Hösten 2006 bestämde sig regeringen för att utforska möjligheterna att införa ämnesmål iskolan ibland annat ämnet svenska för elever i årskurs 3. Ungefär två och ett halvt år senare ärdet första nationella Provet i svenska för elever i årskurs 3 konstruerat. Ett år senare har ettnytt nationellt Prov konstruerats och det är delar av detta Prov denna studie bygger sin analyspå. De texter vilka kommer att analyseras i denna studie är faktatexter skrivna av elever iårskurs 3 vårterminen 2010.Elevernas vokabulär kommer att vara centralt i denna studie då det är elevernas ordförråd somdet visar sig i deras faktatexter som analyseras i studien. I studien framgår det att eleverna iårskurs 3 använder sig ett vardagligt språkbruk när de skriver sina faktatexter.

För att ta reda på i vilket utsträckning digitala Prov kan användas i ämnet matematik på gymnasiet har en studie gjorts, där fokus legat på ämnesplanens olika förmågor, vilka utmaningar som är förknippade med denna examinationsform samt hur det kan påverka elevernas motivation. Studien har en kvalitativ inriktning och består av en inledande dokumentanalys, implementation och genomförande av Prov på dator, samt utvärdering av resultat. Genomförandet gjordes med en grupp elever på det naturvetenskapliga programmet, vilka fick lösa uppgifter digitaliserade från ett nationellt Prov, och sedan fylla i en enkät som utvärdering. Tolkningen av resultaten var att examination av förmågorna begrepp, procedur och problemlösning var digitaliserbar i hög utsträckning, medan modellering och kommunikation var de mest problematiska. Vidare kunde några utmaningar fastställas och bland dessa var dels behovet av att minska tidsåtgången och dels att hitta ett lämpligt program som hanterar matematiska uttryck utan att vara för komplicerat, men även symbolhantering och grafritning generellt.

Denna uppsats handlar om vilka olika kunskapsformer som testas i skriftliga Prov i geografi på gymnasiet och om hur detta förhåller sig till betygskriterierna. För att besvara detta har tio geografilärares Prov analyserats med hjälp av Blooms reviderade taxonomi. Tidigare forskning visar att Prov i SO-ämnen nästan enbart testar minneskunskaper. Denna studie bekräftar delvis detta då de analyserade Proven domineras av frågor som testar att minnas. Samtidigt finns det en variation i vilka kunskapsformer som testas.

Syftet med följande undersökning är att granska om historielärare på högstadiet kan kontrollera om eleven fördjupat, eller förändrat, sitt historiemedvetande genom skriftliga Prov. Om så är fallet kommer det även att undersökas på vilket sätt detta är möjligt. Undersökningen bearbetas genom att teorier från ett antal historiker och författare presenteras. Dessa beskriver och har teorier kring ämnena skriftliga Prov, bedömning, historiekunskap och historiemedvetande. Ett viktigt begrepp som hanteras är historiemedvetande. Eleven får genom ett mer fördjupat historiemedvetande perspektiv på tidsdimensionen då ? nu ? sedan, och kan vidareutveckla sin identitet och se sig själv som både skapad och skapare av historien. Arbetet ger en översikt på begreppet historiemedvetande och hur lärare genom skriftliga Prov kan utläsa om och på vilket sätt historiemedvetandet fördjupas hos eleven. Undersökningen genomförs dels med hjälp av en kvalitativ metod i form av intervjuer med historielärare på Korsavadsskolan i Simrishamn, och dels genom att teorier och tidigare forskning på området presenteras och diskuteras.

I denna uppsats undersöks hur elever i årskurs 3 förhåller sig till de nationella Proven, med fokus på känslor, upplevelser samt hur eleverna uppfattat informationen om Proven. Vår teoridel fokuserar på det utvecklingspsykologiska perspektivet. Vi valde att intervjua barn i årskurs tre för att få en bild av hur de ser på de nationella Proven, detta genom att sätta oss in i barnens perspektiv. Det gjordes genom enskilda intervjuer samt en gruppintervju. Resultatet av undersökningen visar att barnen tycker nationella Proven är spännande men känslor av stress och nervositet tar över.

Syftet med denna uppsats är att ta reda på vilka fel elever i år 5 gör i matematik och vilka matematiksvårigheter de befinner sig i när de kommer till vår skola i år 6. För att ta reda på det gjorde jag en kvalitativ innehållsanalys av 37 Nationella Prov för år 5 som eleverna genomfört på vårterminen innan de slutar. Studiens litteraturgenomgång definierar begreppet matematikkunskap, tydliggör begreppet matematiksvårigheter och lyfter fram teorier om bedömning och kartläggning av matematiksvårigheter.Resultatet visar att elever befinner sig i svårigheter både utifrån det matematiska innehållet så som talförståelse och geometri och de mer processinriktade kompetenserna som begreppsförståelse, procedurkompetens och strategisk kompetens. Jag har även försökt belysa det som vissa författare betecknar som grundläggande matematikkunskaper. Detta innefattar bland annat förståelsen av tal och resultatet visar att elever gör fel vid beräkning av subtraktions- och divisionsuppgifter.

Förståelse för ekologiska fenomen är avgörande, både för att ungdomar ska få insikt i världen de lever i, och för att undervisningen ska uppnå de mål som satts upp av skolverket. Syftet med denna studie var att undersöka möjligheterna att testa sådan förståelse med hjälp av ett skriftligt Prov. I fem gymnasieklasser fick 109 elever svara på Provfrågor av faktatyp och förståelsetyp. Resultaten visar att eleverna tyckte bättre om faktafrågorna än förståelsefrågorna. Ytterst få elever kunde dock använda sina faktakunskaper till att lösa ett problem kring fotosyntesen.

Det är vanligt att läroboken styr undervisningen i matematik, vilket innebär att tolkning av läro- och kursplaner görs utifrån läroboken. Vi tycker därför det är intressant att undersöka hur väl en lärobok i Matematik A speglar de nationella styrdokumenten. Detta har gjorts genom att vi kategoriserat uppgifter i läroboken utifrån sex matematiska kompetenser som Arbetsgruppen för nationella Prov vid Umeå universitet har tolkat ur de nationella styrdokumenten. De sex matematiska kompetenserna används framförallt vid konstruktion av Provuppgifter till nationella Prov, därför tycker vi det är intressant att jämföra läroboken med nationella Prov. För att detta skulle vara möjligt kategoriserade vi även uppgifter i nationella Prov i Matematik A, utifrån de sex kompetenserna.

I denna C-uppsats är syftet att titta på vilket sätt kursplanens och läroplanens mål är kopplade till de nationella Proven i matematik för skolår 5 och 9 och vad de innehåller matematiskt. Med innehåller matematiskt menar vi vad från matematiken som tas upp och om uppgifterna visar på de mål ur styrdokumenten som är avsett. Vi har i vår studie använt oss av tre Prov för år 5 och tre Prov för år 9 samt kvalitativa intervjuer med åtta lärare. Alla informanter tycker att de nationella Proven i matematik speglar kursplanen. Lärarna för år 5 vill ändra Provens utformning och lärarna från år 9 tycker att Proven är bra, särskilt som ett stöd när de ska sätta betyg.

Syftet med denna studie är att undersöka hur skolelever upplever, känner och reagerar inför ett skriftligt Prov, i detta fall ett nationellt diagnostiskt Prov i matematik, nämligen Diamantdiagnosen. Jag vill också ta reda på om läraren har ett utvecklande syfte med Provet eller om det bara används som bedömningsmaterial för elever i enlighet med Skolverkets riktlinjer för de diagnostiska Proven.Tanken med min studie är att intervjun skall genomföras på ett kvalitativt sätt med eleverna och med deras lärare. Med hjälp av intervjun kommer jag förhoppningsvis att få svar på hur eleverna upplever diagnos- och Provmomenten, detta sker genom att ställa öppna frågor och även ge eleverna chansen att kommunicera fritt kring frågeställningen.Jag utgick från definition av några centrala begrepp som t.ex. summativ bedömning, formativ bedömning och feedback. Jag gick också igenom vad forskningen har att säga om effekterna av Prov och bedömning på t.ex.

I detta examensarbete undersöktes hur ett kemiProv inom området kemisk jämvikt utformades och bedömdes på en gymnasieskola i Mellansverige. De två lärarna som utformade och bedömde Provet intervjuades och fick svara på frågor via e- mail. Både intervjudata och frågorna via e-mail kategoriserades med hjälp av Selgheds (2006) kategorier rörande synsätt på betygsystemet. Resultatet visade att lärarna har olika synsätt på både Provets utformning och bedömning trots att dem tillsammans konstruerat både Prov och facit. Lärarna täckte med detta Prov flera av de kända missuppfattningar som den didaktiska forskningen funnit, även om det inte var på ett systematiskt sätt.

För att undersöka eventuella skillnader mellan vilka matematiska kompetenser som prövas på IB-programmet och svenska nationella program har en analys av matematikuppgifter från de olika programmen genomförts. På IB-programmet har uppgifter från final exam i mathematical studiesstandard level gjorts och från de svenska en analys av uppgifter från nationella Prov i matematik B och C. Analysen har genomförts med hjälp av kompetensramverk framtaget av Palm et al. (2004). Med hjälp av kompetensramverket har nyckelord och uppgiftstyper för de olika kompetenserna tagits fram för att kategorisera in uppgifter till en kompetens som är kärnan i uppgiften.

Syftet med arbetet är att visa vilka fördelar respektive nackdelar ett heltäckande DNA-register skulle kunna innebära. Dagens lagstiftning innebär att DNA-Prov får tas på alla som är skäligen misstänkta för brott, även om det inte är nödvändigt för utredningen av brottet. Lagändringen innebär dessutom att DNA-Prov även skall få tas på personer som inte är skäligen misstänkta för brott om syftet är att underlätta identifiering vid utredning av ett brott som kan leda till fängelse. Ett heltäckande register skulle innebära att polisen inte skulle behöva ta DNA-Prov av misstänkta utan direkt kunna jämföra spår från en brottsplats mot det heltäckande registret. Av det material som vi har tagit del av under arbetets gång har de som varit negativt inställda till ett heltäckande register förutspått att det skulle vara ett hot mot vår integritet genom att genetiska egenskaper lagras.

Under vår utbildning på högskolan i Skövde har vi stött på Skolverkets Diagnostiska uppgifter i matematik - för användning i de tidiga skolåren. Genom användandet av materialet tror vi att elevernas inlärningsprocess blir synlig. Men hur ser lärarna på materialet? För att få svar på frågor om detta har vi intervjuat fem lärare i grundskolans tidigare årskurser. Den empiriska studien har en kvalitativ ansats där vi genom intervjuer försöker ta reda på lärarnas åsikter och uppfattningar om materialet.

Vid regeringsskiftet 2006 kom det att bli förändringar inom skolpolitiken och det blev startskottet för denna undersökning. Skolverket fick i uppdrag att utforma nya kunskapsmål att uppnå i ämnena matematik, svenska samt svenska som andra språk. Detta föregick införandet av nationella Prov i årskurs tre. Syftet med undersökningen är att ta reda på grundskolelärares inställning till hur Proven kan komma att påverka det pedagogiska uppdraget.Insamlandet av material har skett genom en enkät bestående av fasta svarsalternativ och det har getts möjligheten för skriftliga kommentarer.Resultatet visar att lärare anser att de nya problemformuleringarna är en vinst för elevernas kunskapsutveckling och inte Proven i sig. De nationella Proven ses som redskap att synliggöra elevernas kunskaper och till viss del kan de komma att ligga till grund för bedömningar av elevernas kunskapsutveckling..