Statligt uppdrag i skogen
om Skogsvårdsstyrelsens dubbelroll och legitimitet
Den här uppsatsen handlar om Skogsvårdsstyrelsen och dess dubbelroll. Med dubbelroll menas att utöver de traditionella myndighetsuppgifterna, så utför Skogsvårdsstyrelsen även kommersiell uppdragsverksamhet som exempelvis plantering. Detta betyder att Skogsvårdsstyrelsen kan hamna i situationer där myndigheten skall bedriva lagtillsyn på jobb den själv utfört. Trots detta förekommer ingen egentlig debatt om detta. Uppsatsens syfte är att analysera de eventuella problem som är förknippade med Skogsvårdsstyrelsens dubbelroll och hur detta fungerar i praktiken. Följande två hypoteser stipuleras: Skogsvårdsstyrelsens dubbelroll (lagtillsyn och uppdragsverksamhet) påverkar myndighetens legitimitet och det sätt den bedriver myndighetsutövning. Skogsvårdsstyrelsen verkar i en miljö med bra institutionella förhållanden, detta har betydelse för att den nuvarande lösningen fungerar tillfredsställande. Samt följande två frågor: Är Skogsvårdsstyrelsens uppdragsverksamhet en förutsättning för att den svenska skogsnäringen skall fungera väl? Är Skogsvårdsstyrelsens makt och betydelse för liten för att den nuvarande situationen automatiskt skall utgöra ett problem? Metoden är en kvalitativ fallstudie som bygger på ett ?top-down? perspektiv och grundar sig på litteraturstudier. Den teoretiska ramen bygger på begrepp som staten, makt, legitimitet och institutioner. Det framkommer att det finns ett uttryckligt tvivel från andra skogliga aktörer som anser att Skogsvårdsstyrelsen av princip inte ska ha dubbla roller. Skogsvårdsstyrelsen och dess dubbla roller strider mot principen om maktfördelning genom att den kan utföra lagtillsyn på jobb som myndigheten själv utfört. Denna möjlighet ger grund för grundläggande tvivel vad gäller myndighetens legitimitet. Skogsvårdsstyrelsen har även rent praktiska fördelar jämfört med en privat skoglig aktör just för att den är en myndighet. Trots detta verkar Skogsvårdsstyrelsen och dess verksamhet fungera tillfredsställande. En del av förklaringen till detta är att myndigheten verkar i en miljö omgiven av goda institutioner, samt att dess tjänstemän verkar agera sakligt, objektivt och opartiskt. Det finns dock inga bevis för att Skogsvårdsstyrelsens tjänstemän agerar mer korrekt än tjänstemän inom andra myndigheter. Det har inte framkommit några belägg för att Skogsvårdsstyrelsens uppdragsverksamhet är en förutsättning för den svenska skogsnäringen. En viktig del av förklaringen till att det inte råder någon större debatt om Skogsvårdsstyrelsens legitimitet är att myndigheten ej har tillräckligt mycket makt för att den skall uppfattas vara illegitim. Mycket makt behöver mycket legitimitet, och vise versa.