Behövs aktiekapitalkravet?
En studie om aktiekapitalkravets betydelse för privata aktiebolag.
Aktiekapitalkravet har genom historien ansetts spela en roll som seriositetsspärr, borgenärsskydd samt underlättat den externa kapitalanskaffningen för privata aktiebolag. Det senaste decenniet har dock diskussionen i Sverige handlat om huruvida aktiekapitalkravet ärför högt och om det borde slopas helt. År 2014 tillsatte regeringen en kommitté för att undersöka hur entreprenörskapet i Sverige kan främjas, en del i detta var att utreda ifall det fanns anledning att slopa aktiekapitalkravet. Många stora ekonomier i Europa har redan tagit detta steg medan Sverige hållit fast vid traditionen att alla aktiebolag måste ha ett baskapital. Incitamentet till en förändring i Sverige har varit att underlätta för aktiebolagsbildning så att fler företagare får möjlighet och råd att starta bolag av denna form. Samtidigt saknas det empiriskt stöd för att en sådan förändring skulle leda till en nettoökning av företag i Sverige. I denna studie undersöker vi aktiekapitalkravets betydelse för kapitalanskaffning, som borgenärsskydd och som seriositetsspärr. Vi har genom intervjuer med olika intressenter och genom en litteraturgenomgång konstaterat att det finns en konsensus gällande aktiekapitalets betydelse. Studien visar att den viktigaste orsaken till att inte slopa aktiekapitalet är dess påverkan på seriöst företagande. Samtliga respondenter hade uppfattningen att ett slopat aktiekapitalkravskulle leda till att fler oseriösa företag startas. Om det bildas fler oseriösa företag var även uppfattningen att det skulle ske fler konkurser, vilket i sin tur skulle leda till att fler borgenärer går miste om sina fordringar. Dock ansågs inte det borgenärsskydd som de 50 000 kr idag utgör påverkas av ett slopat aktiekapitalkrav. Möjligheten till kapitalanskaffning ansågs bli indirekt påverkat av ett slopat aktiekapitalkrav. Ett bolag där företagsledaren inte investerat egna pengar ansågs ha det svårare att anskaffa externt kapital, eftersom bolaget framstår som mindre seriöst. Möjligheten att anskaffa kapital ansågs dock inte vara större för att det fanns 50 000 kr i aktiekapital kontra 1 kr, då beloppen i sig inte var tillräckligt stora för att utgöra någon säkerhet vid kapitalanskaffning. Inga av respondenterna ansåg att aktiekapitalkravet bör sänkas och några av dem trodde till och med att det skulle påverka svenskt företagande negativt. Vår slutsats är att det inte finns tillräcklig grund för att motivera ett slopat aktiekapitalkrav.