Vid regeringsskiftet 2006 kom det att bli förändringar inom skolpolitiken och det blev startskottet för denna undersökning. Skolverket fick i uppdrag att utforma nya kunskapsmål att uppnå i ämnena matematik, svenska samt svenska som andra språk. Detta föregick införandet av nationella Prov i årskurs tre. Syftet med undersökningen är att ta reda på grundskolelärares inställning till hur Proven kan komma att påverka det pedagogiska uppdraget.Insamlandet av material har skett genom en enkät bestående av fasta svarsalternativ och det har getts möjligheten för skriftliga kommentarer.Resultatet visar att lärare anser att de nya problemformuleringarna är en vinst för elevernas kunskapsutveckling och inte Proven i sig. De nationella Proven ses som redskap att synliggöra elevernas kunskaper och till viss del kan de komma att ligga till grund för bedömningar av elevernas kunskapsutveckling..

Debatten om engelskans inflytande på svenskan har pågått under många år. Ibland talas det om en rädsla för att det svenska språket håller på att utarmas på grund av importen av engelska ord och uttryck. Forskning visar att toleransen gentemot engelskt inflytande är högre i yngre åldrar än hos äldre. Mot bakgrund av detta behandlar uppsatsen engelskans inflytande i det svenska språket bland gymnasieelever och lärare. Syftet med undersökningen är att studera frekvensen av lånord i nationella Prov samt elevers och lärares attityder till lånord.

Kirurgisk kastration av hanhund är ett omdebatterat ämne och det finns fördelar såväl som nackdelar med kastration. Detta arbete utfördes cirka 20 år efter att det blev tillåtet att kastrera hundar utan veterinärmedicinsk orsak i Sverige.Arbetet är en sammanställning av studier som gjorts på beteendeförändringar, fysiska förändringar, postoperativa komplikationer, orsaker till kastration och inställning till kastration. När det gäller orsaker till och inställning till kastration har även en egen undersökning genomförts.I arbetet finns en sammanställning av den kunskap och erfarenhet som idag finns i detta ämne hos olika svenska specialister inom hund. Arbetet innefattar en studie av vad aktiva, erfarna personer inom olika Prov för hund har för erfarenheter och synpunkter på kastrerade hundars deltagande i Prov samt vad regelverken säger om kastrerade hundars deltagande i Prov. Utöver detta har utvecklingen av antalet kastrerade hundar i Sverige undersökts..

Syfte och frågeställningarSyftet med den här uppsatsen är att beskriva ett antal perspektiv på huruvida kunskapskraven i ämnet idrott och hälsa går att standardisera till ett nationellt Prov samt hur det skulle påverka ämnet utifrån betyg- och bedömningssynpunkt.Frågeställningarna som uppsatsen bygger på är följande:? Vad kan det finnas för hinder och möjligheter för att implementera ett nationellt Prov i Idrott och hälsa, enligt erfarna idrottslärare?? Vad kan det finnas för hinder och möjligheter för att implementera ett nationellt Prov i Idrott och hälsa, enligt lärarutbildare?? Vad kan det finnas för hinder och möjligheter för att implementera ett nationellt Prov i Idrott och hälsa, enligt experter på att ta fram nationella Prov?MetodUppsatsen har en kvalitativ ansats med intervjuer i fokus. De intervjuade har olika relationer till nationella Prov och läraryrket. Den tidigare forskning som ses över behandlar begreppen nationella Prov, betyg och bedömning, motoriska tester samt nuvarande kursplan.Resultat? Möjliga hinder:Tid är ett hinder, att läraren ska hinna med att genomföra samt administrera Proven, vilket även innebär en ökad arbetsbörda för lärarna.

I dagens samhälle får miljöfrågor allt större betydelse i den offentliga debatten. Dettagör att mer och mer fokus läggs på metoder att begränsa de miljöfarliga utsläppen somförekommer runt omkring oss. Det gäller inte minst fordonsindustrin där stor vikt läggsvid att begränsa avgasemissionerna som fordonen ger upphov till.För att kunna begränsa ett fordons emissioner är det viktigt att känna till motornsemissionsegenskaper vid verklig drift på väg. Detta examensarbete behandlarmöjligheterna att komplettera emissionsProvning på väg med enklare metoder i syfte attskatta och/eller bekräfta dessa egenskaper.Den referensmetod som valts vid undersökningen är Prov på ett fordon underdrift påväg, med en emissionsmätutrustning från Horiba. De metoder som sedan jämförts medreferensmetoden är:? Prov på väg med data från motorstyrsystemet? Prov på chassidynamometer? Prov i motorProvcell? Simulering i STARS.Undersökningen visar att metoden att mäta emissioner på väg med data från fordonetsstyrsystem har stor potential för goda skattningar av motorns emissionsegenskaper, förgod skattning av absoluta emissionsnivåer krävs dock att en kalibrerad sensor används.viDe Prov som genomförts på chassidynamometer har i denna undersökning inte givitkonsekvent resultat på grund av reglerproblem, och metodens egenskaper har ej kunnatfastställas.Prov i motorProvcell har visat viss potential för skattningar av emissionsegenskaper,men i dagsläget krävs en bättre kunskap om hur i första hand de dynamiskaemissionsegenskaperna påverkas av de termiska skillnader som i många fall existerarmellan Prov på väg och i motorProvcell.Det visar sig också att simuleringsprogrammen inte är tillräckligt välutvecklade för attkunna ge bra skattningar av emissionerna vid de dynamiska lastförlopp somkännetecknar drift på väg.

I detta arbete undersöks vilka kompetenser som testas i lärargjorda matematikProv i gymnasieskolan. Studien är gjord inom Matematik A, eftersom den nya kursplanen kom ut sommaren 2011 och de flesta lärarna har inte hunnit göra något Prov inom Matematik 1 som den nya kursen heter. De kompetenser som används i denna studie är beskrivna av Palm, Bergqvist, Eriksson, Hellström och Häggström (2004). Studien är helt byggd på analys av Proven från kompetenserna, vilket betyder att inga intervjuer, enkäter eller annat har gjorts. Först löstes alla uppgifter för att få en förståelse i vad uppgifterna testar.

I detta arbete har jag valt att undersöka och analysera ett diagnostiskt läs-och skrivProv (DLS-Prov), och dess moment i läsförståelse för årskurs 2, år 2013. Det jag ville se var om det går att tolka DLS-Provets resultat utifrån genus- och åldersperspektiv. Mina frågeställningar var: Hur kan pojkars och flickors resultat i DLS-Proven tolkas genom ett genusperspektiv? Vad säger resultaten genom ett åldersperspektiv? För att besvara dessa frågor användes både kvantitativ och kvalitativ metod. Några större skillnader kan inte påvisas ur ett genusperspektiv, däremot finns en tydligare koppling mot ålder. .

Den här uppsatsen behandlar två olika examinationsformer på gymnasiet, studentexamen i Finland och avslutande gymnasiestudier i Sverige. Undersökningens fokus ligger på två olika Prov, det nationella Provet i Svenska B, delProv B i Sverige samt essäProvet i Svenska som modersmål i Finland. Syftet med undersökningen är att visa eventuella likheter och skillnader mellan de två Proven samt belysa bakgrunden till de olika skolsystemen. Metoden som använts är en fördjupad, jämförande undersökning av det primära materialet. Undersökningen har genomförts i två etapper, en mindre undersökning av kursplanerna samt en större undersökning av det nationella Provet i Svenska B, delProv B samt essäProvet i Svenska som modersmål.

Syftet med den här undersökningen är att ta reda på vad några svensklärare beskriver att de nationella Proven har för betydelse för undervisningen i svenskämnet. Genom kvalitativa intervjuer med fyra svensklärare har det framkommit att de nationella Proven fungerar som ett stöd för lärarna samtidigt som det tar upp mycket tid och arbetskraft. Proven förmedlar dubbla budskap då det å ena sidan kan stärka lärarens professionella yrkesroll samtidigt som det kan ifrågasätta den genom utvärdering av lärarens arbete. Att det är ett nyttigt Prov framkom i undersökningen, men den stora nackdelen de nationella Proven har är att det innehåller alldeles för mycket merarbete än vad den normala arbetsveckan..

Klassisk testteori kan mäta ett Provs reliabilitet genom analyser av testtagares poäng vid ett visst Provtillfälle. Att följa gällande riktlinjer för Provkonstruktion ökar sannolikheten för hög reliabilitet i Provet. (Nilsson, 1979). I den föreliggande studien granskades ett företags Provbank om 570 uppgifter, fördelade över nio delProv, utifrån riktlinjerna för Provkonstruktion. DelProven avser att mäta kunskaper inom vård och omsorg.

Likvärdigheten i den svenska skolan ska ge alla elever förutsättningar att nå skolans mål, men frågan är om elever ges möjlighet att testas i samma eller likvärdiga kunskaper. Syftet med studien är att undersöka likvärdigheten i skolan, utifrån vilken kunskap som testas i ämnet samhällskunskap. Kunskapen i denna studie avser fakta- respektive färdighetskunskaper. För att undersöka likvärdigheten analyseras dels lärarnas skriftliga Prov och dels det nationella Provet i samhällskunskap gällande läsår 2012/2013. För att uppfylla syftet ställs forskningsfrågorna:Testas främst fakta- eller färdighetskunskaper i det nationella Provet i samhällskunskap?Testas främst fakta- eller färdighetskunskaper i lärarnas skriftliga Prov i samhällskunskap?Hur ser förhållandet ut mellan den kunskap som testas i det nationella Provet respektive de skriftliga Proven?För att undersöka förhållandet mellan fakta- och färdighetskunskaperna har den ämnesspecifika begreppsapparaten första och andra ordningens kunskaper använts, där faktakunskaperna återfinns i första ordningens kunskaper och färdighetskunskaperna återfinns i andra ordningens kunskaper.

Vårt syfte med denna forskning är att undersöka om det har funnits någon skillnad på Skolverkets syfte med det nationella Provet i matematik och vad lärarna tycker är syftet. Vårt arbete är baserat på kvalitativa intervjuer med två matematiklärare på högstadiet och med en djupare undersökning av den forskning som finns att tillgå samt publikationer som Skolverket har tagit fram. Vi har även tittat på hur styrdokumenten ser ut och hur betygskriterierna är skrivna. Studien visar att syftet med det nationella Provet enligt Skolverket inte alltid överensstämmer med läraren. Läraren tillskriver syften som inte Skolverket nämner..

Syftet med denna undersökning är att beskriva svensklärares arbete med det nationella Provet i svenska B samt att undersöka skillnader och likheter mellan kommunala och fristående gymnasieskolor vad gäller likvärdighetsarbetet med detta Prov. Metoden är kvalitativ och består av intervjuer med sju stycken gymnasielärare i svenska. Svensklärarna representerades av fem kvinnor och två män. Tidigare forskning om de nationella Proven, som till största del gjorts på uppdrag av Skolverket, ligger till grund för föreliggande undersökning. Denna undersökning har visat att det finns brister i likvärdighetsarbetet med det nationella Provet i svenska B.

Denna uppsats har som syfte att ta reda på om den undervisning som lärare som arbetar i grundskolans tidiga år bedriver påverkats till form och innehåll av de nationella Proven i skolår 3. Undersökningen bygger på sex intervjuer gjorda med lärare som arbetar i skolåren 1-3. Det som framkommit vid intervjutillfällena är att lärarna är övervägande positiva till de nationella Proven i kärnämnena svenska och matematik men att deras planering och organisering inte påverkats särskilt mycket av Proven. Däremot visar resultatet att samtliga lärare ser avdramatisering av Proven som en viktig del i deras arbete..

Prostatacancer är den vanligaste orsaken till cancerdöd hos män i Sverige. Cirka 9500 patienter får diagnosen prostatacancer varje år. Prostatacancer diagnostiseras med hjälp av analys av tumörmarkören prostataspecifikt antigen (PSA) i plasma.Syftet med den aktuella studien var att undersöka den preanalytiska stabiliteten av PSA i plasma och att undersöka hur förändrade Provtagningsanvisningar och Provtagningsrutiner påverkade analysresultat, arbetsförhållanden och patientsäkerhet.Analysmetoden som användes vid studien var electrochemiluminiscence immunoassay (ECLIA), vilken nyttjar ljus för detektion av antigen-/antikroppskomplex.I en första studie visades att centrifugerade PSA-Prover med icke avhälld plasma, förvarade i 6o C, kan analyseras upp till 5 dagar efter Provtagning. Detta till skillnad från nuvarande metodbeskrivning som kräver avhälld plasma vid analys 24 timmar efter Provtagning. En andra studie visade att PSA-Prov, förvarat i 6o C, centrifugerat och analyserat 24 timmar efter Provtagning gav oförändrade PSA-värden jämfört med PSA-Prov som centrifugerats och analyserats direkt efter Provtagning.