En av Skolverkets tankar med de nationella Proven är att de ska fungera som en bedömnings mall vilket lärarna i vår studie också använde sig av men ansåg samtidigt att deras bedömning av eleverna kunde ske utan de nationella Proven. Vårterminen 2009 infördes nationella Prov för årskurs 3. Skolverket och regeringen beslutade att Proven skulle bli obligatoriska i både svenska och matematik samtidigt infördes mål att uppnå i båda ämnena för årskurs 3. Syftet med vår undersökning är att undersöka betydelsen av nationella Prov i svenska årskurs 3 med särskilt fokus på lärarnas planering och bedömning. Vi har använt oss av en kvalitativ studie där vi har intervjuat lärare på två olika skolor om deras syn på nationella Proven.

Under lärarutbildningen här på Malmö högskola har jag hela tiden påmints om att planera mina matematiklektioner och undervisning efter läroplaner och kursplaner i matematik. Att för mig som nybliven lärare arbeta efter kursplan och läroplan är därför en självklarhet. Skolverket och regeringen har arbetat fram förslag till nya kursplaner i matematik i år 3 som ska börja gälla från och med höstterminen 2008. De har även som mål att införa nationella Prov i matematik i år 3 under vårterminen 2009. Syftet med denna studie är att undersöka matematiklärares attityder och inställningar till dessa nya mål att uppnå och de nya nationella Proven i matematik i år 3.

Syftet med denna studie är att undersöka samband mellan kvalitet på skriftliga omdömen och elevers resultat på nationella Prov och därigenom även belysa effekter av lärares undervisningskompetens. Bakgrunden ges i form av en kort överblick över vad forskning säger om bedömning och effekter på lärande. Därefter beskriver jag några statliga insatser och utvärderingar samt presenterar tre dokumentstudier som beskriver hur lärare skriver omdömen. Jag redogör också för min teoretiska utgångspunkt, som är det sociokulturella perspektivet, och beskriver hur dokumentanalysen genomfördes samt förtydligar vilka kriterier på god kvalitet i omdömen jag använt mig av och hur relationen mellan dessa kriterier och resultaten från nationella Prov undersöktes. Resultaten i min studie visar att skillnader i kvalitet på de skriftliga omdömena korrelerar med elevers resultat på nationella Prov.

Specialarbete, 15 hpSvenska som andraspråk, fördjupningskurs SSA133Vt 2012Handledare: Hans LandqvistExaminator: Rakel Johnson.

Att skapa rättvisa Prov är något av det svåraste som finns för alla lärare. Denna rapport redogör för ett undervisningsförsök i att praktiskt använda Bloom´s reviderade taxonomi för att validera frågorna till ett Prov, som byggs upp för och genomförs på dator. Undersöknings-gruppen utgörs av mina elever som läser kursen programmering A på gymnasienivå. En norsk undersökning har tidigare visat att pojkars Provresultat höjs om Proven utförs på dator, vilket också visade sig bli resultatet i min undersökning. Men till skillnad från den norska undersökningen så ökade också flickornas resultat i min undersökning.

Syftet med denna studie är att undersöka samband mellan kvalitet på skriftliga omdömen och elevers resultat på nationella Prov och därigenom även belysa effekter av lärares undervisningskompetens. Bakgrunden ges i form av en kort överblick över vad forskning säger om bedömning och effekter på lärande. Därefter beskriver jag några statliga insatser och utvärderingar samt presenterar tre dokumentstudier som beskriver hur lärare skriver omdömen. Jag redogör också för min teoretiska utgångspunkt, som är det sociokulturella perspektivet, och beskriver hur dokumentanalysen genomfördes samt förtydligar vilka kriterier på god kvalitet i omdömen jag använt mig av och hur relationen mellan dessa kriterier och resultaten från nationella Prov undersöktes. Resultaten i min studie visar att skillnader i kvalitet på de skriftliga omdömena korrelerar med elevers resultat på nationella Prov.

Studien syftar till att utvärdera elevers uppfattningar om muntliga Prov i gymnasiets första kurs i kemi; kemi 1. En grupp bestående av tretton förstaårselever genomförde under kursen två muntliga Prov omedelbart i anslutning till motsvarande skriftliga Prov. Deras uppfattningar om de muntliga Proven som sådana, och jämfört med de skriftliga, samlades in genom tre enkäter och två intervjuer med fyra elever. Studien genomfördes av läraren själv, och betydelsen av detta diskuteras i uppsatsen, samt i huvudsak i enlighet med grundad teori och ett pragmatiskt perspektiv. Data visade att eleverna uppfattade de muntliga Proven som goda indikatorer för kunskapsluckor och som goda tillfällen för att nå djupare förståelse för ämnet, men mindre lämpliga för summativ bedömning.

Koagulas-negativa stafylokocker (KNS) klassas som en viktig del av hudens normalflora. Vid skador på hudens barriär som en inläggning av centrala venkatetrar (CVK) innebär kan dock KNS få tillträde till normalt sterila lokaler där de kan orsaka infektion. Vid utodling av borttagna CVK från patienter resistensbestäms bara några enstaka kolonier vilket gör det lätt att missa förekomst av flera olika stafylokock-kloner. Syftet med studien var att undersöka hur ofta en eller flera olika KNS-kloner förekommer på CVK från patienter, samt om det förekommer gemensamma kloner av KNS på CVK från olika patienter. Kolonier från CVK Prov analyserades med den biokemiska fingerprintingmetoden Phene Plate-system (PhP).

Detta arbete behandlar oförberedda Prov ? något som det forskats lite om ? och utgår från tanken att ytinlärning och Provfokusering är vanligt i skolan. Ett antagande om det oförberedda Provet som verktyg mot sådana förhållanden förs fram. Den huvudsakliga avsikten med arbetet har varit att belysa för- och nackdelar med oförberedda Prov som bedömningsinstrument, samt att tydliggöra eventuella kopplingar mellan ett Provs förberedda/oförberedda karaktär och elevers studiestrategier. Arbetets resultat grundar sig på dels ett experiment och dels ett enkätunderlag.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur kunskapsProv överensstämmer med de övergripande styrdokumenten och vilken kunskapssyn testerna förmedlar.Mina två frågor som jag hade för avsikt att få besvarade var dessa.? Hur överensstämmer de kunskapsProv som genomförs i ett yrkesförberedande program med intentionerna i läroplan och programmål?? Vilken kunskapssyn förmedlar testerna?Jag har sammanlagt undersökt 16 olika Prov i olika examinationsformer, som skriftliga Prov, Prov i projektform, praktiska Prov och övriga Prov.Jag har analyserat testerna utifrån begrepp ur läroplan och kunskapssyn. Dessa är: kreativitet, integrerat, kommunikativt arbetssätt, fakta/memorerande, samarbete, reflektion, autentiska svar, elevaktiva arbetssätt, utrustning, estetisk, etik, tillgång till läromedel, bedömning av process/produkt, bedömning utifrån vem som gör bedömningen. Jag har efter analysen funnit att alla begrepp förekommer någon gång, men ingen Provform är heltäckande för samtliga begrepp.De skriftliga Proven som mäter fakta och memorerande kan klart hänföras till behaviorismen och förmedlingspedagogiken.I de övriga Proven finns inslag av socialkonstruktivistiskt lärande, progressiv pedagogik och en del av Piagets teorier om lärande..

Denna undersökning vill lyfta fram läsförståelse och bedömning av läsförståelse i nationella Prov i svenska för årskurs 9, för att undersöka hur elever har klarat uppgifterna i nationella Prov i svenska. Nationella Provet heter ÄmnesProv, läsår 2012/2013 Svenska och svenska som andraspråk. Undersökningen berör delProv B, som testar de fyra läsförståelseprocesserna. Provresultat från två skolor granskas, jämförs och analyseras utifrån läsförståelseprocesserna samt hur lärarbedömningarna förhåller sig till varandra och bedömningsanvisningarna. I undersökningen ingår enbart elever som bedöms utifrån kriterierna med svenska som första språk eller har svenska som modersmål, men flera av dem är tvåspråkiga.  Att elever i den svenska skolan talar flera språk, samt att ett annat språk än svenska talas i hemmet, är mer och mer vanligt förekommande. Med andra ord, det kan finnas elever som har två modersmål. Undersökningens fokus ligger i hur eleverna visat sin läsförståelseförmåga vid ett nationellt Prov samt hur lärare har bedömt deras läsförståelse.

Uppsatsen handlar om modersmålsundervisningens vikt och betydelse i elevers språkutveckling. Forskningen säger att modersmålsundervisningen har en positiv och utvecklande inverkan på inlärningen av nya språk och syftet med uppsatsen är därmed att undersöka i vilken utsträckning forskningen stämmer. Jag har undersökt och analyserat fyra informanters Nationella Prov i Svenska och Svenska som andraspråk och funnit att resultaten i huvudsak stämmer överrens med den forskning som finns om modersmålsundervisning. Mina slutsaser är dock att det inte bara är modersmålsundervisningen som spelar roll för språkutvecklingen, utan att man måste ta hänsyn till andra variabler, såsom till exempel sociala faktorer, när man undersöker en fråga som denna..

Syftet med denna studie var att ta reda på skillnaderna i elevernas kunskap beroende på om de fick visa den skriftligt eller muntligt. Ämnet valdes för att synliggöra en mycket central del i lärarens roll i skolan, d.v.s. bedömning. Bedömningen av elever kan innebära svårigheter och orättvisor. Genom att ta reda på om det finns skillnader i elevernas kunskaper beroende på bedömningsform, kan jag skapa bättre förutsättningar för en rättvis bedömning i min kommande lärarprofession.

Koagulas-negativa stafylokocker (KNS) klassas som en viktig del av hudens normalflora. Vid skador på hudens barriär som en inläggning av centrala venkatetrar (CVK) innebär kan dock KNS få tillträde till normalt sterila lokaler där de kan orsaka infektion. Vid utodling av borttagna CVK från patienter resistensbestäms bara några enstaka kolonier vilket gör det lätt att missa förekomst av flera olika stafylokock-kloner. Syftet med studien var att undersöka hur ofta en eller flera olika KNS-kloner förekommer på CVK från patienter, samt om det förekommer gemensamma kloner av KNS på CVK från olika patienter. Kolonier från CVK Prov analyserades med den biokemiska fingerprintingmetoden Phene Plate-system (PhP).

Uppsatsens syfte är att undersöka om det är möjligt att mäta gymnasieelevers förkunskaper i historieämnet genom ett didaktiskt Prov. Min undersökning visar att ett didaktiskt Prov i historia är genomförbart. Vilken typ av kunskap som ska bedömas kan utläsas genom kursplanerna, trots deras vaga föreskrifter om innehållet i historieämnet. Därtill verkar det finnas en samsyn bland historielärarna om det centrala stoffet för historieämnet ? en tyst kanon.