Arbetet vill belysa en situation i bostadsbyggandet dĂ€r tvĂ„ aktörer, en offentlig och en privat samarbetar om att uppföra ny bostadsbebyggelse. Ett bostadsbyggande som omges av komplexa lagar och strukturer. Stadsbyggnad handlar om hur, var och nĂ€r. I Arkitekten beskriver Dan Hallemar (2004) hur Stockholm Stad anvĂ€nder tre principer för att bygga stad;princip 1) LĂ„t gĂ„ principen; handlar om det goda samtalet mellan professionen och marknaden dĂ€r det sedan ofta görs som marknaden vill, men andra ord uppnĂ„ höga byggsiffror pĂ„ kort tid och undvika överklaganden. Till princip 1 hör exempelvis LUX- omrĂ„det pĂ„ Lilla Essingen och Liljeholmskajen i Årstadal.

Svensk försvarslogistik genomgÄr i skrivande stund en stor organisationsförÀndring som innebÀr att stora delar av verksamhets- och ansvarsomrÄden som tidigare funnits under Försvarsmaktens logistik, FMLOG, nu överförs till den civila myndigheten Försvarets Materielverk, FMV. Försvarsmakten och FMV skall genom reformen tillsammans spara 760 miljoner kronor per Är. Besparingar som skall skapa ekonomiska förutsÀttningar att utveckla Försvarsmakten mot ett mer anvÀndbart och tillgÀngligt försvar.I uppsatsen analyseras i vilken utstrÀckning de fem grundlÀggande principerna för militÀr logistik; Helhetssyn, Resurseffektivitet, Behovsstyrd logistik, Anpassad tillgÀnglighet och Interoperabilitet varit integrerade i reformen Omdaning Försvarslogistik vilket svarar pÄ frÄgan om det finns en spÄrbarhet till Försvarsmaktens Grundsyn Logistik i densamma.  Undersökningen visar att principen Resurseffektivitet Àr fokus för reformens mÄl och syfte men att Àven övriga principer till viss del gÄr att spÄra i reformsarbetet. En slutsats jag dragit av detta Àr att Försvarsmaktens Grundsyn Logistik och de fem grundlÀggande principerna för militÀr logistik anvÀnds vid planering av militÀr logistik och bedöms dÀrför inte vara inaktuella. I uppsatsens avslutande del diskuteras undersökningens resultat och slutsatser och paralleller dras till bÄde teori kring militÀr logistik och till rÄdande forskningslÀge inom omrÄdet..

Under 1990-talet ökade Regeringens krav pÄ redovisning frÄn myndigheterna. För att mot-svara dessa krav startades inom Försvarsmakten Projekt Resultatredovisning, Projekt Rv, som hade till uppgift att utarbeta en ny modell för verksamhetsledning. Projekt Rv resulterade i Handbok för styrning, vÀrdering, analys och redovisning av Försvarsmaktens verksamhet, H SVAR.Samtidigt som Projekt Rv genomfördes presenterades en modell för verksamhetsledning i USA som benÀmndes Balanced Scorecard. Den byggde pÄ principen att uppföljning och styr-ning skulle ske mot organisationens vision. MÄtt för att följa upp detta skulle balanseras inom fyra omrÄden: finansiellt-, kund-, process- och lÀrandefokus.

Denna rapport belyser aspekter som kunder borde vara medveten om vid kontraktering med en molnleverantör. Molntekniken Àr effektiv, skalbar och relativt enkel att implementera, men det finns ocksÄ ett antal nackdelar med tekniken som kunder borde vara uppmÀrksam pÄ. I denna rapport Àr fokuseringen pÄ hur villkoren och avtalen vid kontaktering med molnleverantörer ser ut, men fokus ligger ocksÄ pÄ att öka medvetenheten med riskerna vid kontraktering under en lÄng tidsperiod. Det finns fortfarande mÄnga frÄgetecken som behöver övervÀgas och analyseras nÀr det gÀller molntekniken. Inriktningen pÄ denna rapport Àr dÀrför kontrakten och designen av dessa ser ut och som leverantörerna oftast skriver ihop till sin egen fördel.

Tidigare studier har visat att företag vÀljer tidpunkten för nyemissioner och emitterar nÀr företagsledningen anser att företaget Àr övervÀrderat, vilket innebÀr att aktiesparare betalar ett högt pris för aktierna. Enligt tidigare studier, frÀmst frÄn USA och England, har detta visat sig leda till lÄngsiktiga negativa effekter pÄ aktiekursen. Forskning har Àven visat att det förekommer redovisningsmanipulation i samband med nyemissioner pÄ den amerikanska och engelska marknaden. Vinster tidigarelÀggs i ett försök att missleda marknaden att övervÀrdera aktien och företagsledningen kan dÀrmed sÀtta en högre emissionskurs. Studien har tvÄ syften.

FörvÀntningsgapet mellan revisorn och allmÀnheten har varit föremÄl för diskussioner sedan 1970-talet dÄ uttrycket förvÀntningsgap först applicerades pÄ revision. Hur detta gap ser ut mellan revisorn och klienten Àr mindre utforskat och mÄlsÀttningen med denna studie Àr bland annat att skapa förstÄelse för hur gapet mellan revisorn och dennes smÄföretagarklient ser ut. Baserat pÄ dessa slutsatser Àr uppsatsens primÀra syfte att föreslÄ ÄtgÀrder som kan reducera gapet. Undersökningens tillvÀgagÄngssÀtt har bestÄtt av kvalitativa intervjuer med företagsledare för smÄ aktiebolag samt godkÀnda eller auktoriserade revisorer. För att öka resultatets reliabilitet har Àven en kvantitativ enkÀtundersökning av smÄföretagare genomförts.

Denna uppsats handlar om det lilla barnet i den stora rÀttsapparaten. 1979 förbjöd Sverige, som första landet i vÀrlden, barnaga och vÀldigt mycket har hÀnt pÄ omrÄdet sedan dess. GÀllande barn görs undantag frÄn principen om allas likhet inför lagen ? barn skall sÀrbehandlas positivt och hÀnsyn skall tas till barnets bÀsta.De senaste trettio Ären har antalet inkomna anmÀlningar till polisen om misstÀnkt barnmisshandel fördubblats. Av dessa berÀknas 70 % vara familjerelaterade.

I Sverige idag Àr normen att man ska Àta kött. Om man blir bortbjuden och Àr vegetarian, vegan eller nÄgot annat som innebÀr att man inte Àter alla sorters djur, förutsÀtts det vanligen att man som gÀst meddelar denna specialkost i förvÀg pÄ samma sÀtt som man förvÀntas informera om eventuella allergier. MÄnga vet inte hur den mat som vi Àter blir till, trots att det enligt skolans lÀroplan ingÄr vissa grundlÀggande kunskaper om kost. Man ska veta hur bröd bakas, principen för hur vÀxter planteras och skördas och hur en flÀskkotlett ska stekas. Men inte nÄgonstans i grundskolans undervisning, varken pÄ hemkunskapen, naturkunskapen eller i nÄgot annat Àmne fÄr man veta hur kött blir till.

I den hÀr uppsatsen undersöks om nÀtbolagen vinstmaximerar genom att simulera hur tarifferna skulle se ut givet att nÀtbolagen agerade som vinstmaximerande monopolister och sedan jÀmföra resultaten med befintliga tariffer. De tariffer som kommer att undersökas bygger pÄ principen om s.k. icke-linjÀr prissÀttning, och vi studerar en tvÄdelad tariff. Vi studerar i den hÀr uppsatsen marknaden för smÄhus med 16A mÀtarsÀkring, dÀr efterfrÄgan pÄ el varierar betydligt, eftersom det ingÄr hushÄll bÄde med och utan elvÀrme i denna kategori, samtidigt som mÀtarsÀkringen inte kan anvÀndas som instrument för att prisdiskriminera. Tre tariffalternativ granskas: enhetlig tariff (alla hushÄll debiteras samma rörliga och fasta pris), differentierad tariff (hushÄllen kan vÀlja mellan lÄgt fast/högt rörligt pris eller det omvÀnda) och slutligen tariff med kvantitetsbegrÀnsning (den fasta avgiften ökar dÄ hushÄllen överstiger en viss kvantitet).

Lojalitetsplikten Àr vanligt förekommande i samarbetsavtal som t.ex. licensavtal, outsourcingavtal, avtal om företagsförvÀrv etc. Plikten finns för att se till att parter förhÄller sig lojala gentemot varandra, genom att iaktta motpartens intressen. Eftersom det inte finns nÄgon tydlig reglering av lojalitetsplikten i svensk lag uppstÄr vanligtvis tvister mellan avtalsparter vad gÀller de olika parternas förpliktelser och krav pÄ att förhÄlla sig lojala gentemot varandra.Syftet med uppsatsen Àr att belysa vilken betydelse lojalitetsplikten har i ett samarbetsavtal oavsett om det har reglerats i avtalet eller inte. Eftersom parterna inte alltid Àr medvetna om att de ingÄtt ett enkelt bolag kommer lojalitetsplikten att belysas ur ett associationsrÀttsligt och avtalsrÀttsligt perspektiv.Vi har funnit att det inte har nÄgon betydelse om plikten regleras i en sÀrskild klausul i ett samarbetsavtal eftersom plikten Àr allmÀnt accepterad inom svensk rÀtt.

Introduktion: FolktandvÄrden skall erbjuda tandvÄrd för alla barn och ungdomar till och med det Är de fyller nitton, dessa Är kallas friÄr och tandvÄrden under denna period Àr kostnadsfri. Betalningssystemet i tandvÄrden bygger pÄ att patienten betalar per tillhandahÄllen tjÀnst. Syfte: Studiens syfte var att undersöka en grupp ungdomars munhygienvanor, tobaksvanor samt om de har för avsikt att fortsÀtta besöka tandvÄrden efter det att friÄren upphört FrÄgestÀllningar: Finns det skillnader mellan könen vad gÀller deras avsikt att fortsÀtta besöka tandvÄrden efter att friÄren upphört?Finns det skillnader mellan tobaksbrukare och icke tobaksbrukare med avseende pÄ deras avsikt att fortsÀtta besöka tandvÄrden efter friÄren upphört? Metod: Studien Àr gjord med hjÀlp av enkÀtundersökning. Resultat: Resultatet visade att majoriteten av deltagarna borstade tÀnderna tvÄ gÄnger per dag. PÄ frÄgan om deltagarna hade för avsikt att fortsÀtta besöka tandvÄrden efter att friÄren upphört svarade majoriteten att de inte visste om det skulle fortsÀtta besöka tandvÄrden regelbundet. Det fanns ingen stor skillnad mellan könen i deras avsikt att fortsÀtta besöka tandvÄrden efter att friÄren upphört.

Noterade bolag som stĂ„r inför investeringar behöver besluta om vilken finansiering som skall vĂ€ljas. Finansiering genom eget kapital, skulder eller en blandning av dessa utgör ett viktigt val för ett företag. Ett bra beslut kan medföra en lĂ€gre kapitalkostnad, en bĂ€ttre Ă€garstruktur och mindre risker vilket i sin tur medför en högre trovĂ€rdighet och lĂ€gre rĂ€ntor. Å andra sidan kan ett sĂ€mre beslut medföra att företaget betalar ett högre pris för sina skulder, samt att företagets fortlevnad och trovĂ€rdighet ifrĂ„gasĂ€tts. Studien har avgrĂ€nsats till tio bolag i Sverige sett till bolagsvĂ€rde, exkluderat banker och finansinstitut.

I en kvalitativ dokumentanalys studeras departementspromemorian En ny betygsskala (Ds 2008:13), tio remissvar till förslaget samt propositionen En ny betygsskala (prop. 2008/09:66). Syftet med arbetet Àr att undersöka hur stÄndpunkter och argument i frÄgan om utökningen av antal betygssteg, frÄn tvÄ till sex steg, inom sfi (svenskundervisning för invandrare) relaterar till följande betygsfunktioner: betyg för urval, betyg för utvÀrdering och kontroll, betyg för att ge information om elevers kunskapsutveckling samt betyg för att frÀmja elevers motivation. Resultatet visar att det frÀmst relateras till betygsfunktionen för styrning och kontroll samt motivationsfunktionen. I analysen tolkas förslaget innehÄlla en strÀvan efter likriktning, underlÀttande för jÀmförelser av betygsresultat och en vilja att finna ett enkelt sprÄk för bedömning.

Fiskresurserna har varit och Àr en viktig del i utvecklingen av Senegal. Men nu Àr situationen pÄ vÀg att förÀndras och bestÄnden av fisk hÄller successivt pÄ att utarmas. Inhemska och utlÀndska fiskare rivaliserar om resurserna. Fiskarna bryter mot de gÀllande reglerna samtidigt som kontrollen av nyttjandet Àr bristfÀllig. Detta leder i sin tur till att regleringen av resursutnyttjandet blir problematisk.

Under de senaste Ären har det skett en kraftig ökad fokusering frÄn SKV:s sida att privat beskatta Àgare för stugor, bÄtar och bilar som anvÀnds som en del i nÀringsverksamheten oavsett om de anvÀnts privat eller inte. Ett problem som har uppstÄtt Àr om beskattning av förmÄner för Àgare i fÄmansföretag ska beskattas utifrÄn dispositionsrÀtten eller det faktiska nyttjandet. Vad kan Àgaren göra för att undgÄ beskattning? Bör en harmoniserad beskattning utarbetas som Àr bra för företag av olika bolagsformer, SKV och domstolarna?Syftet med uppsatsen har varit att försöka klargöra nÀr en delÀgare i ett fÄmansföretag presumeras ha dispositionsrÀtt och om Àgarna dÀrmed ska förmÄnsbeskattas. För att uppfylla syftet har vi studerat ett antal rÀttsfall som behandlar problematiken kring detta.