Denna uppsats skrivs som en del av en större studie som handlar om frivilligorganisationer som driver alkohol- och drogförebyggande arbete. Studien är initierad av Socialstyrelsen och innehåller förutom bidrag till projekten även delar som utbildning och handledning för projektledarna samt en tillsatt grupp som ansvarar för dokumentation och utvärdering av projekten.Syftet med arbetet är att ge en bild av hur det är att vara Projektledare i en frivilligorganisation som genomför alkohol- och drogförebyggande arbete.? Vilka är projektledarna?- Hur är deras arbetsklimat?- Vilka är deras arbetsuppgifter?- Vad driver dem?- Hur ser deras stöd ut?? Vad ser de som framgångsfaktorer och hinder för förebyggande arbete?? Vilka hot och möjligheter inför framtiden ser projektledarna för sina projekt?? Vilka mervärden och hinder ser projektledarna med att vara en frivilligorganisation som driver alkohol- och drogförebyggande arbete?Att vara Projektledare i en frivilligorganisation skiljer sig lika mycket som deras respektive organisationer gör det. Organisationerna som driver dessa projekt en mycket heterogen grupp med avseende på deras storlek, förankring i samhället, ideologi och historia. Detta är faktorer som i hög grad påverkar hur projekten drivs och därför också villkoren för projektledarna.Projektledarna i den här satsningen trivs mycket bra med sitt arbete, trots att de ständigt måste söka nya bidrag för projektets fortlevnad och att deras anställningsform därför ofta är tämligen osäker.

Forskning inom temporära organisationer har tidigare fokuserat på förtroende från Projektledarens perspektiv, därmed fann vi det intressant att undersöka vikten av förtroende utifrån medarbetarnas perspektiv. Syftet med studien har varit att, med utgångspunkt från medarbetare i temporära organisationer, undersöka om Projektledare behöver besitta vissa specifika egenskaper för att skapa förtroende. Vidare att undersöka om dessa egenskaper har en lika stor påverkan av skapandet av förtroende eller om det enbart är vissa egenskaper som anses vara grundläggande.Med en kvalitativ forskningsansats har vi genomfört elva semi-strukturerade intervjuer där insamlad data sedan har transkriberats, analyserats och diskuterats och jämförts med studiens teoretiska utgångspunkter. Vi kunde därefter urskilja vissa specifika egenskaper som en Projektledare bör besitta vid skapandet av förtroende. Av insamlad empiri fann vi olika benämningar för egenskaper hos en Projektledare som kunde kategoriseras.

Problemet vid ROT-arbete är att många delar av upprustningen kan orsaka tidsfördröjning, vilket är extra känsligt för projekt under stor tidspress. Om det handlar om att återställa en byggnad som inhyser en verksamhet, så arbetas det mot en mycket större tidspress än vid återställande av bostadshus. Förseningar är något som man varken har tid eller råd med. Det gäller att få igång verksamheten så fort som möjligt, dels för att inte ägarna ska förlora inkomst och dels för att försäkringsbolaget vill betala ut rätt försäkringspengar.Examensarbetet visar de viktigaste momenten i både teori och praktik. Det har gjorts en litteraturstudie inom ämnet för att få en bred kunskapsbas.

Projektarbete har blivit en alltmer vanlig företeelse inom moderna organisationer. Nästintill alla organisationer arbetar idag med projekt som ett komplement till den dagliga linjeverksamheten. I dagens samhälle sker förändringar allt snabbare och traditionella riktlinjer inom projektledning visar på brister i hanteringen av denna föränderliga omvärld och den osäkerhet som uppstår på grund av förändringarna. I denna uppsats har vi valt att intervjua ett urval erfarna Projektledare inom IT/Telecombranschen. Detta för att utreda hur en föränderlig omvärld och osäkerhet påverkar planering, som traditionellt sker genom att bryta ner projektet i olika faser.

Sedan 1990-talet har det blivit allt mer vanligt att företag använder sig av projekt som arbetsform. Rollen som Projektledare får därför idag en allt mer betydelsefull roll inom olika verksamheter. Projektledaren ses ofta som en mycket viktig länk utifrån verksamheten i stort och inte bara utifrån det enskilda projektet. En felrekrytering av Projektledare kan därför få ödesdigra konsekvenser för såväl projektet som hela verksamheten. Tvärtom får en lyckad rekrytering av Projektledare givetvis positiva konsekvenser.

Projektbaserade organisationer blir allt vanligare, ändå visar forskning att 70 till 90 procent av alla IT-projekt misslyckas med att nå de uppsatta målen. Flera aspekter pekar på att motivation är en underliggande faktor och att förmågan att motivera är en av de mest grundläggande kunskaperna som en Projektledare måste besitta.Vi vill med denna studie fördjupa kunskapen om motivation i IT-projekt. Syftet är att undersöka vad systemutvecklare motiveras av, i jämförelse med Projektledares uppfattning. Ett delsyfte utifrån detta är att ta reda på vilken roll Projektledaren har gällande motivationen i IT-projekt.Genom en kvalitativ fallstudie hos ett anonymt företag, som levererar IT- och affärsprocesstjänster, har vi, under semistrukturerade intervjuer, samlat in data från både systemutvecklare och Projektledare. Materialet har sedan bearbetats genom en tematisk analys i syfte att identifiera teman i form av motivationsfaktorer.

Projektledares kompetens utgör en av de främsta framgångsfaktorerna för ett väl genomfört projekt. Genom att matcha projekt efter deras komplexitet med Projektledare som besitter rätt kompetens hoppas företag öka sannolikheten för att projekten ska lyckas gå i mål inom tids- och kostnadsram. Problematiken uppenbarar sig dock direkt då en Projektledares kompetens ska mätas. Vad är det egentligen man ska beakta? Detta är långt ifrån självklart och även om flera förslag, exempelvis genom certifiering för Projektledare, har presenterats kvarstår frågan om hur den efterfrågade kompetensen kan utvecklas.

För att vara konkurrenskraftigt i dagens samhälle krävs det att företagen ständigtförbättrar sig, optimerar sina metoder och utvecklar sina produkter. Förbättringsprocesserna hos företagen sker till stor del i projektform. En intressant frågaatt undersöka är hur en projektgrupp skapas till ett internt utvecklingsprojekt. När det kommer till skapandet av projektgruppen till ett förbättringsprojekt dyker det upp en del frågor som företaget måste ta ställning till, om vad som ska prioriteras. Vid valet av Projektledare är det intressant att fördjupa sig i just vem som enligt företaget ärbäst lämpad att fylla denna position.

Syftet med föreliggande undersökning är att beskriva samt jämföra på vilket sätt Projektledare och ScrumMasters ser på intragruppkonflikter utifrån det interaktionistiska perspektivets karaktäristiska drag. Det interaktionistiska perspektivets karaktäristiska drag är (1) intragruppkonflikter kan inverka positivt (såväl som negativt) på en grupps prestation samt (2) det finns situationer då intragruppkonflikter bör uppmuntras.I studien tillämpas en metodtriangulering i form av sex kvalitativa intervjuer samt en kvantitativ enkät som har besvarats av nitton respondenter. Resultatet analyseras dels genomen deduktiv riktad innehållsanalys samt dels genom en induktiv konventionell innehållsanalys.Undersökningens resultat visar att majoriteten av undersökningens respondenter, såväl Projektledare som ScrumMasters, uppvisar en tilltro till att uppgiftskonflikter kan inverka positivt på en projektgrupps prestation, främst gällande frågor som berör sådant som lösningsförslag och tolkningar samt i mindre utsträckning gällande målet med en specifik uppgift. Tilltron till processkonflikters positiva inverkan på en projektgrupps prestation varierar bland undersökningens respondenter. De respondenter som arbetar agilt vittnar dock om ett arbetssätt som i större utsträckning understödjer processkonflikter i jämförelse med ett mer traditionellt färgat arbetssätt.

Många informationssystemutvecklingsprojekt blir misslyckade, vilket innebär misslyckade informationssystem. Detta innebär att organisationens förväntningar på IS: et inte uppfylls, det används inte eller användarna accepterar det inte. Det finns flera faktorer som påverkar utgången av en ISU, vilka kallas framgångsfaktorer. En ISU: s utgång beror på ISU-gruppens effektivitet och därför blir framtagandet av vad som påverkar en ISU-grupp att bli framgångsrik mer viktigt. En grupp genomgår en utveckling med olika utvecklingsfaser under arbetets gång, dock kan stopp i utvecklingen leda till ineffektivitet i gruppen.

Industridesignbranschen är en bransch som fram tills nyligen varit en omogen bransch. De senaste åren har företag mer och mer förstått vikten av design som strategiskt konkurrensmedel och därmed börjar industridesignbranschen mogna. Industridesignbyråernas organisationsstruktur måste följa branschens utveckling för att kunna växa och ha en effektiv designprocess. Syftet med uppsatsen har varit att med hjälp av en undersökning av arbetsfördelningen på fem industridesignbyråer, analysera och utvärdera effektiviteten i dessa företags designprocesser.Metoden som använts i detta arbete är en deduktiv ansats där vi använt oss av teorier vi ansett lämpliga för att uppnå uppsatsens syfte. Teorierna vi använt oss av är Branschers utveckling, Mål- och processyn, Utbytes- och utvecklingsprocesser, Organisationsstruktur, Effektivitet, Designprocessen i fyra steg samt Kompetens.

Studien utgår från att interna förändringsprojekt inte alltid lyckas men de behövs för att anpassa och modernisera organisationen. Det är ett sätt att hantera den snabba förändringstakten i samhället och konkurrensen med andra. Antalet projekt ökar liksom kraven på resultat och på vad Projektledaren ska kunna. Ett ökat fokus på människorna och på förändringsmotstånd är framgångsfaktorer i uppgiften att ändra på medarbetarnas beteende. Grunden för att leda projekt, skriver Jansson och Ljung (2009) är att hårda och mjuka perspektiv måste mötas.Studien handlar om hur projektbeställaren ser på att ge Projektledare med pedagogiska kompetenser implementeringsansvar eller projektledaruppdrag i interna förändringsprojekt eftersom det finns behov av lärande vid förändringar.Teorin är kopplad till vår undersökning om huruvida organisationer kan utnyttja en dold resurs ? pedagogiska Projektledare ? för att skapa bättre interna förändringsprojekt, att utföra de uppgifter som sammantaget kräver pedagogisk kompetens.Studien har utgått från en kvalitativ metod i form av kvalitativa intervjuer och tolkande analyser för att ge ett tillräckligt djup i svaren.

Sammandrag Syftet med denna studie är att göra en studie av en skolas arbete med ett läsutvecklingsprogram, kallat LUS, efter Bo Sundblads (2001) LäsUtvecklingsSchema, genom att intervjua några deltagande lärare, ledningspersonal samt en Projektledare inom kommunen. Syftet är också att få svar på om LUS- metoden är ett bra arbetssätt för att kunna se barns läsutveckling, samt att utvärdera skolans ovan nämnda arbete. Jag har intervjuat personal, ledning och ansvarig Projektledare i kommunnämnden om deras arbete med LUS. Resultatet visar att lärarna i stortsätt är nöjda med hur metoden implementeras av skolledning och kommunnämnd. Metoden LUS fungerar bra, när man som lärare vill följa barns läsutveckling.

Vad gör Projektledare för uppdragsutbildning vid en utvecklingsavdelning knuten till en högskola? Frågan utgör startpunkten för denna studie kring ledning av processer i spänningsfält.Syftet är att belysa projektlederi och kritiska faktorer knutna till detta projektlederi, genom de uppfattningar som Projektledare ger uttryck för i en fokuserad gruppintervju med projektledarnas skriftliga narrativer som stimuleringsmaterial.Undersökningens underliggande och sammanflätade syfte är att finna en metod för att utreda en process, ett tillvägagångssätt som samtidigt kan stödja projektledargruppens individuella och kollektiva lärandeprocesser om sitt projektlederi.Studiens teoretiska ram utgörs av Jean Bartuneks dynamiska modell för kraft och vitalitet i förändringsagentgrupper och i förändringsagentgruppers arbete.Undersökningen visar att projektlederi i spänningsfält handlar om att balansera och kommunicera olika intressentgruppers krav och behov. Projektlederiet i denna studie pågår i en självfinansierande verksamhet, som är beroende av den statsbidragsfinansierade organisation den utgör en del av. Konstruktionen i sig bidrar till att skapa och återskapa spänningsfältet. Undersökningen visar vidare att konstruktionen i praktiken ger Projektledare ett dubbelt uppdrag, dvs dels att utveckla intressenternas verksamheter, dels att fånga uppdrag för att finansiera verksamheten.

Informationsteknologins utveckling under de senaste decennierna har möjliggjort en utveckling mot en allt mer global värld. Marknaden internationaliseras och geografiskt avstånd väger inte längre lika tungt när ett samarbete ska etableras. Genom att lösningar för elektronisk kommunikation blir mer spridda, lättillgängliga och billiga, och i takt med att teknikmognaden i organisationer och hos medarbetare ökar, har inte bara den teoretiska organisationsbilden utan även vardagen i många företag börjat präglas av en ny geografisk bredd.Den här studien fokuserar på hur Projektledare arbetar med lag- eller teamkänsla i projektgrupper som verkar i en miljö där de fysiska mötena är få eller helt saknas. Undersökningen fokuserar på de praktiska verktyg och arbetssätt som projekt­ledaren har och kan använda i projektet för att skapa lag- eller teamkänsla.Undersökningen genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer med åtta Projektledare i Sverige. De representerar olika branscher inom offentlig och privat verksamhet och arbetar med distribuerade team av olika typ och storlek.