Den svenska naturgasmarknaden regleras genom naturgaslagen. Enligt 7 kap. 8 a § naturgaslagen föreligger en skyldighet för innehavare av naturgasledningar att ingÄ avtal med en gasleverantör pÄ marknaden om att denne ska agera anvisad leverantör i fall dÄ gasförbrukaren inte har ett giltigt avtal med en leverantör. Enligt bestÀmmelsen har dock gasleverantörerna pÄ marknaden ingen skyldighet att ingÄ avtal med ledningsinnehavaren om att bli anvisad leverantör.Inom avtalsrÀtten Àr en fundamental princip avtalsfrihet. Principen innebÀr en rÀtt för individer att pÄ egen hand avgöra huruvida avtal ska ingÄs, med vem avtal ska ingÄs och pÄ vilka villkor.

Rapporten presenterar det examensarbetet som har gÄtt ut pÄ att undersöka möjligheterna att konstruera en sensor som mÀter kadens med hjÀlp av en accelerometer. Implementation av kadensprofilen till ANT+ har gjorts för att möjliggöra synkronisering mellan en sportklocka och sensorn. Kadens Àr hur fort cyklisten trampar med pedalerna mÀtt i enheten Varv per minut vanligt förkortat RPM frÄn engelskans Revolutions Per Minute. Hur fort en cyklist trampar pÄverkar kroppen pÄ mÄnga olika sÀtt och ofta vill cyklisten veta vad aktuell kadens Àr för att optimera sin prestation. Den undersökta principen att anvÀnda en accelerometer för att mÀta kadens syftar till att en eventuell prototyp skulle vara lÀmplig till inomhuscykling Àven kallad spinning.

Varje Är drabbas 30 000 svenskar av stroke, vilket innebÀr stora personliga omstÀllningar och stora kostnader för samhÀllet. Den mest effektiva behandlingen, trombolys, mÄste ges sÄ snart som möjligt för att ha god effekt.  Samtidigt som det Àr av största vikt att ta reda pÄ om patienten har nÄgra differentialdiagnoser som gör behandlingen riskfylld.Den hÀr studien undersöker hur strokekedjan gÄr till och vilka faktorer som pÄverkar beslutsfattandet. Studien Àr baserad pÄ etnografiska fÀltstudier pÄ fyra svenska sjukhus och materialet Àr analyserat med metoder frÄn sammansatta kognitiva system och mÄlorienterad design. Resultaten visar att trots olika organiserade strokekedjor pÄ de olika sjukhusen Àr processerna desamma och direkt kommunikation Àr mest framgÄngsrik för att effektivt sprida information mellan dem. Neurologjouren Àr viktig roll som, liksom resten av aktörerna i strokekedjan, stÀndigt balanserar sitt beslutsfattande mellan effektivitet och grundlighet.

Internet har förÀndrat sÀttet att kommunicera, och numera erbjuds ett vidstrÀckt spektrum av kommunikationsalternativ att sprida information genom. Ett av alternativen utgörs av YouTube, som ocksÄ visat sig utgöra ett starkt medium för företag att nyttja i marknadsföringssyfte. FrÄgan Àr emellertid om formatet passar företag som enkom opererar pÄ renodlade industriella marknader, sÄ kallade B2B-företag. Avsikten med studien Àr att undersöka detta, och dÀrigenom bidra till förstÄelsen för hur B2B-marknadsföring ser ut pÄ Internet. Undersökningen utförs genom en kartlÀggning av de nordiska industriföretagens nÀrvaro pÄ YouTube, samt via en innehÄllsanalys av videokommunikationen ur ett varumÀrkesperspektiv.

Sverige för en narkotikapolitik som ideologiskt grundar sig i visionen om ett narkotikafritt samhÀlle, ofta omtalat som nolltolerans. Ett annat synsÀtt som anammats pÄ flera andra hÄll i vÀrlden, bland annat i Storbritannien, grundar sig i principen om skademinimering. Skademinimering innebÀr att fokus ligger pÄ att reducera drogernas skadeverkningar snarare Àn utrota drogerna i sig.Vi hade en hypotes om att nolltoleransen borde kunna skönjas i svensk journalistik dÄ vi upplever att rÄdande politik inte ifrÄgasÀtts i nÄgon större utstrÀckning. Som jÀmförelsepunkt ville vi Àven se hur det sÄg ut i Storbritannien. LÀndernas journalistik representeras av tidningarna Dagens Nyheter och The Guardian.

I dagens mer globaliserade vÀrld blir problemet med olika redovisningsmetoder ett allt större problem för investerare och finansiÀrer. För att motverka detta har IASB introducerat nya internationella redovisningsrekommendationer. För den Europeiska unionen, i och med det Àven Sverige, gÀller frÄn och med 1 januari Är 2005 dessa standarder, IAS/IFRS, för samtliga börsnoterade bolag.Denna studie kommer att inrikta sig pÄ de redovisningsrekommendationer som gÀller redovisning av immateriella tillgÄngar och goodwill, IAS 38, IFRS 3, samt Àven IAS 36 gÀllande nedskrivning.Vi har valt att studera följande problem ?Hur har de skÀrpta reglerna gÀllande redovisningen av immateriella tillgÄngar och goodwill pÄverkat dessa poster??.Syftet med denna studie Àr att se i vilken grad goodwillposterna förÀndrats under de senaste Ären, i och med införandet av de nya redovisningsstandarderna i enlighet med IAS/IFRS. Vi vill Àven studera i vilken mÄn den slopade avskrivningen har pÄverkat goodwill.

Den nationalstatliga ordningen har idag under ungefÀr 350 Är fungerat som en norm för hur stater skall organisera sig internt och externt. Idag hÄller dock denna norm pÄ att luckras upp pÄ grund av globaliseringen. Nationalstaterna möter de nya utmaningarna genom att offra en del av suverÀniteten till överstatliga organ som pÄ bÀttre sÀtt kan möta globaliseringens problem. Den Europeiska unionen Àr en av dessa överstatliga sammanslutningar. Uppsatsen syftar till att klarlÀgga hur nationalismen har utvecklats i tre nationalistiska partier. Genom att analysera hur olika former av nationalism tar sig uttryck i traditionellt nationalistiska partier sÄ kan slutsatser dras om hur riktningen pÄ det europeiska samarbetet kommer att bli.

Den nationalstatliga ordningen har idag under ungefÀr 350 Är fungerat som en norm för hur stater skall organisera sig internt och externt. Idag hÄller dock denna norm pÄ att luckras upp pÄ grund av globaliseringen. Nationalstaterna möter de nya utmaningarna genom att offra en del av suverÀniteten till överstatliga organ som pÄ bÀttre sÀtt kan möta globaliseringens problem. Den Europeiska unionen Àr en av dessa överstatliga sammanslutningar. Uppsatsen syftar till att klarlÀgga hur nationalismen har utvecklats i tre nationalistiska partier.

SammanfattningDetta examensarbete Àr utfört av tvÄ KTH studenter pÄ uppdrag av avdelningen för insprutningsprestanda (NMCX) pÄ Scania CV AB i SödertÀlje. Projektets huvudsyfte var att vidareutveckla och utföra utredande provning pÄ en testrigg som nyligen konstruerats för att studera brÀnsleinjektorers prestanda. En ny testmetod existerar som genom att utföra tester i luft istÀllet för vÀtska ger bÀttre noggrannhet i mÀtningar av multipla injektioner. Detta tack vare att mindre oscillationer uppstÄr med den nya mÀtmetoden.MÀtmetoden ger Àven möjligheten att utföra hÄl till hÄl jÀmförelser för flödet genom hÄlen i spridaren pÄ injektorerna. Baserat pÄ denna sÄ kallade impulsmÀtmetod, utvecklades nyligen en provrigg och mÄlet med examensarbetet Àr att fÀrdigstÀlla denna genom sÄvÀl konstruktionsförÀndringar och att utvÀrdera mÀtdata sÄ att den kan tillÀmpas vid provning för insprutningsinjektorer pÄ Scania.MÀtmetoden Àr baserad pÄ principen att med hjÀlp av en tryckgivare mÀta sprayernas kraft nÀr de trÀffar givarens spets och pÄ sÄ sÀtt analysera injektorns prestanda.

De senaste fem Ären har tÄgresandet ökat med 28 procent. Den ökade trafiken har lett till ett högt utnyttjande av anlÀggningar och fordon. Det har i sin tur medfört stora problem med punktligheten av tÄgtrafiken. För att matcha den ökande trafiken pÄ Sveriges jÀrnvÀgar ska detta examensarbete undersöka om man kan implementera Lean produktion för Banverkets byte av spÄrvÀxlar för att göra dessa mer effektiva. För att ta reda pÄ vad Lean produktion egentligen Àr gjordes en litteraturstudie.

Investeringar i varumÀrken Àr vitalt för vÀrdeskapande och skapar stabilitet och identitet i företag. I mÄnga situationer Àr den ekonomiska effekten uppbenbar. Immateriella tillgÄngar Àr behÀftade med problem rörande identifiering, vÀrdering och presentation av internt upparbetade varumÀrken i balansrÀkningen. SvÄrigheten förknippas i första hand med brist pÄ tillrÀckligt vÀgledande redovisningsstandarder. NÀr det gÀller förvÀrvade varumÀrken Àr vÀgledningen för vÀrdering och presentation otillrÀcklig.Syftet med studien har varit att undersöka hur vÀrdering av varumÀrken genomförs i praktiken.

Syfte: Syftet med denna studie Àr att beskriva och skapa förstÄelse för hur tjÀnsteföretag tillÀmpar nÄgra av Leans principer som egentligen har sitt ursprung i tillverkningssektorn, frÀmst med avseende pÄ principerna eliminering av slöseri samt stÀndiga förbÀttringar.Metod: Studien antar ett hermeneutiskt perspektiv, dÀr en kvalitativ ansats och abduktion Àr grundlÀggande för studien. För att skapa djupare förstÄelse anvÀnds flerfallstudie dÀr tvÄ tjÀnsteorganisationer studeras med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer. Slutligen genomförs en analys utifrÄn teoretiskt framarbetade teman och kategorier.Teori: Inledningsvis redogörs för vad Lean production innebÀr, för att dÀrefter mer detaljerat gÄ in pÄ Lean productions huvudsakliga principer som Àr eliminering av slöseri och stÀndiga förbÀttringar. DÀrtill Àven kundvÀrde och de Ätta slöserierna som hör till principen eliminering av slöseri.Resultat & Slutsats: Studiens resultat tyder pÄ att de grundlÀggande principerna frÄn Lean production Àr tillÀmpbara inom tjÀnstesektorn, men att de mÄste anpassas till det egna tjÀnsteföretaget för att kundnöjdhet och effektivitet skall uppnÄs.Förslag till fortsatt forskning: Det finns möjlighet till att vidare utveckla studien och undersöka skillnader och likheter mellan fler företag samt undersöka om det gÄr att utforma en övergripande modell för Lean productions principer inom tjÀnstesektorn.Uppsatsens bidrag: Denna studie har genomförts med syftet att bidra till kunskapsomrÄdet för Lean inom tjÀnstesektorn pÄ grund av den brist pÄ forskning som rÄder inom omrÄdet. Studien bidrar Àven till att undersöka tillÀmpbarheten av Lean productions principer inom tjÀnsteföretag som kan vara till nytta för andra tjÀnsteföretag. .

Extreme programming (XP) Àr en av flera lÀttrörliga utvecklingsmetoder. Detta innebÀr att arbetssÀttet Àr strukturerat pÄ ett sÀtt som gör att systemets innehÄll enkelt kan omformas efter uppkomna önskemÄl under projektets gÄng. Dessa metoder Àr alltsÄ anpassade för att hantera förÀndrade kravbilder under pÄgÄende projekt. Principen Àr att framtiden Àr förÀnderlig, varför det behövs utveckling som stöder förÀnderlighet.Kunden ges en betydelsefull roll i lÀttrörliga utvecklingsprojekt.XP bestÄr av ett antal praxis (practices) som tillsammans syftar uttryckligen till att utveckla enastÄende (outstanding) programvara. Vi har dock funnit att XP inte kan sÀgas utgöra en metod i bemÀrkelsen som Goldkuhl (1992) definierar en metod.VÄr huvudsakliga frÄga som besvaras i uppsatsen Àr hur XP kan anvÀndas.

Internpriserna sÀtts utifrÄn organisatoriska mÄl, dÀribland vinstmaximerande mÄl, vilket innebÀr för den multinationella företagsgruppen att den globala vinsten ska bli sÄ stort som möjligt. Följaktligen leder detta incitament till att intÀkterna fördelas inom koncer-nen, dels för ett vinstutjÀmnande syfte och dels i beskattningssyfte, som kan Ästadkom-mas genom prissÀttning pÄ transaktioner mellan företagen i gruppen. VinstutjÀmnande syfte kan innebÀra att moderbolaget skjuter in kapital i ett dotterbolag som presenterar ett underskott genom en högre internprissÀttning av produkttransaktioner mellan de bÄda. Dessutom kan det genom en högre prissÀttning av interna transaktioner ske en dold vinstöverföring genom att företagen överför vinster frÄn företag i ett land med hög skat-tebas till ett land med lÄg skattebas och pÄ sÄ vis undkommer en högre beskattning. Det ligger sÄledes i skattemyndigheternas intresse att interna priser Àr korrekta och inte manipuleras.

Syftet med denna uppsats ?r att f? en ?kad f?rst?else f?r hur tillitsbaserad styrning och ledning ordnas av och ordnar akt?rer i en kunskapsintensiv h?gteknologisk del av den offentligt drivna h?lso- och sjukv?rden. Med teoretisk utg?ngspunkt i teknik och vetenskapsstudier ?r utg?ngspunkten att b?de forskning och till?mpningen av resultaten ?r sociala aktiviteter och kan d?rigenom studeras som s?dana. Med konceptuella resurser fr?n standardiseringssociologi och modes of ordering analyseras de uttryck tillitsbaserad styrning och ledning f?r i verksamheten. Detta ?r en empirisk fallstudie med intervjuer och genomg?ng av dokument. Genom kvalitativa intervjuer och dokument har jag f?tt beskrivningar om vad tillitsbaserad styrning och ledning uppfattas vara, antaganden om effekt och insyn i vilka konkreta uttryck en tillitsbaserad styrning och ledning kan ta sig. Utifr?n genererat material identifierar jag tv? olika s?tt som akt?rer ordnar och ordnas utifr?n id?n om tillitsbaserad styrning och ledning.