DET OFFENTLIGA RUMMET - EN PLATS FÖR DET PRIVATA? En fallstudie av planeringsärenden i Stockholm
Fysisk planeringSpatial planning - commerceOffentliga rumOffentligtPrivatiseringAllmän tillgänglighetAllmän platsf
De offentliga rummen fyller en viktig funktion för människors dagliga liv, även
i vindbitna och kalla Sverige. Här sker demonstrationer, politiska tal,
hyllningar av idrottshjältar, torghandel,soldyrkan, lek, gatumusik, möten med
bekanta men också tiggeri, narkotikahandel och vandalism för att nämna några
vitt skilda exempel. I det offentliga rummet sker ständigt
en kamp mellan de som besitter rummet och de som försöker ta det i anspråk. De
offentliga rummen uppfattas inte alltid som trygga och tilltalande, i syftet
att åtgärda dessa miljöer går kommuner ibland samman med privata aktörer för
att finansiera åtgärder som
de själva inte har råd med. När privata aktörer tillåts påverka den offentliga
miljön uppstår dock problem. I och med den privata äganderätten kan människor
som inte är önskade avvisas och aktiviteter kan förbjudas. Det offentliga
rummet är inte längre helt offentligt.
Det här examensarbetet studerar hur konkurrensen mellan privata och offentliga
intressen påverkar planeringen av offentliga rum samt allmänhetens tillgång
till dessa platser. Arbetet fokuserar på hur aktörer i planeringsprocessen
argumenterar för och emot att allmän plats omvandlas till en privat plats med
semi-offentlig karaktär i och med byggandet av affärsgallerior. Arbetet ska
också undersöka eventuella konsekvenser för det offentliga livet när
allmänhetens tillträde till platserna blir begränsat. Metoden som används är en
fallstudie, i den studeras två planeringsärenden i Stockholm, Dp93100 över
Sergels Torg samt bygglov från 2005 gällande Skärholmen centrums ombyggnad.
Innehållsanalys av källmaterial tillhandahållet av Stockholm
Stadsbyggnadskontor kompletteras av fältobservationer.
Resultatet vilar på en teoretisk grund, en studie av numera klassiska ideal
presenterade av Jane Jacobs och Jan Gehl samt mer samtida forskning av Ali
Madanipour och Sharon Zukin. De har olika utgångspunkter gällande det
offentliga rummet men pekar alla på vikten av det offentliga rummets betydelse
i förhållande till påverkan från privata intressen.
Examensarbetet resulterar i ett antal slutsatser beträffande offentliga och
privata samarbeten i det offentliga rummet. Undersökningen visar att när både
offentliga och privata aktörer likställer attraktiva stadsmiljöer med kommers,
finns en uppenbar risk för att det det offentliga rummet blir likformigt, samt
att det offentliga livet i sig och människors demokratiska
rättigheter blir lidande.