Denna studies syfte är att undersöka de faktorer som motiverar ideella arbetare i evenemangsprojekt samt hur Projektledare resonerar och reflekterar kring att motivera ideella arbetare. Studien ämnar att ta reda på hur Projektledare från fyra olika evenemangsprojekt gör för att motivera ideella arbetare. Resultatet kan bidra till att framtida Projektledare får tips kring vilka verktyg de kan använda för att skapa motivation hos sina ideella arbetare.Studiens huvudfrågor med tillhörande underfrågor är:? Hur agerar Projektledare för att skapa motivation hos de som arbetar ideellt i evenemangsprojekt?- Vilka delar i Projektledarens agerande är de mest framgångsrika gällande att skapa motivation?? Hur tänker Projektledare kring motivation hos ideella arbetare?- Vad motiverar ideella arbetare i evenemangsprojekt?Resultaten i studien kommer från den kvalitativa metoden informant- och respondentintervju. Intervjuerna hålls med fyra olika Projektledare, en från varje organisation samt två ideella arbetare från varje organisation.

I projektbaserade organisationer ställs HR-arbetet inför särskilda utmaningar i och med att medarbetaransvaret vanligtvis delas mellan HR-funktionen, linjechefer och Projektledare. HR-funktionen har generellt sett utvecklats mot att bli allt mer strategiskt inriktad i flertalet organisationer och det operativa personalarbetet har istället förts över till linjecheferna. I många projektintensiva organisationer har det vidare skett en informell förskjutning av personalansvar från linjechefer till Projektledare. Förskjutningen av HR-ansvar i projektorienterade företag har ett begränsat utrymme inom forskningen och därför är syftetmed studien att bidra till forskningsområdet genom att undersöka hur samarbetet mellan HR- funktionen, linjechefer och Projektledare påverkas av decentraliseringen av HR-ansvar. Syftet är även att undersöka hur samarbetets struktur påverkar det slutliga personalarbetet i projektgruppen och utifrån det bidra med generella rekommendationer för en lyckad ansvarsförskjutning av HR-arbetet.Studien är genomförd med en kvalitativ ansats och bygger på sex semistrukturerade intervjuer med personer från HR-funktionen, linjechefer och Projektledare på Volvo Group Trucks Technology.

SammanfattningI denna studie har vi valt att fokusera oss på den interna kommunikationen som sker mellan Projektledaren och projektgruppen. Att jobba i någon slags projektform är något som blir mer på arbetsmarknaden. De krav som ställs på en projektgrupp men framförallt på Projektledaren kan ibland sträcka sig till att bli omänskliga. Genom att ha en väl fungerad intern kommunikation så kan man förhindra många onödiga konflikter som kan uppstå i en miljö som kräver hög effektivitet. Vårt syfte med uppsatsen är att påvisa vikten av vad en god intern kommunikation innebär och hur en Projektledare kan välja att förmedla sitt budskap till gruppen.För att ta reda på hur kommunikationen kan se ut har vi valt att genomföra en kvalitativ undersökning och det är den data som ligger till grund för vår analys.

Den här uppsatsen handlar om projektledning av projekt som tar stöd av agila systemutvecklingsmetoder. Från början skapades de agila metoderna, av utvecklarna själva, som ett svar på de traditionella metodernas rigiditet och, i deras mening, övertro på en dokumenterad process. Ordet ?agil? betyder lättrörlig och kärnan i de agila metoderna är att göra utvecklingen mer flexibel och lättare att manövrera. Det finns andra värderingar som är grundläggande i agil systemutveckling som påverkar Projektledaren och dennes arbete för ett agilt projekt.

Syftet med detta examensarbete är att skapa ett underlag med hållpunkter att använda ledning av kulturprojekt. Frågeställningen lyder: Hur leder man ett kulturprojekt effektivt som möjligt? Den utgår från hur man leder kulturprojekt där deltagarna utvecklas, prestera som bäst och ha kul under tiden. Det teoretiska underlaget utgörs ett antal böcker samt intervjuer med erfarna Projektledare. Som metod har jag använt av aktörssynsättet.

Syftet med våran uppsats är att studera huruvida olika verktyg kan användas av en Projektledare för att skapa samt bibehålla gruppeffektiviteten i projektets olika faser. De slutsatser vi har gjort efter vår studie är att samtliga våra valda verktyg har en stark inverkan på grupp-effektiviteten samt att de går att koppla till, i vissa fall en specifik fas, men i andra fall har verktyget en stor inverkan på hela projektet. Efter vår gjorda studie har vi också dragit slutsatsen att mycket av grundstenarna för gruppeffektivitet skapas i inledningsfasen..

SammanfattningI denna studie har vi valt att fokusera oss på den interna kommunikationen som sker mellan Projektledaren och projektgruppen. Att jobba i någon slags projektform är något som blir mer på arbetsmarknaden. De krav som ställs på en projektgrupp men framförallt på Projektledaren kan ibland sträcka sig till att bli omänskliga. Genom att ha en väl fungerad intern kommunikation så kan man förhindra många onödiga konflikter som kan uppstå i en miljö som kräver hög effektivitet. Vårt syfte med uppsatsen är att påvisa vikten av vad en god intern kommunikation innebär och hur en Projektledare kan välja att förmedla sitt budskap till gruppen.För att ta reda på hur kommunikationen kan se ut har vi valt att genomföra en kvalitativ undersökning och det är den data som ligger till grund för vår analys.

Syftet med uppsatsen är att exponera och tydliggöra vilka verktyg/arbetssätt Projektledare kan använda sig av i evenemangsprojekt för att hantera stress hos projektdeltagarna. De två frågeställningarna som vi anser har kunnat besvara detta syfte är: På vilket sätt kan stressorer förekomma i ett evenemangsprojekt? Samt. Hur kan en Projektledare arbeta med stresshantering i ett evenemangsprojekt.Metoden som vi har valt för att besvara dessa frågeställningar är kvalitativa intervjuer, dessa har varit semistrukturerade, till ett riktat urval respondenter. För att komma åt vilka stressorer som kan påverka projektmedlemmarna i ett evenemangsprojekt har vi intervjuat två projektdeltagare.

Uppsatsen är ett resultat av en explorativ studie som undersöker Projektledarens uppfattning av interaktionsdesign ur ett resursperspektiv. Detta görs genom en kvalitativ undersökning med Projektledare för systemutvecklingsprojekt. Utifrån vilka det gjordes en nulägesrapport om hur vida resurserna som läggs på interaktionsdesign är adekvata. För att få en ytterligare aspekt på behovet intervjuades även en interaktionsdesignskonsult. Studiens resultat visade att det skiljer sig mellan olika typer av projekt hur vidare tillräckligt med resurser läggs ner på interaktionsdesign.

Traditionellt har förändringsprojekt utförts av personer med rollen som Projektledare. Idag finns dock en trend bland organisationer att för större och mer komplexa interna förändringsprojekt anlita både en Projektledare och en eller flera förändringsledare.Forskare har under det senaste decenniet ställt frågor om vem som egentligen bör leda förändringsprocesser och vem som har rätt kompetens. Flera av dem menar att Projektledaren inte ensam bör leda större förändringsprojekt och att förändringsledaren har en eller flera viktiga roller i förändringsprocessen.Det finns inte någon tydlig bild av hur Projektledare och förändringsledare i interna förändringsprojekt kompletterar varandra. I den här studien ställer vi oss frågan varför organisationer väljer att anlita både en Projektledare och en förändringsledare. För att få svar på den övergripande frågan har vi studerat rollfördelningen, och vidare vilka aktiviteter som Projektledaren respektive förändringsledaren förväntas utföra samt vilka kompetenser som förväntas finnas hos Projektledaren respektive förändringsledaren.För studien har vi tillämpat en kvalitativ metod.

I dagens allt hårdare konkurrens bland företag implementerar många organisationer en mängd olika affärssystem. Dessa affärssystem krävs för att förtagen skall kunna konkurrera på allt mer globala och flexibla marknaden. Projektledare ser dock ett antal problem relaterade till den blivande användaren som måste lösas för att implementeringen av ett affärssysystem skall lyckas. Studien har genomförts med teorier om användarproblem, lösningar och affärssystem. Data har erhållits genom personliga intervjuer med tre olika Projektledare vid tre olika organisationer.

Hållbar utveckling är ett brett begrepp där medvetenheten hos både privatpersoner och företag idag ökar angående ett miljömässigt, ekonomiskt och socialt hållbart samhälle. Samhällsbyggnadsprojekt har en stor påverkan på samhälle och miljö eftersom de kräver omfattande resurser och byggs för ett långsiktigt tidsperspektiv. Det är viktigt att Projektledare agerar för att få ett mer hållbart projektresultat och även tänker på möjligheten för utbytbar teknik inför framtiden. Syftet med denna studie var att hitta en metodik för att integrera hållbarhet i samhällsbyggnadsprojekt så att Projektledare kan arbeta med detta på ett systematiskt och standardiserat sätt. Faveo projektledning AB (Faveo) är ett konsultföretag som bland annat erbjuder tjänster inom projektledning för samhällsbyggnadsprojekt.

I de flesta sammanhang som rör organisationsstrukturer höjs idag projektarbetet och projektorganisationen till skyarna. Fler och fler företag väljer att arbeta i projektform. I de företag där det förekommer projektarbeten utses en ledare till varje projekt som tillsammans med projektmedlemmarna är ett lag som ska arbeta för att projektets mål ska nås, men det är Projektledaren som bär det huvudsakliga ansvaret för projektet vad gäller ekonomi, prestation och projektmedlemmar. Projektledarens roll är krävande och för att kunna hålla kontroll på alla parametrar kan det behövas ett system. Frågan är dock om det upplevs som det hjälpmedel det är tänkt eller om det faktiskt blir en börda för ledaren, eller kanske rent utav både och? Utifrån problemområdet har följande problemformulering skapats: Vilka är konsekvenserna av användandet av datorbaserade projektadministrationssystem, vilka är skapade för att vara ett stöd men som samtidigt påverkar arbetssättet, av Projektledaren? Syftet är att genom användning av ett deskriptivt tillvägagångssätt undersöka och beskriva hur en Projektledare upplever användandet av ett system och beskriva de för- respektive nackdelar som upplevs.

Stress är idag ett stort samhällsproblem. Enligt arbetsmiljöverket är stress en av de vanligaste orsakerna till sjukskrivningar i Sverige. Projektarbetsformen domineras av tidspress, osäkerheter och höga krav på Projektledaren. Arbetsmiljön inom projekt är dessutom ständigt föränderlig. Dessa faktorer kan leda till upplevd stress hos individer, och arbete inom projekt kan således anses vara en potentiell källa till stress.

Syftet med denna uppsats a?r att underso?ka vilka stressorer som fo?rekommer hos Projektledare i interna fo?ra?ndringsprojekt. Vidare syftar uppsatsen till att beskriva vilka former av ka?nslo- och problemfokuserad coping som Projektledare anva?nder i interna fo?ra?ndringsprojekt inom vinstdrivande organisationer.Utifra?n den teoretiska bakgrunden om att fo?ra?ndringsprojekt a?r komplexa, kra?ver prioriteringar av resurser och dessutom ofta mo?ter motsta?nd, identifierades fem olika problemomra?den inom interna fo?ra?ndringsprojekt. En kvalitativ metod anva?ndes fo?r att besvara uppsatsens syfte, da?rsemistrukturerade intervjuer med sex respondenter a?gde rum pa? olika vinstdrivande organisationer i Va?rmland.