Av globaliseringen följer en ökad handel mellan stater och inom multinationella koncer-ner dÀr sÄ kallade internprissÀttning sker. Genom internprissÀttningen ser företagen en möjlighet att överföra vinster till lÄgbeskattade lÀnder. För att förhindra detta har regler som ska se till att marknadsmÀssiga villkor styr prissÀttningen upprÀttats. De svenska bestÀmmelserna för internprissÀttning utgÄr frÄn korrigeringsregeln i 14 kap. 19 IL som ger uttryck för armlÀngdsprincipen.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur bistÄndshandlÀggare inom Àldreomsorgen upplever makt i relationen med vÄrdtagaren. Syftet har konkretiserats med hjÀlp av följande frÄgestÀllningar: ? Hur upplever man som bistÄndshandlÀggare makt i mötet med vÄrdtagaren?? Hur hanterar bistÄndshandlÀggarna makt/maktlöshet och hur pÄverkar detta beslutet om bistÄnd?? Vad pÄverkar den upplevda makten hos bistÄndshandlÀggarna och vad fÄr det för eventuella följder?För insamling av det empiriska materialet genomfördes enskilda intervjuer med Ätta bistÄndshandlÀggare. Huvudresultaten visar att majoriteten av informanterna har en negativ bild av begreppet makt och att detta fÀrgar deras resonemang kring deras egen makt som myndighetsutövare i mötet med den Àldre. De tar avstÄnd frÄn att de utövar makt mot vÄrdtagaren, de ser det mer som att de har möjlighet att pÄverka.

Allt eftersom mÄlet om ett hÄllbart ekologiskt samhÀlle vÀvts in i den svenska lagstiftningen har rÀttigheten att bruka jordens naturresurser ocksÄ inneburit en ökad skyldighet att bevara och avhjÀlpa de skador som uppstÄtt pÄ grund av mÀnniskans exploatering. Möjligheten att kunna stÀlla den ansvarige förorenaren till svars ökar tack vare en strÀngare samt tydligare lagstiftning och eftersom att avhjÀlpandeprojekt ofta Àr mycket kostsamma och tidskrÀvandegynnas samhÀllet av att strÀva efter en sÄdan lagstiftning. I uppsatsen utreds hur lÄngt detta ansvar för avhjÀlpande av förorenade omrÄden strÀcker sig samt vad som hÀnder med de omrÄden dÀr ingen ansvarig finns att rikta förelÀggande mot. I enlighet med principen om att förorenaren betalar Àr det i första hand den ansvarige verksamhetsutövaren eller i andra hand fastighetsÀgaren som stÄr för kostnaden men i praktiken Àr lÀget mer komplicerat, vilket vi kommer lÀgga fokus pÄ i denna uppsats. De faktiska problem som kan uppstÄ efter gruvverksamhet handlar inte bara om ansvaret utan Àven om de ÄtgÀrder för avhjÀlpande som blir aktuella.

AvtalsrÀtten vilar pÄ principen att avtal skall hÄllas. Den som vÀgrar att uppfylla sitt avtalslöfte kan tvingas att fullgöra sina skyldigheter och betala skadestÄnd genom tvÄngsÄtgÀrder av myndighet. Men precis som för principer i allmÀnhet, sÄ har Àven denna princip ett flertal undantag. En teoretisk motivering för att befrias frÄn en avtalsförpliktelse Àr den tyska OmöjlighetslÀran som vÀxt fram pÄ grundval av den romerska rÀttsgrundsatsen - impossibilum nulla obligatio est. Denna lÀra föresprÄkar attvid förekomst av objektiv ursprunglig omöjlighet, dvs.

För att förhindra att skattskyldiga utnyttjar lagstiftningen pÄ ett sÀtt som lagstiftaren inte avsett anvÀnds stopp- och speciallagstiftning. DÄ detta förfarande alltid ligger  steget efter, lagstiftades det om en generalklausul mot skatteflykt.Legalitetsprincipen kommer Àven till uttryck inom skatterÀtten, ingen skatt utan lag. Detta upprÀtthÄller rÀttsÀkerheten och leder till att skattskyldiga kan förutse de skatterÀttsliga konsekvenserna av olika rÀttshandlingar.Generalklausulen har ansetts vara svÄr att tillÀmpa vilket lett till att det genom praxis framkommit principer om genomsyn. Skatteverket verkar vara av den uppfattningen att det finns en skatterÀttslig genomsynsmetod. Denna metod förbiser de civilrÀttsligt giltiga avtalen och ser till den ekonomiska innebörden och beskattar förfarandet dÀrefter.

Historiskt sett har begreppet corporate governance, med svensk term bolagsstyrning, endast haft sekundÀr betydelse inom det ekonomiska omrÄdet. Under de senaste Ären har dock bolagsstyrning utvecklats till ett av nÀringslivets viktigaste fokus. För den breda massan Àr det frÀmst redovisningsskandalerna under början av 2000-talet som bidragit till den allmÀnna diskussionen. Corporate governance handlar dock till stor del om att styra bolag sÄ att de uppfyller Àgarnas krav pÄ avkastning och dÀrigenom bidrar till samhÀllsekonomisk effektivitet och tillvÀxt, dvs. en utgÄngspunkt utöver kriminella handlingar och bedrÀgligt beteende.

Detta arbete undersöker möjligheterna att utveckla ett system som kan övervaka lastning eller automatiskt lasta malmvagnar i LKAB's Kirunavaaragruva. Arbetet bestod till stor del att utveckla en testanlÀggning dÀr laserscannrar anvÀnds som givare och ett datorbaserat styrsystem som anvÀnder informationen frÄn scannrarna till att styra eller övervaka profilen pÄ vagnarna. Anledning till ett intresse för ett sÄdant system kommer bÄde frÄn ekonomiskt och ett sÀkerhetsmÀssigt perspektiv. I dagslÀget fjÀrrlastas malmvagnar i gruvan manuellt av operatörer som sitter ovan jord. Alla vagnar ska helst vara maximalt fyllda utan nÄgot spill.

Det övergripande syftet med denna studie var att jĂ€mföra volymtillvĂ€xten i skog skött enligt principen Naturkultur, genom olika starka höggallringar, med skog skött enligt traditionellt trakthyggesbruk. För att besvara frĂ„gestĂ€llningarna hur volymtillvĂ€xt och invĂ€xning skiljer sig mellan de olika behandlingarna utfördes en fĂ€ltinventering, under sommaren 2012, av ett försök anlagt 1990-91. Försökslokalen var belĂ€gen i Åliden, 64ÂșN 20ÂșE, cirka 35 kilometer norr om UmeĂ„. Försöket var anlagt i en sydvĂ€stsluttning 155 meter över havet och var tĂ€nkt att representera VĂ€sterbottens kustland. Försöket i Åliden ingick i en serie om tolv block med fyra behandlingar per block. Behandlingarna var dels tvĂ„ naturkulturbehandlingar dĂ€r skog lĂ€mnats (Gles och TĂ€t), en naturkulturbehandling dĂ€r 90 procent av skogen avverkats och en behandling enligt traditionellt trakthyggesbruk (Kal och Kont).

Medlemskapet i EU har fÄtt effekter pÄ den direkta beskattningens omrÄde dÄ internrÀttsliga skatteregler mÄste utformas i enlighet med EUF-fördraget. Icke-bosatta som tillfÀlligt arbetar i Sverige beskattas enligt en definitiv kÀllskatt i SINK eller A-SINK. Beskattning sker pÄ bruttoinkomsten, kostnadsavdrag medges inte. Vidare medges inte heller avdrag som Àr kopplade till den skattskyldiges personliga förhÄllanden.Mot bakgrund av EUDs praxis faststÀlldes SINK och A-SINK vara oförenliga med de fria rörligheterna i fördraget. Oförenligheten bestod i den diskriminering som uppstod dÄ en icke-bosatt beskattades hÄrdare Àn en bosatt person i motsvarande situation.

Syftet med studien har varit att undersöka hur arbetsterapeuter gÄr till vÀga för att genomföra en informationsöverföring till alla personliga assistenter hos en brukare samt hur arbetsterapeuter anser att informationsöverföringen till personliga assistenter fungerar. En kvalitativ ansats valdes och informationen inhÀmtades via intervjuer med 9 arbetsterapeuter i öppenvÄrden i VÀstmanlands och GÀvleborgs lÀn. Resultatet visar att: det Àr fÄ av arbetsterapeuterna som tycker att informationsöverföringen fungerar riktigt bra. Flertalet anser att det Àr lÀttare att nÄ fram och fÄ en bra kommunikation med de personliga assistenterna om de Àr intresserade och insatta i sitt arbete. Arbetsterapeuterna beskriver att informationsöverföringen sker utifrÄn varje enskilt fall och hur mÄnga som Àr nÀrvarande beror pÄ vad som arbetsterapeuten vill informera om.

Denna uppsats behandlar generalklausulen 5 och 6 §§ marknadsföringslagen (2008:486), MFL, om god marknadsföringssed, som Àr en av lagens grundpelare. Huvudsyftet har varit att utreda vilka marknadsföringsÄtgÀrder som vid alla tillfÀllen strider mot god marknadsföringssed och dÀrefter granska vad som vidare krÀvs för att marknadsföringen ska fÀllas som otillbörlig. Uppsatsen berör Àven nÀrliggande frÄgor rörande exempelvis könsdiskriminering. Traditionell juridisk metod har tillÀmpats vid utformningen av detta arbete. Det innebÀr att de traditionella rÀttskÀllorna har beaktats men den hÀr uppsatsen har lagt fokus pÄ rÀttsfall, dÄ dessa Àr normbildande inom omrÄdet.Följande slutsatser har dragits: Det finns tvÄ tydliga grÀnser som vid övertrÀdelse alltid strider mot god marknadsföring.

Under 2011 sÄ utbröt det vÄldsamma oroligheter i Libyen och Syrien med mÄnga civila offer. FN:s sÀkerhetsrÄd utfÀrdade i mars 2011 en resolution om upprÀttandet av en No-Fly Zone i Libyen. Ryssland har sedan lÀnge haft en uttalad instÀllning mot att stater lÀgger sig i andra lÀnders inre angelÀgenheter. Ryssland avstod frÄn att rösta i fallet Libyen vilket möjliggjorde en humanitÀr insats. Men avseende Syrien sÄ har Ryssland anvÀnt sitt veto tvÄ gÄnger för att stoppa resolutioner som möjliggör en humanitÀr insats.Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka om Rysslands agerande kan förklaras utifrÄn realistisk teori inom internationella relationer.

Tidigare ansÄgs inte regler om det allmÀnnas skadestÄndsansvar vara sÄ viktiga. Det var först genom skadestÄndslagens tillkomst som det allmÀnna Älades ansvar för felaktig myndighetsutövning. I takt med samhÀllsutvecklingen har kravet ökat pÄ en större skydd för den enskilde gentemot myndigheterna.Tidigare var möjligheterna mycket begrÀnsade att erhÄlla skadestÄnd för skada som orsakats av en myndighets felaktiga information. Genom en lagÀndring som trÀdde i kraft 1999 gjordes en utvidgning av det allmÀnnas skadestÄndsansvar. Intentionen med utvidgningen var att bortse frÄn kravet pÄ att informationen lÀmnats ?vid? myndighetsutövning.

År 1999 infördes principen om rule of law i Folkrepubliken Kinas konstitution - lagen skulle styra landet. De Ă„r av vanstyre som nĂ„dde sin kulmen under kulturrevolutionen hade Ă„sidosatt lag och ordning och hade lett till att Folkrepubliken Kina vid tiden för Deng Xiaopings maktövertagande i slutet av 1970-talet stod utan ett rĂ€ttssystem. Vid sidan om den ekonomiska reform som skulle öppna upp landet för vĂ€rlden gjordes dĂ€rför enorma insatser för att etablera ett fungerande rĂ€ttssystem. De kinesiska medborgarna fick mĂ„nga nya lagstadgade rĂ€ttigheter, men pĂ„ mĂ„nga hĂ„ll runt om pĂ„ den vidstrĂ€ckta kinesiska landsbygden tillĂ€mpades lagarna inte till fullo av lokala styren som skaffade sig förmĂ„ner genom att inte tillĂ€mpa alla rĂ€ttigheter. Bland de mĂ€nniskor som inte fick ta del av rĂ€ttigheterna formades rĂ€ttmĂ€tigt motstĂ„nd ("rightful resistance") - motstĂ„nd med stöd av lag - som riktades mot illojala kadrar pĂ„ lokal nivĂ„.Sedan dess har rĂ€ttmĂ€tigt motstĂ„nd ökat och Ă€r en aktuell frĂ„ga i dagens Kina.

FrÄgestÀllningDrabbas den skattskyldige av dubbelbestraffning nÀr denne pÄförs bÄde skattetillÀgg och döms för brott enligt skattebrottslagen?SammanfattningAv artikel 4 i sjunde tillÀggsprotokollet i Europakonventionen framgÄr att den som en gÄng blivit dömd eller frikÀnd av domstol för brott ska vara skyddad mot nytt Ätal och ny dom i samma sak, dvs. principen om ?ne bis dem? eller det sÄ kallade dubbelbestraffningsförbudet.En central frÄga som lÀnge varit föremÄl för en omfattande diskussion och debatt Àr huruvida det svenska skattetillÀgget strider mot artikel 6 i Europakonventionen. BÄde i motiv och i praxis synes man numera vara enig om att ett pÄförande av skattetillÀgg bör förstÄs som en anklagelse för brott i den mening som avses i artikel 6.