Historiemedvetande och skriftliga prov
Syftet med följande undersökning är att granska om historielärare på högstadiet kan
kontrollera om eleven fördjupat, eller förändrat, sitt historiemedvetande genom skriftliga
prov. Om så är fallet kommer det även att undersökas på vilket sätt detta är möjligt.
Undersökningen bearbetas genom att teorier från ett antal historiker och författare presenteras.
Dessa beskriver och har teorier kring ämnena skriftliga prov, bedömning, historiekunskap och
historiemedvetande. Ett viktigt begrepp som hanteras är historiemedvetande. Eleven får
genom ett mer fördjupat historiemedvetande perspektiv på tidsdimensionen då ? nu ? sedan,
och kan vidareutveckla sin identitet och se sig själv som både skapad och skapare av
historien.
Arbetet ger en översikt på begreppet historiemedvetande och hur lärare genom
skriftliga prov kan utläsa om och på vilket sätt historiemedvetandet fördjupas hos eleven.
Undersökningen genomförs dels med hjälp av en kvalitativ metod i form av intervjuer med
historielärare på Korsavadsskolan i Simrishamn, och dels genom att teorier och tidigare
forskning på området presenteras och diskuteras. I analysen behandlas empirin i koppling till
dessa teorier och forskningsresultat. Slutligen presenteras vad denna undersökning har
kompletterat forskningen på området med.
Resultatet av undersökningen visar att historielärare på Korsavadsskolan anser
sig kunna utläsa om eleven fördjupat sitt historiemedvetande genom skriftliga prov i historia.
Detta under förutsättning att eleven har förmågan att analysera och dra kopplingar mellan
dåtid, nutid och framtid. Lärarna hade svårare att urskilja historiemedvetandets andra
innebörder nämligen om eleven kan förstå att han eller hon både är skapad och skapare av
historien och utvecklar sin identitet.