Arbetet vill belysa en situation i bostadsbyggandet dĂ€r tvĂ„ aktörer, en offentlig och en privat samarbetar om att uppföra ny bostadsbebyggelse. Ett bostadsbyggande som omges av komplexa lagar och strukturer. Stadsbyggnad handlar om hur, var och nĂ€r. I Arkitekten beskriver Dan Hallemar (2004) hur Stockholm Stad anvĂ€nder tre principer för att bygga stad;princip 1) LĂ„t gĂ„ principen; handlar om det goda samtalet mellan professionen och marknaden dĂ€r det sedan ofta görs som marknaden vill, men andra ord uppnĂ„ höga byggsiffror pĂ„ kort tid och undvika överklaganden. Till princip 1 hör exempelvis LUX- omrĂ„det pĂ„ Lilla Essingen och Liljeholmskajen i Årstadal.

Under slutet av 1900-talet och början av 2000-talet skakades USA av stora redovisningsskandaler. Som en följd av dessa skandaler infördes den amerikanska lagen SOX Ă„r 2002 för att Ă„terskapa förtroendet för bolagens finansiella rapporter. Även Sverige drabbades av redovisningsskandaler, frĂ€mst Skandia-affĂ€ren, vilket resulterade i att Bolagskoden uppkom. DĂ„ bolag agerar pĂ„ fler marknader Ă€n den inhemska kan problem uppstĂ„ med vilka redovisningsstandarder som bolagen skall efterfölja. Uppsatsen Ă€mnar undersöka om Bolagskoden bör harmoniseras med SOX, nĂ€r det gĂ€ller den interna kontrollen.

Sjukskrivnings- och rehabiliteringsreglerna Àr ett omdebatterat Àmne och innehÄllet i dessa har förÀndrats mycket under Ärens lopp. Senaste Àndringen var i form av införandet av den sÄ kallade rehabiliteringskedjan i socialförsÀkringsbalken (2010:110;SFB). Rehabilitering syftar enligt 29 kap. 2 § SFB ?till att en försÀkrad som har drabbats av sjukdom ska fÄ tillbaka sin arbetsförmÄga och fÄ förutsÀttningar att försörja sig sjÀlv genom förvÀrvsarbete?.

Bakgrund och problemdiskussion: AffÀrssystembranschen befinner sig i ett paradigmskifte, ett paradigmskifte som karakteriseras av att affÀrssystem har börjat sÀljas som tjÀnst och utmÀrks av en nyttobaserad betalningsmodell dÀr kunden betalar en hyreskostnad för att kunna nyttja programvaran. Att sÀlja IT-stöd som tjÀnst kallas för Software as a Service (SaaS) och den omfattande tjÀnsteleveransen vÀntas bli det nya sÀttet att leverera affÀrssystem i framtiden. Dubey och Wagle (2007) menar att dÄ erbjudandet Àndras krÀvs det Àven förÀndringar i affÀrsmodellen. Denna diskussion leder fram till studies problemformulering:? Vilka problem kan uppstÄ i affÀrsmodellen nÀr en leverantör i affÀrssystembranschen övergÄr till att erbjuda SaaS?Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att beskriva de eventuella problem som kan uppstÄ dÄ en affÀrsmodell Àndras.

För att attrahera kompetent personal till högskattelÀnder finns behov att kunna tillförsÀkra dem en viss disponibel inkomst. Avtal om nettolön har dÀrför blivit en vanlig företeelse vid förflyttning av personal utomlands. Arbetsgivaren betalar dÄ den inkomstskatt som belöper pÄ arbetstagarens ersÀttning. Redan 1977 fastslog RegeringsrÀtten att nettolön mÄste rÀknas om till ett bruttobelopp innan den kan tas upp som skattepliktig intÀkt. Hur sjÀlva berÀkningen ska ske har varit föremÄl för meningsskiljaktigheter med avseende pÄ huruvida skattemÀssiga avdrag ska tas med i berÀkningen av bruttolönen eller endast dras av efter det att bruttolönen faststÀllts.

Bakgrund och problem: Goodwill uppkommer som följd av rörelseförvÀrv, nÀr köparen betalar ett överpris för förvÀrvet. Idag utgör goodwillposten en av de dominerande tillgÄngsposterna i bolags balansrÀkningar. Införandet av IFRS/IAS Är 2005 har bidragit till en ökad efterfrÄgan pÄ kvalificerade revisorer. Revisorn blir allt mer en vÀrdefull ekonomisk resurs vars huvudsakliga uppgift Àr att kvalitetssÀkra information och skapa förtroende. IFRS/IAS innehÄller större inslag av subjektiva principer och bedömningar jÀmfört med tidigare lagstiftning.

Detta arbete bygger pÄ videoinspelningar av samtal, dÀr tvÄ elevgrupper löste vardera tvÄ uppgifter inom ramen för gymnasieskolans kurs svenska A. Syftet Àr att undersöka hur gruppsamtal kring sprÄkliga frÄgor fungerar och hur eleverna anvÀnder i sprÄksammanhang adekvata fackuttryck.Den teoretiska bakgrunden utgörs av Lev Vygotskijs sprÄksyn och begreppet nÀrmaste utvecklingszon samt en sociokulturell uppfattning om sprÄket som medierande verktyg för att uttrycka vÄr bild av omvÀrlden. GrundlÀggande Àr att individens sprÄkutveckling sker genom kommunikation och samspel.Som analysverktyg fungerar teorier om samtalsstilar och skapande av gemensam mening. SÀrskild uppmÀrksamhet Àgnas Ät hur eleverna försöker skapa en fungerande kommunikation genom att anvÀnda stringenta uttryck i form av facksprÄk.Analysen visar att eleverna, Àven dÄ de Àr orienterade mot gruppen och mot uppgiften och med en asymmetrisk och samarbetande samtalsstil, brister i effektivitet dÄ de inte anvÀnder ett gemensamt fungerande facksprÄk. I frÄga om en av de tvÄ uppgifter som eleverna arbetade med, valde eleverna helt enkelt en diskurs som möjliggjorde en privat kod.Arbetet belyser didaktiska problem i förhÄllande till uppgiftskonstruktion och undervisningens organisation och föreslÄr framtida forskning om elevers sprÄkliga diskurs..

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka och jÀmföra vilka redovisningsmÀssiga effekter RR 15 har medfört för företag, vars verksamhet bygger pÄ forskning och/eller utveckling, inom branscherna IT och HÀlsovÄrd. VÄr uppsats bygger pÄ en fallstudie av sex företag, tre inom IT och tre inom HÀlsovÄrd samt litteratur-studier inom vÄrt ÀmnesomrÄde. VÄra slutsatser Àr att de redovisningsmÀssiga effekterna för företagen har varit spridda. För hÀlften av företagen har införandet av RR 15 inneburit en ökad aktivering, medan tvÄ företag inte pÄverkades alls och för ett företag innebar det ökad kostnadsföring. Effekten som pÄvisades berodde pÄ tvÄ faktorer, dels vilken verksamhet företaget har och dels hur redovisningen av FoU skett innan.

I Sverige har rÀtten att vidta stridsÄtgÀrder funnits under lÄng tid. Arbetsgivar- och arbetstagarparterna har kunnat ta till alla lagliga medel för att uppnÄ sitt syfte sÄ lÀnge kraven för rÀttigheten Àr uppfylld. Uppsatsen utreder frÄgan huruvida det nu skett en förÀndring av stridsrÀtten nÀr det kommer till proportionen pÄ den samma. Inom EU:s unionsrÀtt tillÀmpas ofta den sÄ kallade proportionalitetsprincipen vilken ocksÄ tillÀmpas pÄ andra omrÄden i den svenska rÀtten. NÀr det gÀller omrÄdet arbetsrÀtt och speciellt förhÄllandet mellan parterna pÄ arbetsmarknaden har principen inte kommit att slÄ igenom dÀr istÀllet den ?svenska modellen? lÀnge tillÀmpats.

SkadestÄndsrÀtten Àr en viktig del av det juridiska systemet och berör rÀtten till ersÀttning för skador som orsakats av nÄgon annan och regleras i SkadestÄndslagen (1972: 207). Lagen har sÄvÀl en preventiv som en reparativ rÀttsverkan. Den preventiva funktionen bestÄr i att förhindra de skador som ger upphov till skadestÄndsskyldighet. Det reparativa syftet uppnÄs genom att skadevÄllaren mÄste ersÀtta den uppkomna skadan.Jag har valt att redogöra för personskador, med inriktning mot ideella skador. Den som har blivit drabbad av en personskada, kan rikta ansprÄk mot den som har vÄllat skadan, under förutsÀttningen att denne varit oaktsam eller vÄrdslös.

MÀnniskor med autism lever i ett stÀndigt kaos. DÀrför Àr den viktigaste pedagogiska principen nÀr man arbetar med mÀnniskor med autism att strukturera och ordna omvÀrlden, att strukturera kaoset.Syfte: Syftet med rÄdande undersökning Àr att utifrÄn löpande aktiviteter i daglig verksamhet för personer med autism lyfta fram och analysera de olika specialpedagogiska metoderna man anvÀnder.Metod: Studien har en kvalitativ ansats för att uppnÄ sitt syfte. De empiriska undersökningarna, vilka bestod av intervjuer och observationer, har utförts i daglig verksamhet för personer med autism.Resultat och diskussion: Denna studie visar att man i den aktuella dagliga verksamheten anvÀnder sig av specialpedagogiska metoder för att underlÀtta de problem som mÀnniskor med autism har med social interaktion, kommunikation och fantasi.Studien visar ocksÄ att de specialpedagogiska metoderna i vissa sammanhang brister. Detta gör det dÄ personalen genomför aktiviteter som bland annat gÄr ut pÄ social interaktion, vilket inte gynnar personer med autism dÄ de har stora svÄrigheter med social interaktion. DÀrtill visar studien att personalen har en oerhört stor roll i arbetet med mÀnniskor med autism.

Lojalitetsplikten Àr vanligt förekommande i samarbetsavtal som t.ex. licensavtal, outsourcingavtal, avtal om företagsförvÀrv etc. Plikten finns för att se till att parter förhÄller sig lojala gentemot varandra, genom att iaktta motpartens intressen. Eftersom det inte finns nÄgon tydlig reglering av lojalitetsplikten i svensk lag uppstÄr vanligtvis tvister mellan avtalsparter vad gÀller de olika parternas förpliktelser och krav pÄ att förhÄlla sig lojala gentemot varandra.Syftet med uppsatsen Àr att belysa vilken betydelse lojalitetsplikten har i ett samarbetsavtal oavsett om det har reglerats i avtalet eller inte. Eftersom parterna inte alltid Àr medvetna om att de ingÄtt ett enkelt bolag kommer lojalitetsplikten att belysas ur ett associationsrÀttsligt och avtalsrÀttsligt perspektiv.Vi har funnit att det inte har nÄgon betydelse om plikten regleras i en sÀrskild klausul i ett samarbetsavtal eftersom plikten Àr allmÀnt accepterad inom svensk rÀtt.

PÄ grund av turbulenta tider pÄ börsen med kraftiga svÀngningar under 2007/2008 har intresset för hedgefonder ökat. Detta ökade intresse har fÄtt genomslag i media och ofta kommenteras hedgefondernas avgiftsstruktur. Författarna ifrÄgasÀtter om hedgefonder anses vara en dyr investering för investerarna och hur stor förvaltaravgiften uppger sig att vara. För att förtydliga för investerarna stÀller sig författarna följande frÄga: Hur mycket betalar investeraren i förvaltaravgift för en svenskrelaterad hedgefond? I studien ingick 19 stycken svenskrelaterade hedgefonder och med hjÀlp av en kvantitativ studie berÀknades total förvaltaravgift som jÀmfördes med avkastning samt 3-mÄnaders statsskuldsvÀxel (SSVX-90).

Syfte: Syftet med denna studie Àr att undersöka huruvida företagsförvÀrv pÄverkar vÀrdet för det förvÀrvande företagets Àgare. Vidare vill vi Àven urskilja vad som ger positiv pÄverkan pÄ vÀrdet och bygga en strategi utifrÄn detta. Metod: Genom en kvantitativ metod har vi bearbetat primÀrdata i form av 18 bolags aktiekurser samt deras jÀmförelseindex för att undersöka huruvida vi kan finna en onormal avkastning eller ej. Bolagen vi har studerat Àr noterade pÄ Stockholmsbörsen och genomförde ett förvÀrv under perioden 1997-2004. Teoretiska perspektiv: Vi har utgÄtt frÄn de teorier som tidigare studier kommit fram till.

Sjukskrivnings- och rehabiliteringsreglerna Àr ett omdebatterat Àmne och innehÄllet i dessa har förÀndrats mycket under Ärens lopp. Senaste Àndringen var i form av införandet av den sÄ kallade rehabiliteringskedjan i socialförsÀkringsbalken (2010:110;SFB). Rehabilitering syftar enligt 29 kap. 2 § SFB ?till att en försÀkrad som har drabbats av sjukdom ska fÄ tillbaka sin arbetsförmÄga och fÄ förutsÀttningar att försörja sig sjÀlv genom förvÀrvsarbete?.