Sökresultat:
671 Uppsatser om Produktionspćverkan - Sida 31 av 45
Ăvervakning ? elektronisk kontroll : en jĂ€mförelse av London och Stockholm 2002-2011
Syftet med denna uppsats var att frÀmst undersöka vad för brottspreventiv effekt kameraövervakning har. Vid sidan om detta huvudsyfte skulle den personliga integriteten och de lagliga aspekterna ocksÄ undersökas samt deras betydelse. StÀderna London och Stockholm valdes som fokuspunkter. Kameraövervakningens tidsperiod begrÀnsades till 2002-2011 och brottskategorierna till misshandel, rÄn och vandalism.Metoden med vilken arbetet genomfördes var teoretisk (litteraturbaserad). Empirin bestod dÀrför förutom kriminalstatistik av böcker, rapporter och artiklar vilka analysen baserades pÄ.London centrerades i arbetet eftersom att deras statistik bygger pÄ kameraövervakning och Stockholm agerade som en kontrollmall för att verifiera eller falsifiera övervakningens brottspreventiva verkan dÄ Stockholm inte hade nÄgon kameraövervakningsstatistik.I resultatdelen framgick att de anmÀlda misshandelsbrotten i London hade minskat svagt och att de hade ökat i Stockholm.
Geronimo eller Goyathlay? : Hur en apacheindian presenteras i sin sja?lvbiografi samt i annan litteratur.
Denna studie a?r en analys av Geronimos sja?lvbiografi samt annan litteratur ro?rande honom och apacheindianerna. Syftet a?r att underso?ka apacheindianens sja?lvbild och klargo?ra eventuell pa?verkan av den amerikanska kulturen efter kolonisationen och krigen. Vidare underso?ks hur da?tidens nybyggare uppfattade Geronimo och apacherna fo?r att fo?rsta? ba?da parters handlande.
Controllerns förÀndrade roll : En systematisk litteraturstudie
Den ha?r studien underso?ker beskrivningar av controllerns roll och dess funktion under tre decennier i Europa. Studien utga?r fra?n en systematisk granskning av vetenskapligt granskade artiklar som publicerats i tolv ledande journaler under perioden 1990-2014. Begrepp och funktioner underso?ks tillsammans med val av forskningens teoretiska ansatser och metoder.Resultatet i studien visar att det finns tydliga faser av forskningens beskrivningar av controllern, en tidig fas da?r rollen frigo?rs fra?n tidigare fo?resta?llningar av en ekonom som hanterar redovisning och kassaflo?den, en mellanfas da?r rollen pa?verkas av exempelvis nya tekniker som IT-sto?d och affa?rssystem leder till att omdefinitioner av rollen anses vara viktiga samt en modern fas da?r tidigare rolluppdelningar ifra?gasa?tts och fokus ligger pa? rollens makt i organisationen och mo?jligheter att skapa sin egen yrkesidentitet.
Den störande grannen : En kritisk analys av reglerna om störningar i olika boendeformer
Det ha?r a?r en rapport da?r konstruktionen av en Utforskandemiljo? fo?r matematik och teknik beskrivs. Vi har utformat en Utforskandemiljo? med varierande material fo?r ett kollaborativt utforskande inom a?mnesomra?dena matematik och teknik, samt ett kompletterande multimodalt arbetsmaterial i form av korta filmer som ska ha en introducerande och inspirerande verkan. Va?rt sa?tt att ta?nka om kunskap och la?rande utga?r fra?n ett konstruktionistiskt perspektiv och barnen som i fo?rsta hand ska fa? ta del av utforskandemiljo?n a?r i a?ldern ett till tre a?r.
Gör individuell lön skillnad? : Chefer och medarbetares uppfattning om den individuella lönesÀttningens verkan pÄ motivation och mÄluppfyllelse i offentlig sektor. En fallstudie vid LuleÄ kommun.
Under 1900-talets senare hÀlft har lönesÀttning via enskilda lönesamtal, sÄ kallad individuell lönesÀttning blivit den rÄdande lönebildningen i offentlig verksamhet. Tidigare utgick den offentliga sektorns lönebildning frÄn löneskalor och tarifflöner, sÄ kallad lönetrappa efter Älder och erfarenhet. Den offentliga sektorn kan anses vara en komplex organisation pÄ grund av dess krav pÄ demokrati, hushÄllande med samhÀllets resurser och tillÀmpande av offentlighetsprincipen. Dessa kan ha en pÄverkande effekt pÄ hur lönebildningen ser ut samt den individuella lönens funktion som belöningsincitament och styrmedel. Syftet med detta examensarbete var att genom en intervjustudie med fenomenografisk ansats undersöka vilka uppfattningar som fanns ute i den offentliga verksamheten kring den individuella lönen och dess effekter.
DÀrför vÀljer företagare aktiebolag idag
Handledare: Johanna HanssonExaminator: Per ForsbergTitel: Da?rfo?r va?ljer fo?retagare aktiebolag idagBakgrund: Denna uppsats har sin utga?ngspunkt i de fo?ra?ndringar som skett fra?n statens sida vad ga?ller aktiekapital och revisorsplikt. Detta skapade en tanke om vad det a?r som faktiskt pa?verkar fo?retagarnas beslut att va?lja aktiebolag.Syfte: Studiens syfte a?r att beskriva vilka faktorer som a?r viktigast i fo?retagares val av bolagsformen aktiebolag efter de fo?ra?ndringar i lagar och regler som skedde a?r 2010. Detta ska go?ras genom en ja?mfo?relse av svar fra?n respektive respondent fo?r att sedan ta fram de viktigaste kategorierna utifra?n den teori som tagits fram.
Redovisning av ekologiska risker i ?rs- och h?llbarhetsredovisningar. En analys av Impression management strategier inom transportbranschen
Bakgrund och problem: H?llbarhet och h?llbar utveckling ?r idag ett aktuellt ?mne i
samh?llet och d?rmed aktuellt f?r f?retag i deras redovisning. Transportbranschen har en stor
negativ p?verkan och av denna anledning ?r det intressant att studera hur f?retag inom
branschen redovisar. Vidare visar tidigare forskning p? att f?retag anv?nder Impression
management strategier i sin redovisning f?r att gynna sina prestationer vilket minskar
transparensen mot intressenter.
Uppfattningar och reaktioner av destruktivt ledarskap
?ren under Covid-19 pandemin pr?glades av social distansering och isolering. N?got som resulterade i att m?nga branscher blev tvungna att skapa nya digitala l?sningar och implementera distansarbete, ett fenomen som efter pandemin fortfarande lever kvar. Men vad vet vi egentligen om hur distansarbete p?verkar motivation och meningsfullhet i arbetet? Det ?r ?mnet som denna studie har unders?kt.
Uppsatsen ?r en kvalitativ studie som ?r baserad p? semistrukturerade intervjuer och grundar sig i de tv? teorierna Sensemaking och Job Characteristics model.
Specialpedagog i förskolan - en flerdimensionell yrkesroll
Syfte: Studien avser att undersöka den specialpedagogiska yrkesrollen i förskolan. För att utforska detta utgÄr jag frÄn följande frÄgestÀllningar:? Hur uppfattar specialpedagogerna sin yrkesroll, sina arbetsuppgifter och vad som Àr kÀrnan i det specialpedagogiska arbetet i förskolan?? Hur uppfattar enhetscheferna för elevhÀlsan specialpedagogernas yrkesroll och före-liggande arbetsuppgifter?Teori: Studiens teoretiska ram Àr inspirerad av fenomenografin och kopplas ocksÄ samman med teorier kring professioner. Metod: För den hÀr studien har en kvalitativ inriktning valts dÀr halvstrukturerade intervjuer med öppna frÄgor har anvÀnts. Urvalsgruppen Àr tre specialpedagoger som arbetar mot försko-lan i staden och tre enhetschefer för elevhÀlsan i samma stad som Àr specialpedagogernas che-fer.
Musikintervention i omvÄrdnaden av strokepatienter: Musik öppnar dörrar.
Kunskapen om att musik kan ha en helande verkan har funnits sÄ lÄngt tillbaka som det finns skrivna kÀllor. Föreliggande uppsats Àr en litteraturstudie som behandlar musikanvÀndandet i omvÄrdnaden av patienter med stroke. Orsaken till att vi intresserade oss för dessa patienter var att de ofta har en komplex symtombild och drabbas psykologiskt pÄ mÄnga sÀtt. Syftet var att beskriva musikens effekter i omvÄrdnaden av patienter med stroke. UtgÄngspunkten var ett hÀlsoperspektiv.
En studie om frivÄrdens insatser. : Före detta kriminella och handlÀggares upplevelser av dess stödinsatser.
Mycket finns skrivet i Àmnet frivÄrd och Äterfall, varför det finns anledning att ytterligare se pÄ hur frivÄrdens stödinsatser uppfattas av före detta kriminella, frivÄrdsanstÀllda samt kamratorganisationen Kriminellas Revansch i SamhÀllet, vilken frivÄrden samarbetar med. FrivÄrden har en tÀmligen hög Äterfallsstatistik hos de före detta kriminella som frivÄrden fÄtt i uppdrag att Äteranpassa till ett laglydigt liv. SÀrskilt hög Àr Äterfallsstatistiken hos de individer som haft kontakt med frivÄrden mer Àn en gÄng efter att mer Àn en gÄng blivit lagförd för brott. Denna undersökning har sökt svar pÄ hur frivÄrdens insatser uppfattas för att se pÄ vad som eventuellt kan göras bÀttre i dagslÀget. FrivÄrdsanstÀllda och före detta kriminella, varav nÄgra medlemmar i KRIS, har intervjuats för att pÄ sÄ vis fÄ en nyanserad bild av verklighetens uppfattningar.
Undantaget fra?n uppsa?gningsfo?rbudet i 7 § 3 st. LAS : Tilla?mpningen i svensk ra?tt i fo?rha?llande till o?verla?telsedirektivets a?ndama?l
O?verla?telsedirektivets a?ndama?l a?r att skydda arbetstagares ansta?llning fra?n negativ pa?verkan av en verksamhetso?verga?ng. O?verla?telsedirektivet fo?reskriver sa?ledes ett uppsa?gningsfo?r- bud som inneba?r att arbetsgivare inte fa?r vidta uppsa?gningar av arbetstagare vid en verk- samhetso?verga?ng pa? grund av o?verga?ngen som sa?dan. O?verla?telsedirektivet syftar a?ven till att beakta arbetsgivares intressen.
FÀrg och gestik i Sankta Anna-altarskÄpet frÄn SkÄnela kyrka i Uppsala Domkyrka
Syfte med uppsatsen har varit att underso?ka fa?rgens och gestikens pa?verkan pa? altarska?pets iscensa?ttning av bera?ttelserna och da?rmed a?ven budskapet. Uppsatsen har ett bildsemiotiskt perspektiv som en utga?ngspunkt. Materialet fo?r underso?kningen a?r ett flandriskt altarska?p fra?n Ska?nela kyrka som finns idag i Uppsala domkyrka.
Patienters upplevelse av att genomgÄ allogen stamcellstransplantation : en litteraturöversikt
BakgrundAllogen stamcellstransplantation (SCT) a?r en behandling med botande potential vid olika typer av hematologiska och icke-hematologiska sjukdomar. A?r 2009 genomfo?rdes det 225 stycken allogena stamcellstransplantationer i Sverige. Det a?r en kra?vande behandling som medfo?r ma?nga fysiska och psykiska sva?righeter och en risk att drabbas av livshotande komplikationer.
Metformin i kombination med sitagliptin vid behandling av typ 2 diabetes
Diabetes mellitus Àr en sjukdom som förekommer som typ-1 och typ-2. Den sistnÀmnda Àr vanligast och förekomsten ökar. Sjukdomen pÄverkar patientens livsstil och det krÀvs mycket egenvÄrd med glykemisk kontroll som mÄl. Den orsakar oftast allvarliga komplikationer pÄ bÄde mikro- och makrovaskulÀr nivÄ. Behandlingen av diabetes mellitus typ-2 Àr i första hand Àndrade kostvanor, viktkontroll och mer motion, men Àven farmakologisk behandling i form av perorala lÀkemedel kan komma ifrÄga.