassistenters inställning till munvård samt faktorer som påverkar deras inställning till munvård.Material och metod: Studien är en kvantitativ tvärsnittstudie baserad på en enkät med 31 strukturerade frågor samt en öppen fråga.  Enkäten besvarades av 43 boendeassistenter i en kommun i södra Sverige.Resultat: Resultatet visar att majoriteten (n=34) av boendeassistenterna anser att de boende behöver dagligt stöd med munhygienen. Det största hindret är att de boende inte vill ha hjälp med munhygienen. En stor del (n=31) av boendeassistenterna anser att de har tillräcklig kunskap om munvård för att stödja de boende med den dagliga munhygienen.

Bakgrund: Dagens samhälle är i förändring, vilket av forskare har kallats att det gått från det moderna till det postmoderna samhället (Löwendahl & Revang, 1998). För företag har denna förändring bland annat inneburit att de måste internationaliseras, det vill säga starta engagemang på utländska marknader, för att överleva. Syfte: Uppsatsen syftar till att ge ett bidrag till nuvarande forskning genom att undersöka huruvida Uppsalaskolans internationaliseringsteori har ett tillfredsställande förklaringsvärde, eller om en uppdatering av denna vore att föredra.Avgränsningar: Vi avgränsar vår studie till att omfatta ett företag inom tillverkningsindustrin eftersom Uppsalaskolan bygger på en studie av tillverkningsföretag och är därmed applicerbar på denna typ av företag.Genomförande: För att kunna undersöka Uppsalaskolans förklaringsvärde, har vi utfört en kvalitativ studie av ett företags internationella engagemang genom att studera dess etablerings- samt internationaliseringsprocess. Resultat: Studiens resultat visar ett visst mönster av engagemang likt en stegvis etableringskedja i enlighet med Uppsalaskolans teori. Det förekommer dock avvikelser i form av att fallföretaget bland annat har snabbat på etableringar genom att inleda engagemangen med högre resursåtagande än vad som hävdas i teorin.