Strokekedjan från början till slut
En etnografisk studie om farlighet och tid i en akut vårdkedja
StrokeEmergency medical serviceCognitive scienceEthnographyEthnopgraphic methodologyCognitive science engieneeringJoint cognitive systemsCOCOMContextual control modelGoal-directed designBehaviour variablesPersonasContextual scenarioStoryboardETTO-principleEfficiency-Thoroughness Trade-OffStrokeStrokevårdVårdkedjaAkutsjukvårdKognitionsvetenskapEtnografiEtnografisk metodSammansatta kognitiva systemMålorienterad designETTO-principenCOCOMKontextuell kontroll-loopBeteendevariablerPersonaStoryboardKontextscenario
Varje år drabbas 30 000 svenskar av stroke, vilket innebär stora personliga omställningar och stora kostnader för samhället. Den mest effektiva behandlingen, trombolys, måste ges så snart som möjligt för att ha god effekt. Samtidigt som det är av största vikt att ta reda på om patienten har några differentialdiagnoser som gör behandlingen riskfylld.Den här studien undersöker hur strokekedjan går till och vilka faktorer som påverkar beslutsfattandet. Studien är baserad på etnografiska fältstudier på fyra svenska sjukhus och materialet är analyserat med metoder från sammansatta kognitiva system och målorienterad design. Resultaten visar att trots olika organiserade strokekedjor på de olika sjukhusen är processerna desamma och direkt kommunikation är mest framgångsrik för att effektivt sprida information mellan dem. Neurologjouren är viktig roll som, liksom resten av aktörerna i strokekedjan, ständigt balanserar sitt beslutsfattande mellan effektivitet och grundlighet. Kombinationen av analyser ger resultat både på system- och individnivå. Möjligheter för förbättrade strokekedjor ges i termer av logistiska, tekniska och organisatoriska förslag.