De offentliga rummen fyller en viktig funktion för människors dagliga liv, även i vindbitna och kalla Sverige. Här sker demonstrationer, politiska tal, hyllningar av idrottshjältar, torghandel,soldyrkan, lek, gatumusik, möten med bekanta men också tiggeri, narkotikahandel och vandalism för att nämna några vitt skilda exempel. I det offentliga rummet sker ständigt en kamp mellan de som besitter rummet och de som försöker ta det i anspråk. De offentliga rummen uppfattas inte alltid som trygga och tilltalande, i syftet att åtgärda dessa miljöer går kommuner ibland samman med privata aktörer för att finansiera åtgärder som de själva inte har råd med. När privata aktörer tillåts påverka den offentliga miljön uppstår dock problem.

IT används idag flitigt inom offentlig sjukvård. Detta innebär dock inte att man använder ITtill sin fulla potential för att skapa nytta inom verksamheten. I sjukvården lyfter man framdetta problem under den så kallade produktivitetsparadoxen, som ställer frågan varförtidigare omfattande investeringar i IT till synes inte genererat de produktivitetsökningarsom man ursprungligen hade förväntat sig. Utvecklingsarbete pågår för närvarande medmål om att förbättra kvalitet och effektivitet i den offentliga sjukvårdens processer fram till2010. Detta visar tydliga tecken på ett behov av att implementera IT effektivt så att mankan öka verksamhetens produktivitet.Syftet med den här studien var därmed att ge en inblick i offentlig sjukvård för att ta redapå hur väl man lyckats implementera IT-relaterade förändringar och innovationer samtvilka utmaningar som finns.

Den här uppsatsen handlar om ledarstilar i kombination med personalneddragningar. Syftet med denna studie är att undersöka vad det finns för olika ledarstilar och hur de kan användas för att åstadkomma ett fungerande ledarskap. Våra frågeställningar är: vilka olika ledarstilar förekommer i de organisationer som vi har undersökt? Sker det någon förändring i ledarstilen vid personalneddragningar? Bakgrunden till detta ämnesval är att vi utifrån vår egen arbetslivserfarenhet har varit i kontakt med ledare som har haft olika sätt att leda. Vi ville undersöka detta närmare för att få en uppfattning om vilka klassiska ledarstilar som finns och hur de kan användas i olika situationer.

Den här uppsatsen handlar om Skogsvårdsstyrelsen och dess dubbelroll. Med dubbelroll menas att utöver de traditionella myndighetsuppgifterna, så utför Skogsvårdsstyrelsen även kommersiell uppdragsverksamhet som exempelvis plantering. Detta betyder att Skogsvårdsstyrelsen kan hamna i situationer där myndigheten skall bedriva lagtillsyn på jobb den själv utfört. Trots detta förekommer ingen egentlig debatt om detta. Uppsatsens syfte är att analysera de eventuella problem som är förknippade med Skogsvårdsstyrelsens dubbelroll och hur detta fungerar i praktiken.

Aktiekapitalkravet har genom historien ansetts spela en roll som seriositetsspärr, borgenärsskydd samt underlättat den externa kapitalanskaffningen för privata aktiebolag. Det senaste decenniet har dock diskussionen i Sverige handlat om huruvida aktiekapitalkravet ärför högt och om det borde slopas helt. År 2014 tillsatte regeringen en kommitté för att undersöka hur entreprenörskapet i Sverige kan främjas, en del i detta var att utreda ifall det fanns anledning att slopa aktiekapitalkravet. Många stora ekonomier i Europa har redan tagit detta steg medan Sverige hållit fast vid traditionen att alla aktiebolag måste ha ett baskapital. Incitamentet till en förändring i Sverige har varit att underlätta för aktiebolagsbildning så att fler företagare får möjlighet och råd att starta bolag av denna form.

Denna uppsats handlar om att finna de faktorer som är viktiga för att företag inom telekommunikationsbranschen skall kunna behålla sina kunder då kärnprodukten inte längre räcker till som konkurrensmedel.Orsaker som ligger till grund för dagens situation är juridiska förändringar, globala förutsättningar samt den tekniska utvecklingen. Mot bakgrund av detta har det blivit nödvändigt att skapa värden som sträcker sig utöver kärnprodukten och därigenom tillgodoser befintliga kunders behov. De aktörer som inte klarar av detta menar vi kommer att tappa marknadsandelar och tids nog försvinna från marknaden.De fenomen som vi valt att peka på i uppsatsen är konkurrens, globalisering samt vikten av att skapa värden. För att belysa dessa har följande teorier valts; Värdekedja/ Värdestjärna, Målstyrning/ Processtyrning, Värdeskapande genom induktion, Involvement Theory, Affärsidé samt Service Management (Tjänstevision/ Tjänstekoncept). Ur dessa teorier har sedan följande syntes mynnat ut;Företaget bör:? genom interaktion med kunden upptäcka vad denne önskar sig av produkten/tjänsten och vad som får honom/henne involverad.? utforma kunderbjudandet efter de kriterier som framkommit genom interaktion, samt i enighet med företagets struktur? implementera den information som skapat företagets struktur, detta för att kundens önskemål skall formas till konkreta erbjudanden.Empirin är hämtad genom både kvalitativ och kvantitativ datainsamling.

Problembakgrund: Detaljhandelns betydelse för samhällsekonomin är omfattande. Ungefärhälften av Sveriges BNP går till privat konsumtion och under år 2005 handlade svenskarnavaror för 1284 miljarder kronor, varav en tredjedel gick till detaljhandeln. Dagligvaror ärsådana varor som köps ofta och till vardags, såsom, livsmedel, tvättmedel, hygienprodukter,tidningar, tobak och blommor. De manuella butikerna var dominerande fram till den tidigaefterkrigstiden. Under 1950- talet utvecklades dock nya försäljningsformer.

De offentliga rummen fyller en viktig funktion för människors dagliga liv, även i vindbitna och kalla Sverige. Här sker demonstrationer, politiska tal, hyllningar av idrottshjältar, torghandel,soldyrkan, lek, gatumusik, möten med bekanta men också tiggeri, narkotikahandel och vandalism för att nämna några vitt skilda exempel. I det offentliga rummet sker ständigt en kamp mellan de som besitter rummet och de som försöker ta det i anspråk. De offentliga rummen uppfattas inte alltid som trygga och tilltalande, i syftet att åtgärda dessa miljöer går kommuner ibland samman med privata aktörer för att finansiera åtgärder som de själva inte har råd med. När privata aktörer tillåts påverka den offentliga miljön uppstår dock problem.

I början av vårterminen 2005 blev vi tilldelade detta examensjobb, som avslutning på YTH-programmet. Uppdragsgivare är Luleå kommun, Tekniska Förvaltningen. De vill få en projektering utförd på en gång- och cykelväg i S.Sunderbyn. Den ska gå från Kläppenskolan till Bodvallen längs väg 592. Bakgrunden till projektet är att de 450 st boende i området vill få en trafiksäker miljö framförallt för gående och cyklister.

Syfte: Uppsatsens syfte är att beskriva och analysera hur kommunala respektive fristående grundskolor styr sin verksamhet och hur de använder sina resurser. Utifrån detta, ämnar uppsatsen att diskutera vad eventuella skillnader beror på och vilka lärdomar de olika skol¬formerna kan dra från varandra. Metod: Uppsatsen har en kvalitativ metod och empirin är insamlad genom en fallstudie. De utvalda fallen är två fristående och två kommunala skolor. Vi har även tagit del av mer kvantifierbar information, då vi har undersökt resursanvändningen hos de utvalda skolorna.

En av de allra centralaste aspekterna vid investerings- och finansieringsbeslut handlar om den risk som en investering innebär och den avkastning som marknaden kräver. Som kapitalplacerare vill man veta risken i en potentiell investering för att kunna beräkna det avkastningskrav man måste erhålla, och om investeringen motsvarar ens egen riskexponering. Investeringsbeslut på olika marknader innebär att olika typer av risker tas i beaktande och resulterar därigenom i att avkastningskraven skiljer sig åt mellan marknaderna. Området för den här undersökningen ligger i risker och avkastning på Private Equity marknaden där skillnader existerar jämfört med investeringar i börsbolag. Förespråkare för Private Equity industrin menar att Private Equity innebär möjligheter till betydligt högre avkastning än investeringar som görs i noterade instrument och då främst i jämförelse med aktier.

Följande är en personalvetenskaplig studie av hur arbetet på apotek förändras i och medavregleringen av den svenska apoteksmarknaden. Syftet med uppsatsen är att belysa hurprofessioner kan påverkas av att verka på en konkurrensutsatt marknad, genom att beskrivahur farmaceuternas roll på apoteken förändras till följd av avregleringen. Uppsatsen avgränsastill att studera hur detta tar sig uttryck inom ett privat apoteksföretag. För att uppnå syftetanvändes följande forskningsfrågor: ?Vilken typ av arbetsuppgifter och kompetens ingår ifarmaceuternas roll och hur avgränsas denna mot andra yrkesgrupper på apoteken??, ?Hur serförhållandet ut mellan kund och farmaceut?? samt ?Hur kontrolleras och utvärderasfarmaceuternas arbete??.

Pensionen består av den allmänna pensionen, tjänstepensionen och i många fall ett privat pensionssparande. Den allmänna pensionen utgör den absolut största delen av den totala pensionen och innehåller premiepensionen och inkomstpensionen. Premiepensionen är den del i den allmänna pensionen, det vill säga den som alla tar del i, som man kan påverka själv med aktiva val. Premiepensionen är det som behandlas och analyseras utifrån de 5 största aktörerna, staten, Nordea, SEB, Svenska Handelsbanken och Swedbank, i denna uppsats.Det pensionsanknutna sparandet utgör en allt större del av det sammanlagda fondsparandet i Sverige. Pensionssparandets del i fondförmögenheten har ökat från cirka 25 % år 2000 till cirka 50 % år 2010.

Mitt förslag till det nya badhuset i Västertorp inkluderar och programmerar parken, och gör den till en plats som är tillgänglig och välkomnande, och som på samma gång skyddar mot ljud och buller från motorvägen. Ett bullerskydd i form av en jordvägg reser sig bredvid det befintliga cykelstråket som går parallellt med E4:an. Norr om denna breder sig ett taklandskap med växtlighet ut, med möjlighet för fotgängare att korsa platsen hur man vill, i alla riktningar. En basketplan och ett utomhusgym förväntas ge mer liv till parken, tillsammans med gröna ytor för picknick och fika med skydd från bullret. I landskapet höjer sig anonyma volymer med fasader av träpanel.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur ledare på högre nivå idag ser på begreppen ledarskap och kommunikation. Jag har studerat hur dessa ledare konstruerar begreppet ledarskap och kommunikation och förhållandet dem emellan. Jag har ställt frågor som syftar till hur de idag ser på begrepp som dessa, samt också spårat uttalanden som skiljer på dialog och diskussion, transmission eller meningsskapande kommunikation. Vad gäller ledarskap har jag spårat uttalanden som kan belysa varifrån konstruktioner om ledarskap kommer. Problemet som jag ser det, är att de värderingar som implicit ligger i begreppet ledarskap motarbetar de ledarskapsfilosofier som gör ett försök att utveckla framtidens ledarskap genom att lägga på olika adjektiv som kommunikativt, visionärt, symboliskt etcetera.Jag vill alltså i denna studie lyfta fram ett synsätt som lägger fokus på kommunikationen, inte ledarskapet, med tanke på att det idag argumenteras för något som kallas kommunikativt ledarskap.